The aim for this study was to research how the digitalization that came with the covid-19pandemic affected probation service employees' exposure to threat and violence. Thisessay is to be considered a pilot study. This was implemented by a survey sent out toevery probation service office in Swedens probation inspector, which is the first linedirector of each office. The surveys offered both qualitative and quantitative questionsthat were analyzed accordingly. It emerged from the study that the probation inspectors'experience regarding the effects of the digitalization differed, both overall and withinoffices where more than one inspector worked. Other conclusions were that more of therespondents in the survey said that the exposure to threat and violence had increased dueto the digitalization more so than the exposure during the pandemic had increased. Thedigitalization and the pandemic are closely related to each other since the pandemichurried the digitalization, but according to the probation inspectors’ experience theexposure to threat and violence is more linked to the digitalization than the pandemicitself / Studiens syfte var att undersöka hur digitaliseringen som tillkommit till följd av covid-19pandemin påverkat personal på frivårdens utsatthet för hot och våld. Uppsatsen är attbetrakta som en pilotstudie. Frågeställningarna vilka var; om kriminalvårdsinspektörer påfrivårdskontor i Sverige upplever en skillnad i personalens utsatthet för hot och våld,besvarades genom en enkätundersökning som skickades ut brevledes till samtligafrivårdskontor i Sverige. Enkäterna analyserades kvantitativt och kvalitativt. I resultatetframkom splittrade bilder av utsattheten och svaren differerade även inom de kontor därfler än en kriminalvårdsinspektör svarat. Andra framträdande slutsatser var att flerrespondenter upplever att utsattheten ökat till följd av digitaliseringen än att utsatthetenav hot och våld under pandemin ökat. Digitaliseringen och pandemin är nära koppladetill varandra i och med att pandemin påskyndat digitaliseringen, men enligtkriminalvårdsinspektörernas upplevelse härleder de en större utsatthet till följd avdigitaliseringen än till pandemin i sig.

Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande i hälso- och sjukvården vilket ger ogynnsamma konsekvenser för sjuksköterskor. Eftersom hälso- och sjukvård ska genomsyras av patientsäkerhet och vårdkvalitet behövs kunskap om hur omvårdnaden blir påverkad vid hot och våld från patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hur hot och våld från patienter påverkar omvårdnaden Metod: En litteraturstudie inspirerad av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) systematiska litteraturöversikt, med kvalitativ metod. Litteratursökningen har gjorts i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning genomförd enligt bedömning av studier med kvalitativ metodik av SBU. Databearbetning och analys är inspirerad av Forsberg & Wengströms beskrivning av en innehållsanalys. Nio artiklar ingick i syntesen. Resultat: Fyra teman framkom genom bearbetning och analys; undanträngningseffekt för andra patienter, patientens självbestämmande, omhändertagande utan empati, samt personcentrerad vård. Slutsats: Omvårdnaden påverkas negativt för både patienter som utövar hot och våld och andra patienter, men det finns även positiva utfall för omvårdnaden där sjuksköterskan använt erfarenheten till att göra omvårdnaden mer personcentrerad.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer patienter som är i behov av akut sjukvård. På akutmottagningar kan det uppstå många oförutsägbara situationer som kan präglas av hot och våld. Faktorer som kan bidra till ett hotfullt och våldsamt beteende är alkohol, droger, psykiska sjukdomar, tidsbrist och oro. Hot och våld på akutmottagningar kan uttryckas på flera sätt såsom slag, skrik, sparkar, bett och spott. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar har stor risk att utsättas för hot och våld. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Arbetet var en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes med induktiv ansats. Sökningarna av forskningsartiklarna gjordes via databaserna Cinahl och PubMed. Forskingsartiklarna som användes granskades med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll av Willman, Stoltz & Bahtesvani (2011). Forskningsartiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman och sex underteman som kan kopplas till syftet. Första huvudtemat var Påverkan på hälsan följt av tre underteman Fysisk påverkan, Psykisk påverkan och Minskad arbetsglädje, andra huvudtemat var Normalisering och tredjehuvudtemat var Brister i sjuksköterskans arbetssituation följt av tre underteman Påverkat omvårdnadsarbete, Brist på stöd, säkerhet och förebyggande åtgärder och Svårigheter att rapportera hot och våld. Slutsats: Sjuksköterskorna betraktade hot och våld som en del av arbetet. Hotfulla och våldsamma situationer påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete negativt eftersom arbetsmiljön kändes otrygg. Det är problematiskt att hot och våld normaliseras med tanke på att sjuksköterskorna känner sig otrygga och att omvårdnaden blir bristfällig.

Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningen är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen riskerar att utsättas för hot och våld i större utsträckning än övriga yrken. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod:Beskrivande litteraturstudie med tematisk analysmetod baserat på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databasen PubMed. Huvudresultat: Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen gav psykiska-, fysiska- och sociala konsekvenser. Sjuksköterskorna upplevde att konsekvenserna påverkade motivationen till yrket och påverkade vårdkvalitén negativt. Sjuksköterskorna upplevde ett bristande förebyggande arbete och menade att en hälsosam arbetsmiljö är viktigt för den enskilda sjuksköterskan att bedriva patientsäker vård. Slutsats: Sjuksköterskorna som arbetade på akutmottagningen kände sig utsatta, sårbara och hjälplösa i hotfulla och våldsamma situationer. Deras fysiska, psykisk och sociala liv påverkades negativt. Sjuksköterskorna önskade mer stöd samt förebyggande arbete från ledning och organisation för att kunna hantera och bearbeta traumatiska händelser som uppstår på akutmottagningen.Vi valde att skriva om sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningen för att förbereda oss själva inför kommande yrkeskarriär och för att informera människor om hur hot och våld kan påverka vården

Violence in the workplace is a serious and growing problem both in Sweden and internationally (Menckel & Viitasara, 2002). Especially in the caring professions where users or clients is in a dependent position, and deprived of their liberty in some way, threats and violence proved to be particularly prevalent (Hallberg, 2011). In Sweden, according to Menckel & Viitasara (2002), six in ten reports regarding threats and violence in the workplace come from people working in the care sector, but despite extensive searches in the area it seems to be difficult to find specific studies on precisely how threats and violence affect staff within the LVM- care (compulsory treatment for addicts). The purpose of this study is to increase knowledge and understanding of what the work situation might look like for people who work with people sentenced to LVM-compulsory treatment and their perceptions of how threats, harassment and violence in the workplace affect them. This by answering the following questions: How can the treatment staff experience threats and violence in the workplace, How can the treatment staff experience regulations and guidelines regarding threats and violence at the workplace and What strategies are taken at the workplace for the purpose of securing the safety and health of the staff?   The study is based on semi-structured interviews, based on 31 predefined questions, with five employees who work in a business where they care for both women and men, sentenced to compulsory care under the law of LVM.   The results show that the majority of the participants have been exposed to threats or veiled threats and some form of violence in their work place, either personally or by watching a co-worker be exposed, which the participants also experience as stressful and a cause for worry and alertness. The respondents states that they feel they have adequate control over their worksituation but that they often are understaffed or overcrowded. They handle aggressive behavior by keeping a closely knitted workteam through careful communication between colleagues and by support from co-workers and leadership.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera förekomsten av hot och våld mot lärare på högstadieskolor, hur man på de undersökta skolorna arbetar med att minimera förekomsten av hot och våld samt hur lärare definierar sin syn på vad som kan vara hot och våld från föräldrar och elever. Studien är baserad på ett riktat bekvämlighetsurval där skyddsombud på högstadieskolor i den undersökta kommunen valdes ut. I samband med analysen av studiens resultat har Lintons rollteori använts för att skapa ett perspektivseende på det undersökta problemet. Resultatet i studien visar att hot och våld mot lärare på högstadieskolor är ett förekommande problem, men att lärare har olika definition av begreppen hot och våld. Det skapar en osäkerhet i hur vanligt förekommande hot och våld gentemot lärare verkligen är. Resultaten visar att en stor brist finns i samsynen på problemet samt att det saknas handlingsplaner på de undersökta skolorna, vilket gör det svårt för skolorna att arbeta med att minimera hot och våld mot lärare. De skolor som undersökts arbetar trots avsaknaden av gemensamma handlingsplaner på olika sätt för att förebygga uppkomsten av hot och våld mot lärare, ofta genom personalkonferenser och relationsbyggande aktiviteter mellan lärare och elever.

För en patient som vårdas inom sluten psykiatrisk vård innebär det en stor påverkan på integriteten. Detta intrång kan resultera i att konflikt mellan patient och vårdare uppstår, och i sin tur att våld eller hot uppstår. Det saknas konsensus kring vad definitionen av våld är och verbala hot ses ibland som del av vardagen. Arbetsmiljön har en betydande roll när det kommer till uppkomsten av hot- och våldssituationer. Det finns tidigare forskning som visar att hot och våld förekommer inom psykiatrisk vård men vår studie syftar till att beskriva i vilken utsträckning hot och våld förekommer inom sluten psykiatrisk vård, samt vad som kännetecknar dessa situationer. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en enkät och utfördes med ett bekvämlighetsurval med anledning av genomförbarheten, tidsaspekten och studienivån. Bekvämlighetsurvalet om 49 vårdare som arbetade inom sluten psykiatrisk vård besvarade enkäten, Violent Incident Form. Enkäten bestod av 17 frågor rörande upplevd förekomst av hot eller våld. Resultatet visar att 87,8% hade blivit utsatta för hot och/eller våld på sin nuvarande arbetsplats. Det förekom oftast i dagrummet under undersökning/behandling/omvårdnad och den vanligaste typen av hot och våld var verbala hot. Studiens resultat överensstämmer väl med de tidigare studier som kunnat identifieras från både Sverige och andra länder. Dock kunde inga orsakssamband identifieras. En uppfattning om hur typexemplet på hur en hot- och våldssituation bland de medverkande såg ut kunde bildas. Nya forskningsmöjligheter om hur verbala hot påverkar arbetsmiljön och kliniska implikationer som att öka medvetenheten om kritiska tidpunkter och erbjuda utbildning på arbetsplatsen framhävs.

Bakgrund: Hot och våld är ett växande problem på akutmottagningar och kan innebära en mer utsatt position för sjuksköterskor och annan personal i jämförelse med situationer på andra avdelningar. Akutmottagningen som arbetsplats innebär dessutom ett högt arbetstempo och ofta krav på snabba beslut under akuta situationer. Dessa nämnda förhållanden på akutmottagnigne påverkar i högsta grad sjuksköterskans arbetssituation, möjligheten att utöva sin profession och att ge säker vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar och ett induktivt förhållningssätt genomfördes. Resultat Hot och våld kan förekomma verbalt eller fysiskt, eller både och. Sjuksköterskornas upplevelse av hot och våld på akutmottagningen skilde sig mellan olika individer. De hotfulla situationerna var nästan dagligen återkommande, vilket ledde till att sjuksköterskor anpassade sig till att hot och våld var en del av omvårdnadsarbetet på akutmottagningen. Konsekvenserna kan vara fysiska, psykiska, existentiella och sociala men även riskera att påverka det professionella utförandet av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Slutsats: Sjuksköterskor på akutmottagningen arbetar i en utsatt miljö där hot och våld är förekommande. Genom att aktivt förebygga, utbilda och arbeta för nolltoleransen mot hot och våld kan en säker vård för sjuksköterskor och patienter uppnås.

Bakgrund:Hot och våld är vanligt förekommande i sjukvården. Sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning tillhör en riskgrupp som kan hamna i situationer med våld och hot. Beroende på vart man jobbar och vilken bransch man är i så finns det olika anledningar och orsaker till hot och våld.  Enligt Arbetsmiljöverket (2018) ska arbetsgivaren se till att det finns resurser och informationen till personalen som är tillräcklig för att kunna arbeta på ett tryggt och säkert sätt. KASAM har använts som teoretisk referensram. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagning. Metod: Det har gjorts en litteraturstudie med integrerad analys. Strukturerade sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet består av 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor upplevde en otrygghet och osäkerhet på arbetsplatsen, vilket var obehagligt för många. Hot och våld upplevdes av sjuksköterskorna som en del av deras arbete och det påverkade även deras privatliv både fysiskt och psykiskt. Resurser och utbildningar för att hantera våldsamma situationer var otillräckliga. Slutsats:Sjuksköterskor som blev utsatta för hot och våld drabbades psykiskt och fysiskt, samt att det väckte starka känslor. Det fanns behov av kontinuerlig utbildning för vårdpersonal för att stärka kunskapen kring hur hot och våld kunde hanteras på bästa sätt.

No description available.