Bakgrund:Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar är ett stort arbetsmiljöproblem. Akutmottagningen är en plats där akut sjuka och skadade patienter vårdas dygnet runt, det är en plats som ofta skapar rädsla, frustration och oro för patienter och anhöriga. Risken för att hot och våld uppstår ökar vid känslomässig påverkan och akutmottagningen är en utsatt verksamhet där risken är stor att drabbas. Sjuksköterskor på akutmottagningar arbetar i denna utsatta miljö och strävar efter att erbjuda alla patienter ett gott bemötande och god vård utifrån de lagar och regler som finns.  Syfte:Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar.                                              Metod:En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod där vetenskapliga artiklar analyserats.                                                                                         Resultat:Resultatet består av tre huvudkategorier och nio underkategorier. Studien påvisar att hot och våld är vanligt förekommande på akutmottagningar. Utsattheten och upplevelserna av hot och våld påverkar sjuksköterskornas välbefinnande negativt både på arbetsplatsen och fritiden. Tydlig kommunikation och säkerställande att mottagaren förstått informationen var en faktor som upplevdes minska uppkomsten av hot och våld.                                                              Slutsats: Sjuksköterskorna önskade mer utbildning och kunskap för att hantera hotfulla och våldsamma situationer bättre. För att orka och kunna utföra ett bra arbete som sjuksköterska på akutmottagningen behöver den otrygga arbetsmiljön som uppstår kopplat till hot och våld förbättras. Att vara otrygg och känna rädsla tär och förminskar. För att kunna utvecklas och erbjuda den vård som alla patienter förtjänar behöver sjuksköterskor världen över kunna känna sig trygga och uppskattade. / Background:Threats and violence against nurses in the emergency department is a major problem. The emergency department is a place where acute ill and injured patients are cared for 24/7, it is a place that often creates fear, frustration and anxiety for patients and relatives. The risks of threats and violence increases with emotional impact and the emergency department is a vulnerable working environment where the risk is high of being exposed. Nurses in the emergency department work in the exposed environment and strive to offer all patients good care based on the laws and regulations that exist.              Aim:The aim of this study was to compile nurses´ experiences of threats and violence in the emergency department.                                                                                 Method:A systematic literature review using a qualitative method where scientific articles were analyzed.                                                                                                 Result:The results of this study consist of three main categories and a total of nine sub-categories.The study shows that threats and violence are common in emergency departments. The vulnerability and experiences of threats and violence affects nurses´ well-being in a negative way both in the workplace and in their spare time. Clear communication and insurance that the precipitant understood the information was a factor that was perceived to reduce the risk of threats and violence.                         Conclusion:The nurses wanted more training and education to better deal with violent or threatening situations. In order to cope and do a good job as a nurse in the emergency department the working environment linked to threats and violence needs to be improved. Insecurity and feeling fear consumes and diminishes the nurses. In order to be able to develop and offer care that all patients deserve nurses around the world need to feel safe and appreciated in the emergency departments.

Ett växande problem inom sjukvården idag är hot och våld riktat mot omvårdnadspersonal och omvårdnadspersonal som arbetar inom demenssjukvård på särskilda boenden tillhör en av de verksamheter som i störst utsträckning drabbas. I denna studie har omvårdnadspersonalens erfarenheter av metoder som förväntas kunna förebygga eller hantera hot och våld vid vårdande av människor som drabbats av en demenssjukdom studerats. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där genom sökning i Cinahl och Medline åtta stycken artiklar av god kvalitét togs fram varav fem av kvalitativ ansats respektive tre av kvantitativ ansats. Resultatet visade att personcentrerad vård är något alla är eniga om är ett bra sätt att förebygga hot och våld. Risken är högre vid patientnära vård, felaktigt bemötande och bristande kommunikation. Frustration kopplat till konsekvenserna av demenssjukdomens förlopp miljörelaterade faktorer kan vara orsaker till en förhöjd risk. Att omvårdnadspersonalen känner till dessa är till fördel för att kunna anpassa och strukturera arbetet. Delade meningar råder kring användandet av lugnande vid behovsmedicinering samt fysiska restriktioner, tvångsåtgärder och isolering vid en hotfull eller våldsam situation. Avledning genom kommunikation och distraktion genom miljöombyte är metoder som kan förhindra ett eskalerande förlopp. Reflektion kollegor emellan, reflektion med chefer och ledning samt avvikelserapportering är indirekta åtgärder som kan leda till förbättring genom exempelvis utbildning och strukturella förändringar. Anledningen till problemet kan grunda sig i att personcentrerad vård i mindre utsträckning tycks kunna utövas till följ av tidsbrist, nedskärningar, brist på specifik utbildning samt organisatoriska faktorer.

Forskning har visat att läraryrket har högre arbetsbelastning än andra undersökta yrkesgrupper. Det beror på att resursbegränsningar och andra sysslor tar för mycket tid från lärares huvudsyssla. En annan källa till lärares höga nivåer av arbetsbelastning är hot och våld på arbetsplatsen. Syftet med studien är att ge en inblick i lärare och pedagogers arbetsmiljö och bidra med kunskap om hot och våld i skolan. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka erfarenheter har lärare och pedagoger av hot och våld i skolan? 2) Hur beskriver lärare och pedagoger sin arbetsmiljö? 3) Hur hanterar lärare och pedagoger hot och våld i skolan? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes semi-strukturerade intervjuer med 10 deltagare som är verksamma inom kommunala grundskolor med högstadium. Det empiriska materialet presenteras tematiskt och analyseras utifrån teorierna New Public Management, Känsloarbete och Coping. Resultatet visade att deltagarna har erfarenheter av hot och våld i skolan. Trots det beskriver många att arbetsmiljön är bra. Lärare och pedagoger hanterar hot och våld med känsloarbete och copingstrategier som manifesteras genom bland annat förminskning och normalisering av händelser. Studiens resultat var överlag i linje med vad tidigare forsknings hittat, däremot ansåg deltagarna att individanpassad skolgång var en positiv utveckling vilket gick emot tidigare forskningsresultat.

Syftet med studien har varit att belysa personals upplevelser och beskrivningar av hot och våld på SiS särskilda ungdomshem. Utifrån frågeställningarna har studien sökt svar på hur personalen definierar hot och våld, hur personal beskriver påverkan hot och våld har på deras professionella arbete och bemötande, och hur personal beskriver de åtgärder som tas eller kan tas av ledningen på SiS för att skapa en trygg arbetsmiljö. Studiens metodologiska utgångspunkt har varit hermeneutik med en kvalitativ ansats där sammanlagt sex intervjuer har genomförts med behandlingspedagoger inom SiS. Symbolisk interaktionism med fokus på objekt och symboler samt signifikanta andra har valts som den teoretiska utgångspunkten i denna studie. Resultatet i studien visar att fysiskt och psykiskt våld är de våldsformer som förekommer mest inom SiS men det diskuteras även huruvida gängkriminalitet kan ses som en ny våldsform. Personalen beskriver att deras individuella arbetssituation och deras professionella bemötande inte blir så påverkat av hot- och våldssituationer. Som professionell behöver man ha en acceptans över att det förekommer hot och våld inom denna typ av verksamhet och det handlar även om att ha ett högt säkerhetenstänk samtidigt som det kan bli problematiskt om man tar hotet och våldet personligt. Även om det krävs en acceptans kring vad som förekommer på verksamheten vittnar respondenterna om att det är otrevligt och att de kan känna sig otrygga i sin arbetsroll. Bra bemötande och relationsbyggande ses som viktiga delar av arbetet för intervjupersonerna. Respondenterna beskriver hur kollegorna blir ett tryggt verktyg i arbetet på verksamheten men samtidigt nämndes inga åtgärder som ledningen har vidtagit för att öka sammansvetsningen kollegor i mellan.

Bakgrund: Hot och våld förekommer i alla delar av vården och det speglar ett hårdare klimat i samhället och framförallt inom akutsjukvården. Ambulanspersonalen arbetar patientnära och är extra utsatta i både ensamarbete och i komplexa situationer. Att uppleva hot och våld i arbetet kan få negativa konsekvenser för ambulanspersonalens hälsa och även för patientsäkerheten. Författarna har valt personcentrerad vård som specifikt kompetensområde då det har en betydande del av omvårdnadsprocessen. Syftet: Syftet var att belysa erfarenheter av hot och våld i samband med omhändertaganden av patienter inom ambulanssjukvård. Metod: Litteraturöversikt med en systematisk metod. Artiklarna söktes i två olika databaser, PubMed och CINAHL och totalt inkluderades 16 artiklar till resultatet. Analysmetoden som användes var en integrerad analys. Resultatet: Analyserades till tre kategorier; variationer av hot och våld, bidragande faktorer till hot och våld, konsekvenser av hot och våld. Resultatet visade att vara ung ambulanspersonal och sakna arbetslivserfarenhet var en bidragande orsak för att utsättas för hot och våld. De som utsätter ambulanspersonal för hot och våld var patienten, anhöriga och andra personer på plats. Slutsats: Det finns faktorer som ambulanspersonalen inte kan påverka. En starkt bidragande orsak till hot och våld mot ambulanspersonal var alkohol- och drogpåverkade patienter. Det som genomsyrar nästintill alla artiklar är att yngre och oerfaren personal lättare hamnar i dessa situationer, då den kliniska erfarenheten och livserfarenheten saknades. Det är viktigt att ambulanspersonalen är situationsmedveten och kan förutse vilka situationer som kan urarta och förebygga dessa. Konsekvenserna kan bli påtagliga i form av ökad stress och empatinedsättning för patienterna om personalen inte får det stöd som efterfrågas. / Background: Threats and violence occur in every part of the healthcare system and this is a reflection of a harder climate in society, especially in emergency medical services. Ambulance staff work closely with the patients and are vulnerable in situations when they are alone and when the situation is complex. When experiencing threats and violence at work can have negative consequences for the ambulance staff´s health and for the patient safety. Person-centred care has an imported role in the nursing-process. Aim: To illustrate the experiences in situations where threats and violence occur towards ambulance staff meanwhile they took care of patients. Method: Was a literature overview with a systematic method. The articles were searched in two different databases, PubMed and CINAHL and a total of 16 articles were included to the result. The analysis method used was a integrated analysis. Results: Were analysed in to three categories; variations of threats and violence, contributing factors to threats and violence, consequences of threats and violence. The results showed that being young and work in the ambulance and if they had none work experience was a contributing factor for being exposed to threats and violence. It´s patients, relatives and people on site who expose´s the ambulance staff for threat and violence. Conclusion: There were factors that the ambulance staff couldn't affect and one major contributing factor which led too threat and violence were alcohol- and drug affected patient´s. In almost all the article showed that younger and unexperienced ambulance staff were end up easier in these situations. It´s important that ambulance staff are aware of the situation and can predict which situations can degenerate and prevent them. The consequences for ambulance staff that don´t receive the support that was requested could lead to increased stress and lack of empathy toward the patient.

ABSTRACT Threats and violence against social workers   The purpose of this study is to gain a deeper knowledge and understanding of threats and violence against social workers, including in family teams and support units, but also knowledge of the preventive work to prevent threatening and violent situations that could arise. This was done by using a scoping review method. A literature search was performed on databases of SocINDEX and Swepub. The delimitation was on studies published from 2005-2020 that are relevant to threats and violence against social workers. Eleven articles were analyzed and in the result section, one can read a common thread about what social workers consider to be part of their work, which is relatively common for threats and violence to occur in their workplaces, also in connection with home visits. According to the analyzed articles, threats and violence are common and many social workers believe that it is part of the work, as long as you have good support from your manager and your colleagues, which most people feel they have. Action plans are an important element in the preventive work but can also work the other way around if a person does not follow the routines in the action plan. The responsibility for maintaining zero tolerance lies with the management, but the employee has a responsibility to report all incidents, regardless of how small and large it is as reporting is an important part of prevention. Employees with many years of work experience in the social services seem to have better knowledge regarding how to handle threats and violence than new employees.

Bakgrund: Hot och våld förekommer i alla delar av vården och är ett växande problem både nationellt och internationellt. Konsekvenserna av hot och våld kan både vara psykiska och fysiska men också ekonomiska för den drabbade, arbetsplatsen och samhället. Mötet mellan vårdpersonal och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet och vårdens viktigaste arbetsform.  Distriktssköterskan på Vårdcentral har ofta den första och mest frekventa kontakten med patienten och behöver en god kommunikativ förmåga i sitt arbete att främja hälsa och förebygga ohälsa.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hot och våld på Vårdcentral. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på Vårdcentraler. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Tre kategorier och tio subkategorier identifierades. Den första kategorin beskrev utsatthet i arbetet. Verbala hot var vanligt förekommande i distriktssköterskans arbete på Vårdcentral och väckte många olika känslor. Den andra kategorin beskrev att hantera ett hotfullt möte. I mötet med patienter som uttryckte hot eller uppträdde hotfullt ställdes distriktssköterskan inför utmaningar. Det fanns en individuell hantering kring hot och hotfulla situationer, där kommunikation och sättet att vara i mötet var av vikt. Den tredje kategorin beskrev förutsättningar för en trygg arbetsmiljö. För en trygg arbetsmiljö lyftes arbetsgivarens ansvar och lokalernas utformning. Det fanns ett behov av förbättringar för att öka tryggheten och distriktssköterskornas förutsättningar att hantera hot och våld.  Slutsats: Verbala hot och hotfulla situationer i primärvården på Vårdcentral verkar vara vanligt förekommande. Det finns en acceptans kring de verbala hoten och en underrapportering förekommer. Distriktssköterskorna ställs för utmaningar i det hotfulla mötet med patienten som kan leda till att målet med omvårdnaden inte uppnås och det finns ett behov av mer kunskap i att hantera hot och hotfulla situationer.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur hot och våld på särskilda boenden inom äldreomsorgen kan identifieras och hanteras av enhetschefer, samt vilken utbildning om våld i nära relation som kan erbjudas vårdpersonal. I studien har vi använt semistrukturerad intervjumetod då vi intervjuat fyra enhetschefer inom samma kommun i norra delen av Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och resultatet presenterades under sju teman. Resultatet av vår studie visade att hot och våld var förekommande på särskilda boenden, det rörde sig om våldsamt och hotfullt agerande från både vårdpersonal och vårdtagare. Då vårdpersonal agerade våldsamt handlade det till största del om psykiskt våld, medan då vårdtagare agerade våldsamt handlade det främst om fysiskt våld. För att hantera uppkomsten av sådana situationer var det vanligaste tillvägagångssättet att öka kunskap om demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Vidare visade studiens resultat att det rådde tydliga maktförhållanden mellan vårdpersonal och vårdtagare som speglades i det dagliga arbetet. Resultatet har även visat på att hot och våld på särskilda boenden kunde normaliseras till följd av skilda uppfattningar om innebörden av en hotfull eller våldsam situation.  Studiens slutsatser är att demenssjukdom och kognitiv nedsättning bland vårdtagare hade en stor betydelse vad gällde förekomsten och identifieringen av hot-och våldssituationer, tillvägagångssätt för hantering av sådana situationer, normalisering av hot och våld samt en stor betydelse vad gällde påverkan på maktförhållanden och kunskapsmöjligheter bland både vårdpersonal och vårdtagare. Vidare är en slutsats att våld i nära relation förekom på särskilda boenden, trots att det hot och våld som inträffade inte identifierades som det fenomenet av informanterna. Därav erbjöds vårdpersonal ingen utbildning gällande våld i nära relation.

Bakgrund: Världen över är hot och våld vanligt förekommande gentemot sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Hot och våld kan innebära allt från verbala trakasserier till fysiska övergrepp. Dess omfattning innebär en hälsorisk och säkerhetsrisk för sjuksköterskor och patienter och kan antas ge konsekvenser på omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: De vetenskapliga studierna belyste sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar från flertalet olika länder världen över. Resultatet bildade två huvudkategorier. Den första huvudkategorin var Hot och våld som en del av arbetet och bestod av två underkategorier Det nya normala och En ond cirkel. Dessa beskriver sjuksköterskornas upplevelser kring närvaron och normaliseringen av hot och våld på akutmottagningar. Den andra huvudkategorin var Påverkad av hot och våld som bestod av tre underkategorier En upplevelse av svek, En tappad gnista och En känsla av otrygghet. Dessa beskriver sjuksköterskors upplevelser och känslor av arbetsplatsvåld. Konklusion: Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar upplevs ske ofta och påverkar sjuksköterskors hälsa fysiskt och psykiskt samt påverkar omvårdnadsarbetet negativt. Framgent behöver hot och våld uppmärksammas mer och sjuksköterskor utbildas och förebyggande strategier införas. / Background: Workplace violence is common worldwide towards emergency department nurses. Workplace violence can mean anything from verbal harassment to physical abuse. The prevalence magnitude implies a health and safety risk for nurses and patients and can be assumed to affect nursing. Aim: The aim of this literature review was to shed light on nurses' experiences of workplace violence in the emergency departments. Method: The literature review was based on twelve scientific articles using a qualitative method. The articles were obtained from the nursing focused databases Cinahl and PubMed. The articles were quality reviewed and analyzed. Results: The scientific studies highlighted nurses' experiences of threats and violence in emergency departments from several different countries around the world. The results formed two main categories. The first main category was Threats and violence as part of the work and consisted of two subcategories The New Normal and A Vicious Circle. These describe the nurses' experiences of the presence and normalization of threats and violence in emergency departments. The second main category was Affected by threats and violence which consisted of three subcategories A feeling of betrayal, A lost spark and A feeling of insecurity. These describe nurses' experiences and feelings of workplace violence. Conclusion: Threats and violence against nurses in the emergency departments is often experienced and affect nurses' well-being physically and mentally and negatively affects the nursing work. Onwards, threats and violence need more attention and nurses need to be trained and preventive strategies implemented.

Bakgrund Aggressivitet, hot och våld förekommer inom hälso- och sjukvården och är ett ökande problem, där en av de särskilt utsatta verksamheterna är akut- och ambulanssjukvård. Sjuksköterskors patientnära arbete gör att sjuksköterskor är en av de yrkesgrupper som löper högre risk att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av aggressivitet, hot och våld inom akutsjukvård. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi som appliceras vid systematiska översikter genomfördes med 16 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014-2023. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att aggressivitet, hot och våld är frekvent förekommande och har därför normaliserats. För att hantera våldsamma situationer kan sjuksköterskor identifiera varningstecken för våld samt använda copingstrategier. Det förebyggande arbetet såsom utbildning i våldshantering och stöd från kollegor eller chefer är betydande för sjuksköterskors känsla av trygghet på arbetsplatsen. Både emotionella konsekvenser för sjuksköterskor och konsekvenser för omvårdnaden har identifierats. Slutsats Aggressivitet, hot och våld är vanligt förekommande inom akutsjukvården och är något som påverkar sjuksköterskor både på en personlig nivå och i sitt arbete. Eftersom förekomsten av aggressivitet, hot och våld är vanlig är det av stor vikt att detta uppmärksammas. Rutiner och riktlinjer för våldshantering skulle därmed kunna utvecklas på verksamhetsnivå för att stötta sjuksköterskan i sitt arbete. / Background Aggression, threats and violence occur in health care, and it is an increasing problem, where emergency care is one of the most exposed departments. Due to nurses’ close patient care they run a higher risk of being exposed to threats and violence in the workplace. Aim The aim of this literature review is to illustrate nurses’ experiences of aggression, threats and violence in emergency healthcare. Method A structured literature review with elements of the methodology applied in systematic reviews was conducted with 16 scientific articles, published between 2014-2023. The databases used to obtain the articles were CINAHL and PubMed. Results The results show that aggression, threats and violence occur frequently and have therefore been normalized. To handle violent situations, nurses can identify warning signs of violence and use coping strategies. Preventive work such as education in violence management and support from colleagues or managers is significant for nurses’ sense of security in the workplace. Both emotional consequences and consequences for nursing care have been identified. Conclusions Aggression, threats and violence are common in emergency healthcare and affects nurses both on a personal level and in their work. Since the occurrence of aggression, threats and violence is common, it is of great importance that this is being acknowledged. Routines and guidelines could thus be implemented at management level to support the nurses in their work.