Syftet med studien har varit att belysa personals upplevelser och beskrivningar av hot och våld på SiS särskilda ungdomshem. Utifrån frågeställningarna har studien sökt svar på hur personalen definierar hot och våld, hur personal beskriver påverkan hot och våld har på deras professionella arbete och bemötande, och hur personal beskriver de åtgärder som tas eller kan tas av ledningen på SiS för att skapa en trygg arbetsmiljö. Studiens metodologiska utgångspunkt har varit hermeneutik med en kvalitativ ansats där sammanlagt sex intervjuer har genomförts med behandlingspedagoger inom SiS. Symbolisk interaktionism med fokus på objekt och symboler samt signifikanta andra har valts som den teoretiska utgångspunkten i denna studie. Resultatet i studien visar att fysiskt och psykiskt våld är de våldsformer som förekommer mest inom SiS men det diskuteras även huruvida gängkriminalitet kan ses som en ny våldsform. Personalen beskriver att deras individuella arbetssituation och deras professionella bemötande inte blir så påverkat av hot- och våldssituationer. Som professionell behöver man ha en acceptans över att det förekommer hot och våld inom denna typ av verksamhet och det handlar även om att ha ett högt säkerhetenstänk samtidigt som det kan bli problematiskt om man tar hotet och våldet personligt. Även om det krävs en acceptans kring vad som förekommer på verksamheten vittnar respondenterna om att det är otrevligt och att de kan känna sig otrygga i sin arbetsroll. Bra bemötande och relationsbyggande ses som viktiga delar av arbetet för intervjupersonerna. Respondenterna beskriver hur kollegorna blir ett tryggt verktyg i arbetet på verksamheten men samtidigt nämndes inga åtgärder som ledningen har vidtagit för att öka sammansvetsningen kollegor i mellan.

Med utgångspunkt i tidningsartiklar är syftet med denna studie att finna framträdande diskurser kring ungdomar som är placerade inom Statens institutionsstyrelse särskilda ungdomshem, SiS. Tidningsartiklarna som användes i studien är hämtade från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Med hjälp av den foucauldianska diskursanalysen har 38 tidningsartiklar från åren 2015 till 2019 analyserats. I analysen har makt, subjektpositioner, det underförstådda och utestängningsprocedurer varit i fokus och två framträdande diskurser har identifierats. Den ena är ”Offer för samhällsvård” som framställer SiS ungdomar som offer och att vården är otillräcklig. Den andra är ”SiS ungdomar som farliga förövare” som framställer att SiS ungdomar är farliga förövare både inom institutionsvården och i samhället. Hur vi talar om och vilka diskurser som får företräde i samhället är viktig kunskap för alla verksamma som arbetar inom socialt arbete, både för att öka den kritiska medvetenheten men också utöka kunskapen om den makt språket besitter. / Based on nationwide newspapers, the aim of this study is to find predominant discourses about young people who are placed within the State Institutional Board's special youth homes. The newspaper articles used in the study are taken from the newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet as well as the evening newspapers Aftonbladet and Expressen. By using a Foucauldian discourse analysis, 38 newspaper articles from the years 2015 to 2019 were analyzed. In the analysis, power, subject positions, the implicit and rules of exclusion have been explored and discovered. Two prominent discourses have been identified. The first one is “Victims of community care” which states that SiS care is insufficient. The second is “SiS youths as dangerous perpetrators”, which states that SiS youths are dangerous perpetrators both in institutional care and in society. To have knowledge about how we talk about a phenomenon, and which discourses that take precedence in society, are important for professionals in social work, since this can raise critical awareness and increase the understandings of the power of language.

Psykologer har ett brett uppdrag vid särskilda ungdomshem. Trots det saknas det i nuläget forskning som undersöker särskilda ungdomshem utifrån psykologernas perspektiv. Syftet med förevarande studie var att öka kunskapen och förståelsen för psykologers erfarenheter av att arbeta vid särskilda ungdomshem samt vilka möjligheter och svårigheter som följer med yrkesrollen. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: Psykolog vid särskilda ungdomshem - en mångfacetterad roll, Ett utmanande vård- och behandlingsuppdrag samt Spänningar inom ramen för tvångsvård. Resultatet visade att deltagarna beskrev att psykologrollen kan variera mellan olika institutioner och att det inte finns en enhetlig mall för vad det innebär att arbeta som psykolog vid särskilda ungdomshem. Deltagarna i studien uppgav att psykologerna har en unik kompetens som behövs vid särskilda ungdomshem för att skapa förståelse för ungdomarna och underlätta för övrig personal i deras arbete. Resultatet visade att de utmaningar deltagarna beskrev i vård- och behandlingsarbetet kunde förklaras utifrån den svårbehandlade målgruppen, tvångsvårdkontexten- och institutionsmiljön, brister i själva behandlingsarbetet men även yttre faktorer så som avsaknaden av andra vårdformer samt problem i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten. Svårigheterna i vård- och behandlingsarbetet samt tvångsvårdkontexten beskrevs som etiskt utmanande av deltagarna. Arbetet med ungdomarna sågs samtidigt som positivt och meningsfullt. / Psychologists have a broad mission in special youth homes. Research regarding psychologists working in special youth homes is lacking. The purpose of this study was to increase the knowledge and understanding of psychologists' experiences of working at special youth homes and the opportunities and difficulties that are included in the professional role. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed based on thematic analysis. The analysis resulted in three main themes: Psychologist in special youth homes – a multifaceted role, A challenging care- and treatment assignment and Tensions within the framework of compulsory care. The results showed that the participants description of the professional role of psychologist can vary between different institutions and that there is no homogeneous template for what it means to work as a psychologist at special youth homes. The participants in the study stated that psychologists have a unique competence that is needed to benefit both adolescents and other staff. The challenges within care and treatment described by the participants were linked to the difficult target group, the compulsory care context and the institutional environment, but also external factors such as lack of other forms of care and difficulties in collaboration with child psychiatry and social services. The caregiving context was seen as ethically challenging by the participants, as it involves a major intervention in young people's lives. The work involving the adolescents was seen as positive and meaningful, which the participants emphasized.

Statens institutionsstyrelse (SiS) tar emot omkring 1 000 ungdomar till sina 23 särskilda ungdomshem varje år. Ungdomarna som kommer till SiS har fått beslut om tvångsvård enligt LVU eller LSU, eller i vissa fall enlig frivilliga insatser i SOL. Behandlingen på SiS är främst inriktad mot ungdomarnas eget beteende och det läggs inget större fokus vid ungdomarnas föräldrarelationer. Ändå är detta någonting som verkar vara av stor vikt för många av ungdomarna. Detta framkommer av de böcker som av SiS skolverksamhet årligen ges ut. Böckerna består av texter skrivna av frivilligt medverkande ungdomar på SiS ungdomshem. Många av texterna involverar deras föräldrarelationer. Uppsatsens syfte är att undersöka hur tvångsvårdade ungdomar skildrar och förstår sina föräldrarelationers inverkan i deras liv. En analys sker utifrån Bowlby och Ainsworth anknytningsteori och risk- och skyddsfaktorer. Tre teman som sticker ut är följande: föräldrar som är närvarande eller stöttande, föräldrar som brister i sitt föräldraskap eller i sin omsorg, och föräldrar som avlidit. Det framkommer tydligt att många av ungdomarna relaterar sina föräldrarelationers inverkan i deras liv till både deras dåvarande, nuvarande och även tänkbara framtida omständigheter i livet. Och även till deras fysiska och psykiska hälsa. Således är slutsatsen att en förälders roll, oavsett vilken kategori den faller inom, är viktig för tvångsvårdade ungdomar när de själva reflekterar över sina liv, omständigheter, utveckling och hälsa. Detta bekräftar även den vikt som ovanstående teorier lägger vid barn och ungas relationer till sina föräldrar. / The State Institution Board receives about 1 000 youths to its 23 different Youth Homes every year. Youths coming to live in these homes are there due to decisions on compulsory care according to LVU or LSU or in certain cases according to voluntary efforts in SOL. The treatment in these Youth Homes targets primarily the youth ́s own behaviour while there is no major focus on the parent-child relationship.Yet this particular relationship seems to be of greater importance to many youths. This emerges when you read the annual publication of texts voluntarily written by the youths themselves, published by the State Institution Board. Many stories involve the parent-child relationship. The purpose of this essay is to investigate how youths in compulsory care depict and understand the impact of the parent-child relationship in their lives. The analysis is done from Bowlby ́s and Ainsworth ́s attachment theory and risk- and protective factors. The following three themes stand out: Present or supportive parents, parents lacking in care or parenthood, and deceased parents. It is obvious that many youths relate the impact of their parent-child relationship to their circumstances of life, now, before and in a possible future as well as on their physical and mental health. And thus the conclusion is that a parent’s role, no matter what category it falls into, is important to youths in compulsory care when they themselves reflect upon their lives, circumstances, development and health. This is confirmed by the importance the above theories give the parent-child relationship.

Syftet med följande litteraturöversikt är att undersöka det aktuella forskningsläget, såväl i Sverige som internationellt, gällande vilka upplevelser ungdomar på särskilda ungdomshem har av utsatthet på boendet. Genom en systematisk litteratursökning återfanns fjorton studier, vilka kvalitetsgranskades och analyserades genom en tematisk analys. I analysen användes de teoretiska begreppen makt/kunskap, biomakt och genusregim. Det framgår att ungdomars utsatthet vid särskilda ungdomshem utgår från fysiskt våld, sexuellt våld, mobbning samt utsatthet från personalen i form av tvång och våld. Utifrån ett maktperspektiv varierar utsattheten beroende på om ungdomarna utsätts av kamrater eller personal samt på vilket sätt makten utövas. Utsattheten kan även förstås vara kopplat till syftet bakom makten, vilket påverkar ungdomars känsla av utsatthet. Utifrån ett genusperspektiv varierar utsattheten beroende på vem som tillfrågas och vilka könsnormer som föreligger. Flickor kan förstås bli dubbelt utsatta samt att de även löper större risk för att bli utsatta för sexuella övergrepp. Vi föreslår att mer framtida forskning om flickors utsatthet på särskilda ungdomshem och personalens användning av makt och tvångsmedel behövs. / The purpose of this literature review is to examine the current state of research, both in Sweden and internationally, regarding what experiences adolescents in special residential youth homes have of vulnerability within the homes. Through a systematic literature search, fourteen studies were found, quality checked and analyzed through a thematic analysis. In the analysis, the theoretical concepts of power/knowledge, biopower and gender regime were used. It appears that the vulnerability of adolescents at special residential youth homes is based on physical violence, sexual violence, bullying and exposure of coercion and violence by the staff. From a power perspective, the vulnerability varies depending on whether the adolescents are exposed by peers or by staff and in what way the power is exercised. Vulnerability can also be linked to the purpose behind the power, which affects adolescents' sense of vulnerability. From a gender perspective, vulnerability varies depending on who you ask and which gender norms that exist. Girls can be twofoldly exposed, and they also run a greater risk of being exposed to sexual abuse. We suggest that more future research on the vulnerability of girls in special youth homes and the staff's use of force and coercion is needed

Följande studie syftar till att undersöka behandlingspersonalens perspektiv om hur arbetet på särskilda ungdomshem (SIS-hem) för flickor ser ut i praktiken samt öka kunskapen om hur det relationsskapande arbetet fungerar inom tvångsvård. Mer specifikt kommer relationen mellan behandlingspersonalen och flickorna på SIS-hem att undersökas utifrån behandlingspersonalens perspektiv. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med behandlingspersonal, som är eller har varit anställda under det senaste året på något av de SIS-hem i Sverige som tar emot flickor. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av begreppet makt, Michel Foucaults teori om maktens olika former och Arlie Russell Hochschilds emotionssociologi. Studiens slutsatser belyser att fenomenet makt ständigt förekommer i relationen mellan personalen och flickorna, samtidigt som makten dessutom kommer till uttryck i alla dess olika former likväl i relationen som i det dagliga arbetet. Relationerna utgörs av kommersialiserade relationer där personalens relationsskapande arbete präglas av ett emotionellt lönearbete, där de anpassar både sina känslor och emotioner utifrån vad som anses acceptabelt utifrån de organisatoriska målen. Anledningen till att studien har genomförts är för att belysa personalens perspektiv samt bidra med andra aspekter av tvångsvård. / The following study aims to examine the treatment staff's perspective on how the work at special youth homes (SIS-homes) for girls looks like in practice and to increase knowledge of how the relationship-building work functions within compulsory care. More specifically, the relationship between the treatment staff and the girls in SIS-homes will be examined from the perspective of the treatment staff. The study was conducted through semi-structured interviews with treatment staff, who are or have been employed during the past year at one of the SIS-homes in Sweden for girls. The results from the interviews have been analyzed using the concept of authority, Michel Foucault's theory of the different forms of power and Arlie Russell Hochschild's sociology of emotions. The study's conclusions highlight that the phenomenon of authority constantly occurs in the relationship between the staff and the girls, while power is also expressed in all its different forms, both in the relationship and in the daily work. The relationships consist of commercialized relationships where the staff's relationship-building work is characterized by emotional wage work, where they adjust both their feelings and emotions based on what is considered acceptable in accordance with the organizational goals. The reason why the study has been conducted is to shed light on the staff's perspective and to contribute with other aspects of compulsory care.