Syftet med denna utredning var att undersöka hur unga klienter skapar och utvecklar sin identitet som intagna på SiS särskilda ungdomshem. Ingen datainsamling har skett i samband med utredningen. Istället har utredningen utgått från ett publicerat material; tre upplagor av bokserien SiS unga berättar. Utredningen har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ ansats med fokus på beskrivning, tolkning och förståelse. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ textanalys som bestod av två steg: kodning och tolkning. Olika mönster, teman och nyckelbegrepp identifierades vid kodningen. Vid tolkningen relaterades de olika delarna i kodningen till varandra och kopplades till teoretiska begrepp samt jämfördes med tidigare forskning. Goffmans (2014) teori om totala institutioner och Giddens (1999) teori om identitet användes som teoretiska utgångspunkter i den här utredningen. Resultatet av utredningen visade att tillvaron på de särskilda ungdomshemmen kan ha betydelse för unga klienters identitetsskapande då klienterna lever i en mycket speciell kontext utan handlingsfrihet och med mycket begränsade kommunikationsmöjligheter. Även sociala relationer kan bidra till unga klienters identitetsskapande. För unga klienter är ofta relationen med familj och vänner mycket värdefull och trygghetsskapande. Samtidigt tyder utredningens resultat på att komplicerade relationer med representanter från socialtjänsten är vanligt bland unga klienter. Framtiden är viktig men oviss för många unga klienter. Både handlingar i klientens förflutna och framtida möjligheter kan vara betydelsefulla för de unga klienternas identitetsskapande. / The purpose of this investigation was to explore how young clients create and develop their identity as inmates at SiS special residential homes. No data collection has been made duringthe investigation. Instead, the investigation has been based on a published material; three editions of the Swedish book series SiS Unga berättar. The investigation has been carried out on the basis of a qualitative approach with a focus on description, interpretation and understanding. The material was analyzed using a qualitative text analysis that consisted of two steps: coding and interpretation. Different patterns, themes and key concepts were identified during the coding. In the interpretation, the different parts of the coding related to each other were linked to theoretical concepts as well as previous research. Goffman's theory of total institutions and Gidden’s theory of identity were used as a theoretical perspective in this investigation. The results of the investigation showed that the environment in the special residential homes can be important for young clients' identity creation as the clients live in a very special context without freedom of action and with very limited communication opportunities. Social relationships can also contribute to young clients' identity construction. For young clients, the relationship with family and friends is often very important and contributes to the clients feeling of safety. At the same time, the results of the investigation indicate that complicated relationships with representatives from the social services are common among young clients. The future is important but uncertain for many young clients. Both actions in the client's past and future opportunities can be important for the young clients' identity construction.

Statens institutionsstyrelse (SiS) tar emot omkring 1 000 ungdomar till sina 23 särskilda ungdomshem varje år. Ungdomarna som kommer till SiS har fått beslut om tvångsvård enligt LVU eller LSU, eller i vissa fall enlig frivilliga insatser i SOL. Behandlingen på SiS är främst inriktad mot ungdomarnas eget beteende och det läggs inget större fokus vid ungdomarnas föräldrarelationer. Ändå är detta någonting som verkar vara av stor vikt för många av ungdomarna. Detta framkommer av de böcker som av SiS skolverksamhet årligen ges ut. Böckerna består av texter skrivna av frivilligt medverkande ungdomar på SiS ungdomshem. Många av texterna involverar deras föräldrarelationer. Uppsatsens syfte är att undersöka hur tvångsvårdade ungdomar skildrar och förstår sina föräldrarelationers inverkan i deras liv. En analys sker utifrån Bowlby och Ainsworth anknytningsteori och risk- och skyddsfaktorer. Tre teman som sticker ut är följande: föräldrar som är närvarande eller stöttande, föräldrar som brister i sitt föräldraskap eller i sin omsorg, och föräldrar som avlidit. Det framkommer tydligt att många av ungdomarna relaterar sina föräldrarelationers inverkan i deras liv till både deras dåvarande, nuvarande och även tänkbara framtida omständigheter i livet. Och även till deras fysiska och psykiska hälsa. Således är slutsatsen att en förälders roll, oavsett vilken kategori den faller inom, är viktig för tvångsvårdade ungdomar när de själva reflekterar över sina liv, omständigheter, utveckling och hälsa. Detta bekräftar även den vikt som ovanstående teorier lägger vid barn och ungas relationer till sina föräldrar. / The State Institution Board receives about 1 000 youths to its 23 different Youth Homes every year. Youths coming to live in these homes are there due to decisions on compulsory care according to LVU or LSU or in certain cases according to voluntary efforts in SOL. The treatment in these Youth Homes targets primarily the youth ́s own behaviour while there is no major focus on the parent-child relationship.Yet this particular relationship seems to be of greater importance to many youths. This emerges when you read the annual publication of texts voluntarily written by the youths themselves, published by the State Institution Board. Many stories involve the parent-child relationship. The purpose of this essay is to investigate how youths in compulsory care depict and understand the impact of the parent-child relationship in their lives. The analysis is done from Bowlby ́s and Ainsworth ́s attachment theory and risk- and protective factors. The following three themes stand out: Present or supportive parents, parents lacking in care or parenthood, and deceased parents. It is obvious that many youths relate the impact of their parent-child relationship to their circumstances of life, now, before and in a possible future as well as on their physical and mental health. And thus the conclusion is that a parent’s role, no matter what category it falls into, is important to youths in compulsory care when they themselves reflect upon their lives, circumstances, development and health. This is confirmed by the importance the above theories give the parent-child relationship.

The aim of this thesis is to investigate the self-proclaimed performance of the National Board of Institutional Care, and its specific youth care homes in Sweden (SiS), concerning SiS work with institutionalised children and youth in relation to law of The Care of Young Persons Act (LVU). Special focus is also given to how the SiS self-assessment contrasts with the accounts given by institutionalised youths. We have investigated SiS claims present on their website since it provides ample documentation, information and deeds, and investigated reports by youth in the media, research and news outlets. We have elected to code all collected data and have thus identified key recurring themes present in youth and SiS reports.We have then regarded these findings with respect to our theories that are presented in the results and analysis section along with previous research. In this section we maintain that the description provided by youths at SiS is problematic and often shows a lack of care giving instances or staff that master the tools required to meet the youth in a constructive manner. In the discussion we once again maintain our theories and methodological approach that is based on Discourse analytical grounds that maintain the importance of language and the messages signified through actions.

<p>The intention of this study was to examine the interaction between authorities. More specifically it had a purpose to look at the ongoing cooperation between social workers and staff of special homes of closed institutional youth care. The sanction system for young offenders’ reform of 1999 where young people between the ages of 15-17 who have committed serious crimes, can be sentenced to secure institutional treatment instead of prison, aims to counteract the harm which can result from a stay in prison. The social welfare board in the young person´s local authority and the national board of institutional care shall cooperate during the youth’s placement at the special home of closed institutional youth care. This study was based on eight qualitative interviews with social workers chosen randomly from all over Sweden and staff members from different special homes of closed institutional youth care. To interpret the material we have been using theory of collaboration and cooperation of Danermark and Kullberg. We have also used earlier studies within the area. The study has resulted that the social welfare board are more satisfied with the corporation than the national board of institutional care are. The study also shows that there has been an improvement. Significant reasons for this result has proved to be; the two different employers with different mission statement who are cooperating, unclear guidelines and the lack of knowledge within in the social services. Today there’s an ongoing cooperation that needs to be developed.</p>

The intention of this study was to examine the interaction between authorities. More specifically it had a purpose to look at the ongoing cooperation between social workers and staff of special homes of closed institutional youth care. The sanction system for young offenders’ reform of 1999 where young people between the ages of 15-17 who have committed serious crimes, can be sentenced to secure institutional treatment instead of prison, aims to counteract the harm which can result from a stay in prison. The social welfare board in the young person´s local authority and the national board of institutional care shall cooperate during the youth’s placement at the special home of closed institutional youth care. This study was based on eight qualitative interviews with social workers chosen randomly from all over Sweden and staff members from different special homes of closed institutional youth care. To interpret the material we have been using theory of collaboration and cooperation of Danermark and Kullberg. We have also used earlier studies within the area. The study has resulted that the social welfare board are more satisfied with the corporation than the national board of institutional care are. The study also shows that there has been an improvement. Significant reasons for this result has proved to be; the two different employers with different mission statement who are cooperating, unclear guidelines and the lack of knowledge within in the social services. Today there’s an ongoing cooperation that needs to be developed.

The aim of this survey is to examine how teachers at The Swedish National board of special directories (Statens institutionsstyrelse, SiS) perceive the juvenile students’ text worlds/ Literacy, and how they are used as resources in their reading- and writing-related education. Questions regarding how this category of juveniles should be met in the public school system, and the means used to support the students in their reading and writing development, have also been touched upon. The cumulative results signify that these teachers tend to express that the use of the students’ Literacy is important and constructive, and that the students’ own choices should be at the centre of the education in this school environment. There seems to be a tendency that teachers employing reading and writing to a greater extent in their teaching have more explicit views on the students’ Literacy, and its usefulness for their reading and writing development. The preferred methods of educational strategies are those who engage the students by giving them an understanding of the reasons and purposes of their study assignments. This creates an enhanced intrinsic motivation, which fosters the students’ study abilities. / Denna undersöknings syfte är att undersöka lärares åsikter och uppfattningar om hur undervisningsmetoder anknutna till Critical Literacy är använd och hur dessa metoder fungerar som hjälp för ungdomar inom Statens institutionsstyrelses skolverksamhet. I undersökningen har frågor som berör lärares åsikter om elevernas textvärld undersökts och på vilket sätt elever med behov av stöd inom läs-och skrivproblematik undervisas. Lärare har även tillfrågats vad de skulle rekommendera för elever som riskerar att komma inom institutionsvården. Undersökningen har utförts med hjälp av en webbenkät inom myndighetens eget system, samt analyserades med hjälp av statistikanalysprogrammet SPSS. Undersökningens resultat visar tecken på att lärare inom Statens institutionsstyrelse har en tendens att använda metoder för läs-och skrivutvecklande stöd, som innefattar personlig kontakt och en strävan efter att utveckla en inre motivation. Detta sker genom att aktivt arbeta på ett sådant sätt att elevens förståelse för syftet med undervisningen prioriteras. Kunskapen om de begrepp som behandlas är generellt god och den samlade bilden av vad lärare tenderar att föreslå som arbetsmetoder för det allmänna skolsystemet är sådana som är ämnesöverskridande och gynnar ett omedelbart återkopplande av resultaten av elevens arbete och ger en möjlighet att delta i den offentliga debatten. Resultatet tyder även på att lärare i denna undersökning ser elevens egen inre motivation till utveckling av läs-och skrivförmågan som centralt, för att kunna lyckas med detta.

Syftet med följande litteraturöversikt är att undersöka det aktuella forskningsläget, såväl i Sverige som internationellt, gällande vilka upplevelser ungdomar på särskilda ungdomshem har av utsatthet på boendet. Genom en systematisk litteratursökning återfanns fjorton studier, vilka kvalitetsgranskades och analyserades genom en tematisk analys. I analysen användes de teoretiska begreppen makt/kunskap, biomakt och genusregim. Det framgår att ungdomars utsatthet vid särskilda ungdomshem utgår från fysiskt våld, sexuellt våld, mobbning samt utsatthet från personalen i form av tvång och våld. Utifrån ett maktperspektiv varierar utsattheten beroende på om ungdomarna utsätts av kamrater eller personal samt på vilket sätt makten utövas. Utsattheten kan även förstås vara kopplat till syftet bakom makten, vilket påverkar ungdomars känsla av utsatthet. Utifrån ett genusperspektiv varierar utsattheten beroende på vem som tillfrågas och vilka könsnormer som föreligger. Flickor kan förstås bli dubbelt utsatta samt att de även löper större risk för att bli utsatta för sexuella övergrepp. Vi föreslår att mer framtida forskning om flickors utsatthet på särskilda ungdomshem och personalens användning av makt och tvångsmedel behövs. / The purpose of this literature review is to examine the current state of research, both in Sweden and internationally, regarding what experiences adolescents in special residential youth homes have of vulnerability within the homes. Through a systematic literature search, fourteen studies were found, quality checked and analyzed through a thematic analysis. In the analysis, the theoretical concepts of power/knowledge, biopower and gender regime were used. It appears that the vulnerability of adolescents at special residential youth homes is based on physical violence, sexual violence, bullying and exposure of coercion and violence by the staff. From a power perspective, the vulnerability varies depending on whether the adolescents are exposed by peers or by staff and in what way the power is exercised. Vulnerability can also be linked to the purpose behind the power, which affects adolescents' sense of vulnerability. From a gender perspective, vulnerability varies depending on who you ask and which gender norms that exist. Girls can be twofoldly exposed, and they also run a greater risk of being exposed to sexual abuse. We suggest that more future research on the vulnerability of girls in special youth homes and the staff's use of force and coercion is needed

Följande studie syftar till att undersöka behandlingspersonalens perspektiv om hur arbetet på särskilda ungdomshem (SIS-hem) för flickor ser ut i praktiken samt öka kunskapen om hur det relationsskapande arbetet fungerar inom tvångsvård. Mer specifikt kommer relationen mellan behandlingspersonalen och flickorna på SIS-hem att undersökas utifrån behandlingspersonalens perspektiv. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med behandlingspersonal, som är eller har varit anställda under det senaste året på något av de SIS-hem i Sverige som tar emot flickor. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av begreppet makt, Michel Foucaults teori om maktens olika former och Arlie Russell Hochschilds emotionssociologi. Studiens slutsatser belyser att fenomenet makt ständigt förekommer i relationen mellan personalen och flickorna, samtidigt som makten dessutom kommer till uttryck i alla dess olika former likväl i relationen som i det dagliga arbetet. Relationerna utgörs av kommersialiserade relationer där personalens relationsskapande arbete präglas av ett emotionellt lönearbete, där de anpassar både sina känslor och emotioner utifrån vad som anses acceptabelt utifrån de organisatoriska målen. Anledningen till att studien har genomförts är för att belysa personalens perspektiv samt bidra med andra aspekter av tvångsvård. / The following study aims to examine the treatment staff's perspective on how the work at special youth homes (SIS-homes) for girls looks like in practice and to increase knowledge of how the relationship-building work functions within compulsory care. More specifically, the relationship between the treatment staff and the girls in SIS-homes will be examined from the perspective of the treatment staff. The study was conducted through semi-structured interviews with treatment staff, who are or have been employed during the past year at one of the SIS-homes in Sweden for girls. The results from the interviews have been analyzed using the concept of authority, Michel Foucault's theory of the different forms of power and Arlie Russell Hochschild's sociology of emotions. The study's conclusions highlight that the phenomenon of authority constantly occurs in the relationship between the staff and the girls, while power is also expressed in all its different forms, both in the relationship and in the daily work. The relationships consist of commercialized relationships where the staff's relationship-building work is characterized by emotional wage work, where they adjust both their feelings and emotions based on what is considered acceptable in accordance with the organizational goals. The reason why the study has been conducted is to shed light on the staff's perspective and to contribute with other aspects of compulsory care.