Det förekommer allt mer våld och hot i vårt samhälle. Vårdpersonal är den största gruppen i samhället som utsätts för hot och våld i sin arbetsmiljö. Tidigare forskning påvisar att majoriteten av ambulanspersonal utsätts för hot och våld i sitt yrkesutövande. Bakomliggande orsaker till detta problem är till största del alkohol och droger som ökar i samhället. Andra faktorer som kan leda till ett hotfullt beteende hos patienten kan vara psykisk ohälsa eller somatisk sjukdom. Ett hotfullt beteende som utlöses av sjukdomstillstånd hos patienten har större acceptans hos vårdpersonalen än hos patienten med ett hotfullt beteende som har utlösts av alkohol och droger. Syftet med denna studie är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av hot och våld på sin arbetsplats i mötet med patienten. För att få fram denna subjektiva upplevelse genomfördes intervjuer med ambulanspersonal. Genom analys av intervjuerna framträdde fem teman som beskrev ambulanspersonalens upplevelser. Dessa teman var; ”Miljöns betydelse”, ”Upplevelsen av obehag”, ”Känslan av frustration”, ”Reflektion av egen säkerhet” och ”Eftertankens betydelse”. Grunden till att de hotfulla situationerna uppstod i denna studie var då patienten var alkohol- och drogpåverkad och händelserna inträffade kvälls- och nattetid. Genom erfarenhet lär sig ambulanspersonalen att tyda varningssignaler, så att en hotfull situation undviks i den utsträckning det går. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Purpose: the aim with this study was to examine how managers in healthcare services, focusing on people with functional variants, work with threats and violence that users exercise against caretakers. Method: Study was conducted through qualitative interviews based on the theoretical framework; hermeneutics. To collect empirical data seven managers in personal assistance and LSS housing in southern Sweden were interviewed. Theory: The results shows that the managers need discretion to handle threat and violence that occur within their operations. The discretion is partly controlled by the conditions that exist in the organization and the managers therefore deem that they need to look at all aspects of the situation. Results: The result shows that there are different variants of threats and violence in the managers operations and that the severity level differs. Further emerges that the managers perception of the incidents is for example based on their knowledge of the functional variant that the users have or on the caretakers treatment towards them. The result also shows that the managers are responsible for creating routines, guidelines, action plans and investigating incidents. Furthermore, they are responsible for ensuring that employees can handle situations that arise. It appears in the result that the caretakers are responsible for following routines, guidelines and action plans that have been established and for reporting incidents that occur to their manager. However, reporting is not always done for various reasons. When incidents have been reported to the managers the result shows that the managers assessments differ. This means that the statistics on reports could be misleading. Circumstances that the respondents believe can make preventative work more difficult are, among other things, lack of time, finances, knowledge, unclear directives from the work environment authority and large staff turnover.

Bakgrund: Akutmottagningar är en utsatt arbetsplats för hot och våld världen över. Sjuksköterskor försätts i en utsatt situation som följd. I detta arbete används Travelbees teori om mellanmänskliga relationer för att belysa ämnet djupare, med fokus på kommunikation, mänskliga relationer och lidande. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagningar. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med åtta kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor hade negativa erfarenheter kring utsatthet för hot och våld. De fick inget stöd från sjukhusledningen vilket resulterade i att de kände sig otrygga, ville lämna arbetsplatsen och drabbades av konstant rädsla. Men trots detta kunde sjuksköterskor ha förståelse för patienternas agerande då de kunde identifiera varför patienterna känt sig provocerade. Slutsats: Kommunikation visade sig vara en central faktor för att förebygga och undvika hot och våld. Sjukhusledningen behövde arbeta fram tydligare riktlinjer för hur sjuksköterskor ska agera i dessa situationer, både för att lindra patientens lidande samt för att gynna den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient.

<p>Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.</p>

<p>Hot och våld mot vårdpersonal är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar på att olika konfliktmönster kan leda till våld. Korrekt bemötandet av dessa konfliktmönster och kunskap om dem förhindrar att våldet uppstår. Syftet med studien var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande i det våldsamma eller hotfulla mötet. En litteraturstudie genomfördes och 16 studier granskades. Resultaten kategoriserades.</p><p>Resultatet visar att sjuksköterskans bemötande och attityder har stor inverkan på förekomsten av våld. Patienter kan bli aggressiva när de inte deltar i sin egen vård. Sjuksköterskans auktoritet kan, om den används fel skapa konflikt. Vårdmiljön påverkar förekomsten av våld. Eftersviterna av hot eller våld påverkar sjuksköterskor negativt. Det saknas utbildning i hot och våld och sjuksköterskor upplever att erfarenhet är ett viktigt verktyg i sitt bemötande av hot och våld.</p><p>Mer utbildning behövs i såväl sjuksköterskeutbildningen som i klinisk verksamhet. Forskning på området behöver bedrivas i flera olika former av vård, på grund av att större delen av forskningen bedrivs inom psykiatrin. En standardiserad definition av hot och våld bör tas fram.</p>

<p>The exposed position of a social worker entails serious demands to their working environment. The experience of the working environment is coherent with various circumstances such as physical, technical and psychosocial factors. The aim of this study is to investigate how social workers in Gotland experience their psychosocial working environment. As a theoretical ground we describe the working environment regulations and it´s framework. Previous national and international research enlighten issues such as definitions of threat and violence, the significance of education and policys within social work, social support and riskfactors. The research shows that there is no unanimity in how clientrelated threats or violence is manifested and the social worker´s experience is indivudual. With a qualitative method this study is based on interviews with socialworkers. The result of this study shows that the socialworkers in Gotland experience the psychosocial working environment as satisfying concerning their security and safety. The colleagues are significant factors for the outcome. A threatening or violent situation is characterized by the socialworkers feeling of being personally threatened or exposed. The result also discloses the socialworkers request for education in how to handle a threatening or violent situation. They ask for a more continuous discussion of the routins and policys regarding the working environment.</p> / <p>Det sociala arbetets natur och utsatthet ställer stora krav på socialsekreterarens arbetsmiljö. Upplevelsen av arbetsmiljön sammanhänger med olika omständigheter såsom fysiska, tekniska och psykosociala faktorer. Syftet med denna uppsats är att undersöka socialsekreterarens upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön på Gotland. Tidigare forskning visar att den psykosociala arbetsmiljön är av stor betydelse för hur socialsekreteraren upplever sin arbetsplats. Centrala begrepp är arbetsmiljö, trygghet och säkerhet samt hot och våld. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling med lagar, paragrafer och föreskrifter är väsentliga i tolkningsramen. Gällande klientrelaterat hot eller våld visar tidigare forskning att det inte finns någon konsensus om hur en hot– eller våldsituation yttrar sig och forskningen värdesätter kontinuerlig utbildning och konkreta rutiner. Med en kvalitativ metod som redskap baseras denna uppsats på intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänsten. Resultat som synliggörs i uppsatsen är att socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som trygg och säker i de mest väsentliga delarna, samt att kollegor och gemenskap är betydelsefulla faktorer. En hot- eller våldssituation präglas av att socialsekreteraren känner sig hotad för sin egen person eller arbetsgrupp. Resultatet åskådliggör en brist i utbildningen gällande hot- eller våldssituationer och socialsekreterarna efterfrågar en mer kontinuerlig genomgång av rutinerna på arbetsplatsen. Nyckelord: Socialsekreterare, arbetsmiljö, trygghet och säkerhet, hot och våld.</p>

Hot och våld mot vårdpersonal är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar på att olika konfliktmönster kan leda till våld. Korrekt bemötandet av dessa konfliktmönster och kunskap om dem förhindrar att våldet uppstår. Syftet med studien var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande i det våldsamma eller hotfulla mötet. En litteraturstudie genomfördes och 16 studier granskades. Resultaten kategoriserades. Resultatet visar att sjuksköterskans bemötande och attityder har stor inverkan på förekomsten av våld. Patienter kan bli aggressiva när de inte deltar i sin egen vård. Sjuksköterskans auktoritet kan, om den används fel skapa konflikt. Vårdmiljön påverkar förekomsten av våld. Eftersviterna av hot eller våld påverkar sjuksköterskor negativt. Det saknas utbildning i hot och våld och sjuksköterskor upplever att erfarenhet är ett viktigt verktyg i sitt bemötande av hot och våld. Mer utbildning behövs i såväl sjuksköterskeutbildningen som i klinisk verksamhet. Forskning på området behöver bedrivas i flera olika former av vård, på grund av att större delen av forskningen bedrivs inom psykiatrin. En standardiserad definition av hot och våld bör tas fram.

Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.

The exposed position of a social worker entails serious demands to their working environment. The experience of the working environment is coherent with various circumstances such as physical, technical and psychosocial factors. The aim of this study is to investigate how social workers in Gotland experience their psychosocial working environment. As a theoretical ground we describe the working environment regulations and it´s framework. Previous national and international research enlighten issues such as definitions of threat and violence, the significance of education and policys within social work, social support and riskfactors. The research shows that there is no unanimity in how clientrelated threats or violence is manifested and the social worker´s experience is indivudual. With a qualitative method this study is based on interviews with socialworkers. The result of this study shows that the socialworkers in Gotland experience the psychosocial working environment as satisfying concerning their security and safety. The colleagues are significant factors for the outcome. A threatening or violent situation is characterized by the socialworkers feeling of being personally threatened or exposed. The result also discloses the socialworkers request for education in how to handle a threatening or violent situation. They ask for a more continuous discussion of the routins and policys regarding the working environment. / Det sociala arbetets natur och utsatthet ställer stora krav på socialsekreterarens arbetsmiljö. Upplevelsen av arbetsmiljön sammanhänger med olika omständigheter såsom fysiska, tekniska och psykosociala faktorer. Syftet med denna uppsats är att undersöka socialsekreterarens upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön på Gotland. Tidigare forskning visar att den psykosociala arbetsmiljön är av stor betydelse för hur socialsekreteraren upplever sin arbetsplats. Centrala begrepp är arbetsmiljö, trygghet och säkerhet samt hot och våld. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling med lagar, paragrafer och föreskrifter är väsentliga i tolkningsramen. Gällande klientrelaterat hot eller våld visar tidigare forskning att det inte finns någon konsensus om hur en hot– eller våldsituation yttrar sig och forskningen värdesätter kontinuerlig utbildning och konkreta rutiner. Med en kvalitativ metod som redskap baseras denna uppsats på intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänsten. Resultat som synliggörs i uppsatsen är att socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som trygg och säker i de mest väsentliga delarna, samt att kollegor och gemenskap är betydelsefulla faktorer. En hot- eller våldssituation präglas av att socialsekreteraren känner sig hotad för sin egen person eller arbetsgrupp. Resultatet åskådliggör en brist i utbildningen gällande hot- eller våldssituationer och socialsekreterarna efterfrågar en mer kontinuerlig genomgång av rutinerna på arbetsplatsen. Nyckelord: Socialsekreterare, arbetsmiljö, trygghet och säkerhet, hot och våld.

I denna studie uppmärksammas hotfulla och våldsamma situationer i kriminalvården. Syftet har varit att undersöka vilka känslor som uppstår hos kriminalvårdare i dessa situationer. I samband med detta har studien syftat till att få en djupare förståelse för vilken betydelse kollegor har för de känslor som uppstår och för hur känslorna hanteras. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Totalt genomfördes tio intervjuer med yrkesverksamma kriminalvårdare från häktesverksamheten i Stockholm och Uppsala. Gemensamt för kriminalvårdarna var att de upplevt hot och våld i arbetet. För att få en djupare förståelse för kriminalvårdarnas beskrivningar har dessa analyserats utifrån Arlie Russell Hochschilds teori om emotioner samt Randall Collins teori om interaktionsritualer. Gemensamt för dessa teorier är att de belyser aspekter av hantering av känslor, både på individ- och gruppnivå. Studiens resultat visar att olika känslor uppstår hos kriminalvårdarna vid hotfulla och våldsamma situationer samt att kollegors närvaro har betydelse hur dessa känslor hanteras. Förväntningar från kollegor påverkar kriminalvårdarna att trycka undan känslor som oro, stress och rädsla. Istället uppvisar kriminalvårdarna lugn och kontroll för att agera i linje med gruppens förväntningar. Resultatet visar även att god sammanhållning inom arbetsgruppen leder till känslor av trygghet och lugn hos kriminalvårdarna i hotfulla och våldsamma situationer. I dessa situationer är gruppens sammansättning även av betydelse. Vilka samt hur många kollegor som närvarar påverkar kriminalvårdarnas hantering av känslor. Resultatet visar att kollegor även har betydelse för hur kriminalvårdarna hanterar sina känslor efter att de utsatts för hot och våld. Här beskrevs debriefing som ett effektivt verktyg för att ventilera känslor med kollegor. Hur debriefing används i praktiken skiljde sig åt i kriminalvårdarnas beskrivningar. / This study highlights threats and violence within correctional facilities, where the focus is directed towards the correctional officers' feelings that arise in these situations. The aim of this study has been to examine if colleagues' presence has an impact on the emotions that the correctional officers experience and on how these emotions are handled. The study is based on qualitative interviews of semi-structured character. A total of ten interviews were conducted with correctional officers from correctional facilities in Stockholm and Uppsala. What the correctional officer's has in common is that they all have experienced threats and violence at their workplace. The correctional officers' descriptions have been analyzed on the basis of Arlie Russel Hochschild's theory of emotions and Randall Collins's theory of interaction rituals. Both theories highlight aspects of the management of emotions, on an individual as well as on a group level. The result of the study indicates that the correctional officers experience different feelings in threatening and violent situations. In these situations the presence of colleagues is significant when it comes to how correctional officers are handling their emotions. Expectations from colleagues seem to affect the correctional officers to hide feelings such as anxiety, stress and fear. Instead the correctional officers show feelings of calm and control which, according to them, complies with the colleagues' expectations. The result also shows that good cohesiveness within the working group affects the correctional officers to feel calm in threatening and violent situations. Other factors that seem to affect the emotions that correctional officers experience and how the emotions are handled are which colleagues the correctional officers are working with and how many colleagues that attends in the situation. Furthermore the result indicates that colleagues have a significant importance when it comes to handling emotions after threatening and violent situations. Debriefing was described as important, by the correctional officers, to vent their emotions after a critical situation. How the debriefing was applied in practice differed among the correctional officers.