Mannens heder är livet, kvinnans vanheder är döden Förövarnas legitimering av hedersmord Beian Wilén Den största rädslan i en hederskultur är risken att förlora sin heder och då även sin sociala status. För kvinnorna gäller det att bevara sin kyskhet och att följa de sociala koderna oavsett om hon blir förtryckt och kontrollerad. När en kvinna blir misstänkliggjord och rykten börjar florera tvingas mannen agera för att rena skammen, och enda lösningen är hedersmord. I denna innehållsanalys användes nio hedersrelaterade domar där 11 gärningsmän dömdes för mord. Syftet med detta var att ta reda på hur gärningsmännen legitimerar sitt brott i relation till hedersbegreppet. Resultatet påvisade fyra centrala kategorier som gärningsmännen använde för att legitimera sitt brott (1) kränkta och vanhedrade, (2) oro och psykisk instabilitet, (3) nödvärn, (4) förnekelse av heder. Framtida forskning kan leda till att utveckla metoder som kan användas i samtal med ungdomar som lever i en hederskultur för att påverka deras sätt att tänka kring heder. Keywords: honor, dishonor, culture, violence, honor killing

The aim of this study was to examine how Abbas Rezai, the first male victim of honor- related violence that received media attention in Sweden, was portrayed in swedish news journalism. The questions examined were: How was Abbas Rezai and the perpetrators portrayed in swedish news journalism and how did the portrayal of the characters change over time. We made a critical discourse analysis with Faircloughs model as a base. We examined fourteen articles from a morning paper and a tabloid, during a period of six years. The result showed that Abbas Rezai was portrayed as a honest, considerate and innocent victim, which makes him relatable to the western world. But regardless of the good portrayal noted, however, that he is all this despite the fact that he is an "Afghan asylum seeker". Which makes the news reporting ambiguous, and leaves Abbas Rezai on the borderline between “us” and “them”. When it comes to the perpetrators they are portrayed as heartless, brutal and uneducated. Which by the reporting manifests itself in their cultural and religious background. During the six-years-period that we studied, we noticed that the reporting of one of the perpetrators changed remarkably. He goes from a coldblooded murderer to a victim of his own culture. Which has its explanation in the constant flow of new information. The biggest difference we found between the morning paper and the tabloid was how they selected their sources. The morning paper focused on confirmed fact from the police and the court, meanwhile the tabloid more often choose unconfirmed sources. Our study overall shows that news reporting are producing and re-creating stereotypes and preconceptions.

Hedersrelaterat våld har inga gränser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat våld existerar världen runt, även i Sverige. Mordet på Fadime Sahindal fick internationell uppmärksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som länge försökte förneka våldets existens i vårt avlånga jämställda land. Hedersrelaterat våld är en kategori av våld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vägrar att infinna sig i familjens eller släktens normer och regler. Forskningens syften är att jämföra det hedersrelaterade våldet i Sverige och Turkiet samt att undersöka förklaringarna till fenomenet. Målet är även att undersöka rättsväsendet i de båda länderna gällande hedersrelaterat våld och titta på hur olika organisationer arbetar för att motverka att fler kvinnor blir utsatta för våldet. Feministisk teori är ett verktyg som genomgående har använts i undersökningen och materialet är hämtat både från biografier och intervjuer som genomförts både i Sverige och i Turkiet. Regeringarna i både Sverige och Turkiet måste tydligt ta bättre ansvar för hedersproblematiken och inte lägga det i händerna på hjälporganisationerna. I Turkiet finns det alldeles för få kvinnoorganisationer för kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och i Sverige är boendena överfyllda och kvinnor blir nekade skyddat boende på grund av för få platser. Även polis och socialstyrelsen har fått kritik för deras otillräckliga arbete inom hedersproblematiken. Målet är att det inte skall finnas kvinnojourer, men i dagens läge verkar det som att det bara behövs fler. Det är något som inte stämmer, både i Sverige och i Turkiet. / Honor-related violence has no boundaries. It does not only occur in a particular country or is associated with one specific ethnicity, culture or religion. Honor-related violence exists around the world, even in Sweden. The murder of Fadime Sahindal received international attention and people were in shock, especially the Swedish government which for a long time had tried to deny that such violence existed in our long-standing country of equality. Honor-related violence is a category of violence which in most cases affects young women who refuse to assimilate to their families’ or relatives’ norms and rules. The research objectives are to compare honor-related violence in Sweden and Turkey as well as investigating the reasons for the phenomenon. The aim also includes investigating the judiciary system in both countries regarding honor-related violence and looks at how different organizations work to counter more women from becoming victims of honor-related violence. Feminist theory is a tool which has been used consistently in the investigation and the analyzed information was taken from biographies and interviews which were conducted in Sweden and Turkey. The governments of Sweden and Turkey must clearly take more responsibility for the honor-related violence problem rather than leaving the problem in the hands of charitable organizations. In Turkey, there are far too few women organizations for women exposed to honor-related violence while in Sweden, shelters are overflowing and women are denied accommodation because of too few places. Even the police and authorities have received criticism for their inadequate work towards dealing with honor-related violence. The aim should be for creating a society where there is no need for women shelters; however, with the current situation, it seems that even more are needed. There is certainly something wrong occurring both in Sweden and Turkey.

In violence and oppression in the name of honor, both women and men can be victims and perpetrators in different ways in this practice. In many countries, honorary standards are accepted. This means that family, relatives and family friends have the right to control, punish and in some cases murder girls and women if they are deemed to have "brought shame on the family". This thesis aims to explore these cultural practices and the role and actions of women regarding violence and oppression in the name of honor, based on the interviews with professionals combined with research related to the custom. The structure in this thesis is based on the following questions: What is violence and oppression in the name of honor? And what role does women play in this cultural custom? To achieve answers to these questions a qualitative research-method was applied to the study. The qualitative study comprises interviews with 4 strategically selected participants with in-depth knowledge of violence and oppression in the name of honor in their professional capacity.  The interview material in this thesis, which is also structured by themes, has been analyzed through a gender theoretic framework.  In conclusion, the study shows that violence and oppression in the name of honor can be practiced everywhere and shows how women play an active part in the custom by participating, nourishing and enforcing the control of family members and possibly punish anyone who violates the honorary norm.

Uppsatsen analyserar Christina Wahldéns bok Fallen flicka (2009), Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter (2011) och Mats Berggrens två böcker Det finns inga skridskor i öknen (2003) och Din syster måste dö (2017). Böckerna behandlar hederskultur och dess problematik. Syftet med analysen är att undersöka hur hedersproblematik framställs i ungdomslitteratur och hur skönlitteratur kan användas i undervisningen för att upplysa elever om hederskultur och olika levnadsvillkor. Uppsatsen analyserar de roller som framställs i den valda litteraturen ur olika perspektiv. Det finns delade meningar huruvida hedersvåld som begrepp bör användas eller inte och det finns flera teorier om begreppet hederskultur och dess innebörd. Den analyserade litteraturen kopplas samman med Läroplanen för grundskolan, fritidshemmet och förskoleklassen 2011 som tydligt visar att eleverna ska utveckla förståelse för olika människor och kulturer. Analysen visar att det finns ungdomslitteratur som handlar om hedersproblematik men att det främst fokuseras på flickors livssituation samtidigt som pojkars perspektiv ej synliggörs i samma utsträckning. Analysen problematiserar också hur författarna framställer de olika karaktärerna och vad det kan få för konsekvenser.

The intention of this qualitative study is to gain an in-depth understanding of how women break away from honor-related violence and oppression, and how they can be understood in relation to gender and honor-culture. This is done by analyzing the autobiographical text of six different young women describing their experiences of being victims of honor-related violence and oppression. The study shows that it isn't easy for young girls to get out of the oppression and violence. There are several different factors as to why some of them stay and don't seek help. Instead, they feel guilt. It is a long process for the girls, where they have to get past different stages. The last stage for the young woman is understanding, in order for her to heal and move on in life she has to understand what she has gone through and process it, and also reflect on it. This can lead to great sadness for the young woman, thoughts about why they stayed for that long and wasted their own life and time.