<p>Uppsatsen bygger på empiriskt material, en deltagande observation på ett skotskt ungdomshem som vi skrev ned i en fallbeskrivning. Syftet har varit att göra en kritisk analys av detta ungdomshem utifrån en del kritik som teoretiker har riktat mot institutionsvård/institutioner. Vi ville se om kritiken är befogad eller ej i detta fall. För att ta reda på detta ställde vi frågeställningarna; vad finns det för kritik mot institutioner samt hur fungerade det skotska ungdomshemmet utifrån den kritik som riktas mot institutionsvård? De teoretiker vi har utgått från är Goffman och hans teorier om totala institutioner, Levins beskrivning av uppfostringsanstalt samt Andreassens granskning av institutionsvård av ungdomar. Den kritik vi valt att fokusera på är tanken med den geografiska placeringen, straff eller behandling, avidentifiering, onaturlig miljö, obestämd tid/syfte/tvång skapar anpassning och motstånd, subkulturer samt belöning och bestraffning. De resultat vi kom fram till var att kritiken var både befogad, obefogad och till viss del varken eller. Vi kom fram till att ungdomarna påverkas av att placeras på ett ungdomshem i både positiv och negativ bemärkelse.</p>

Uppsatsen bygger på empiriskt material, en deltagande observation på ett skotskt ungdomshem som vi skrev ned i en fallbeskrivning. Syftet har varit att göra en kritisk analys av detta ungdomshem utifrån en del kritik som teoretiker har riktat mot institutionsvård/institutioner. Vi ville se om kritiken är befogad eller ej i detta fall. För att ta reda på detta ställde vi frågeställningarna; vad finns det för kritik mot institutioner samt hur fungerade det skotska ungdomshemmet utifrån den kritik som riktas mot institutionsvård? De teoretiker vi har utgått från är Goffman och hans teorier om totala institutioner, Levins beskrivning av uppfostringsanstalt samt Andreassens granskning av institutionsvård av ungdomar. Den kritik vi valt att fokusera på är tanken med den geografiska placeringen, straff eller behandling, avidentifiering, onaturlig miljö, obestämd tid/syfte/tvång skapar anpassning och motstånd, subkulturer samt belöning och bestraffning. De resultat vi kom fram till var att kritiken var både befogad, obefogad och till viss del varken eller. Vi kom fram till att ungdomarna påverkas av att placeras på ett ungdomshem i både positiv och negativ bemärkelse.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Under mina elva år som lärare, på ett särskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lärare och elever. Studiens syfte är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på ett särskilt ungdomshem ser på den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill även belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lärare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallärare kan ha inom verksamheten. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebär att jag vill tolka och försöka sätta mig in i elever, lärare och skolledares upplevelser. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tre elever, två lärare och en skolledare som alla är verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS.  För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgångsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM använts. Även von Wrights två perspektiv, det punktuella och det relationella har använts i tolkningen av det empiriska materialet.   Studiens resultat visar att pedagogerna inom SiS aktivt arbetar med att eleverna ska uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i skolan. Vidare visar resultatet att pedagogerna har en syn på eleverna som ett vem, och använder sig av det relationella perspektivet i det dagliga mötet och i samspelet med eleverna. Pedagogerna och skolledare talar om vikten av att ha specialpedagoger och speciallärare anställda inom SiS, men synen är delad på hur detta ska kunna verkställas. Eleverna som deltar i studien framhåller lärarnas betydelse. De talar om att få känna att de lyckas och att de får mer uppmärksamhet, känner sig trygga och att det är mindre klasser inom SiS skolverksamhet.

The ultimate treatment is when the person actually wants to make a change, this is often not the case for the youths that get placed at an institution for substance use problems. This thesis examines the participation in youth care through looking into how the staff in youth care make boys aged 16-21 at a closed institution to participate in their treatment, and if the participation has a meaning for the treatment. This thesis uses a qualitative method with semi-structured interviews. The theory of self-efficacy has been used to gain an understanding for the results of the thesis. Treatment staff from a department who works with this target group has been interviewed. The results showed that the staff works with motivation, respect and are trying to create a good treatment relationship with the youths. The staff thinks it’s positive that the youths can affect their treatment, but they’re also saying that the treatment the youths have to participate in can’t be affected. The staff thinks this is good because treatment for their substance use is the reason they are placed at the institution. Therefore the staff tries to motivate the youths to participation. At last the thesis shows that participation is the key to go through with treatment and therefore become drug free.

No description available.

Ser vi till de villkor som råder inom de särskilda ungdomshemmen har personalen en dubbel funktion i sitt arbete med ungdomarna. Detta då de särskilda ungdomshemmens uppgift är att verkställa vård och behandling utan den enskildes samtycke. Vidare ska verksamheten utöva särskild noggrann tillsyn över de ungdomar som är placerade där samtidigt som personalen ska beakta den unges rätt till självbestämmande och integritet. Ett ökat brukarinflytande för de personer som nyttjar offentliga tjänster har diskuterats flitigt den senaste tiden. Diskussionen har även implementerats inom SiS, huvudman för de särskilda ungdomshemmen, som menar att ungdomarna ska ges inflytande under den tid då de är tvångsplacerade. Tidigare forskning har dock visat att inflytande kan vara svårt att realisera vid tvångsvård varav en paradox mellan inflytande och tvång kan skönjas. Vi ställer oss därav frågande till vad brukarinflytande innefattar samt om det finns gränser för när ett inflytande för ungdomar inom särskilda ungdomshem kan realiseras? Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie och syftar till att belysa hur personalen ser på relationen mellan inflytande och tvång. För att ha möjlighet att analysera och på så sätt förstå studiens resultat har centrala begrepp utarbetats med inspiration från generell systemteori, tidigare social forskning samt från studiens resultat. Personalens förhållningssätt, verksamhetens struktur samt den unge själv utgör olika villkor för det inflytande som personalen ger ungdomarna. I studien identifieras såväl möjligheter som svårigheter med att ge ungdomarna inflytande. Studiens resultat tyder på att det finns gränser för när ett inflytande för ungdomar inom de särskilda ungdomshemmen kan realiseras, den unges inflytande är således inte en självklarhet.

<p>Ser vi till de villkor som råder inom de särskilda ungdomshemmen har personalen en dubbel funktion i sitt arbete med ungdomarna. Detta då de särskilda ungdomshemmens uppgift är att verkställa vård och behandling utan den enskildes samtycke. Vidare ska verksamheten utöva särskild noggrann tillsyn över de ungdomar som är placerade där samtidigt som personalen ska beakta den unges rätt till självbestämmande och integritet. Ett ökat brukarinflytande för de personer som nyttjar offentliga tjänster har diskuterats flitigt den senaste tiden. Diskussionen har även implementerats inom SiS, huvudman för de särskilda ungdomshemmen, som menar att ungdomarna ska ges inflytande under den tid då de är tvångsplacerade. Tidigare forskning har dock visat att inflytande kan vara svårt att realisera vid tvångsvård varav en paradox mellan inflytande och tvång kan skönjas. Vi ställer oss därav frågande till vad brukarinflytande innefattar samt om det finns gränser för när ett inflytande för ungdomar inom särskilda ungdomshem kan realiseras? Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie och syftar till att belysa hur personalen ser på relationen mellan inflytande och tvång. För att ha möjlighet att analysera och på så sätt förstå studiens resultat har centrala begrepp utarbetats med inspiration från generell systemteori, tidigare social forskning samt från studiens resultat. Personalens förhållningssätt, verksamhetens struktur samt den unge själv utgör olika villkor för det inflytande som personalen ger ungdomarna. I studien identifieras såväl möjligheter som svårigheter med att ge ungdomarna inflytande. Studiens resultat tyder på att det finns gränser för när ett inflytande för ungdomar inom de särskilda ungdomshemmen kan realiseras, den unges inflytande är således inte en självklarhet.</p>

Syftet med vår studie är att belysa behandlares upplevelse om vilka ungdomskulturer som framträder på särskilda ungdomshem samt hur behandlarna kan påverka dessa. Den metodologiska utgångspunkten i studien är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem behandlingsassistenter har bidragit till det empiriska materialet som ligger till grund för studien. Resultatet analyserades med hjälp av teorin om symbolisk interaktionism. Studien visar att det förekommer både negativa och positiva ungdomskulturer på särskilda ungdomshem. Ungdomarna påverkar alltså varandra både negativt och positivt. Den negativa kulturen yttrar sig genom att ungdomarna tar med sig problematiken in på avdelningarna där de i interaktion med andra ungdomar glorifierar ämnen som droger och kriminalitet vilket gör att de tar intryck och lär sig negativa saker av varandra. Den positiva kulturen yttrar sig genom att ungdomarna finner stöd hos varandra och lär sig saker vilket främjar deras utveckling. Vidare ansåg personalen att de har möjlighet att påverka ungdomskulturerna, främst genom ett gott samarbete inom personalgruppen men även att man involverar ungdomen i behandlingen.