Detta är en kvalitativ studie som utforskar socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av klient- och brukarrelaterat hot och våld, det vill säga hot och våld riktat mot tjänstemän från klienter och brukare. Syftet med studien är att belysa dessa upplevelser samt undersöka om, och i så fall hur, hot och våld påverkar socialsekreterare och LSS-handläggares mående samt arbetsmiljö. Utöver detta syftar studien till att åskådliggöra betydelsen av hanteringsstrategier samt utbildning kopplat till detta område. Genom en fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjuer har studien sökt besvara de frågeställningar som vi utformat med hänsyn till studiens syfte. Samtliga socialsekreterare och LSS-handläggare som intervjuats innehar en socionomexamen samt har erfarenhet av myndighetsutövning inom socialtjänsten, där klient- och brukarrelationen är ständigt närvarande. Materialet har tolkats med stöd i tidigare forskning samt teorier vilka berör våldsbegreppet och olika hanteringsstrategier; däribland mentalisering. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt en tolkande innehållsanalys, vilken har genererat i olika teman som alla på något sätt berör socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av hot och våld. Dessa teman behandlar dels hot- och våldsbegreppets definition samt förekomsten av hot och våld i socialtjänstens myndigheter, men även påverkan av arbetsmiljö och mående, olika hanteringsstrategier samt vikten av utbildning. Resultatet i studien visar på att socialsekreterare samt LSS-handläggare delvis upplever sig vara utsatta för klient- och brukarrelaterat hot och våld, samt att de vid påfrestande situationer tar till olika hanteringsstrategier för att hantera omständigheterna. Det framgår även att utbildning ses som en viktig del i att förbereda framtida socionomer på situationer som kan komma att ske i det praktiska sociala arbetet, men likaså en viktig del i att utveckla socialtjänstens verksamheter utifrån ett preventivt förhållningssätt. Studien pekar på betydelsen av relationsskapande i det klient-/brukarnära arbetet, vilket enligt våra intervjupersoner är en viktig del för att främja trygghet i mötet och försöka motverka såväl hot som våld. Vi vill med den här studien belysa socialsekreterare och LSS-handläggares arbetsvillkor och utsatthet med målsättningen att initiera ett tryggare professionellt socialt arbete.

Bakgrund: Hot och våld inom akutsjukvården är ett stort och pågående problem. För sjuksköterskor är den specifika kompetensen att ge omvårdnad vilket utmanas inom akutsjukvården. Sjuksköterskor är de som främst utsätts i patientnära vård och ibland med en oförutsägbar arbetsmiljö. De vanligaste formerna av hot och våld är verbalt, fysiskt eller i form av sexuella trakasserier där nyexaminerade är särskilt drabbade. Faktorer som kan ligga bakom uppkomsten av hot och våld är bland annat frustration, stress, känslan av hjälplöshet och brist i kommunikationen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att utforska hot och våld mot sjuksköterskor inom akutsjukvården och dess konsekvenser för att ge omvårdnad.Metod: En litteraturöversikt har genomförts med 20 vetenskapliga artiklar som publicerats under tidsperioden 2011–2021. Databaser som CINAHL och PubMed har använts.Resultat: Hot och våld leder till psykiska konsekvenser som ångest, rädsla och stress. Resultatet visar att sjuksköterskor blir mer benägna att byta avdelning eller avsluta sin anställning. Sjuksköterskor upplever brist på stöd från ledningen efter att ha blivit utsatta för våld och arbetsbelastningen blir svårare att hantera. Bristande kommunikation med kollegor och patienter leder till rädsla över att patienter inte får den vård de behöver.Slutsats: Omvårdnaden till patienter påverkas om sjuksköterskor utsätts för hot och våld. Det medför ett behov av ökat stöd från såväl ledning som organisation. För att sjuksköterskor ska kunna känna sig säkra på sin arbetsplats behövs förebyggande och förberedande strategier. Hot och våld bör även belysas i sjuksköterskeutbildningen. / Background: Threat and violence in emergency care is a large and ongoing issue. Registered nurses specific competence is giving nursing care, which is challenged within emergency care. Registered nurses are primarily exposed because of their close patient care and sometimes with an unpredictable work environment. The most common types of threat and violence is verbal, physical or sexual harassement where newly registered nurses are particularly affected. Factors which may influence the occurence of threat and violence are frustration, stress, the feeling of helplessness and lack of communication.Objective: The aim of this literature review is to explore threat and violence towards nurses in emergency care and its consequences in giving nursing careMethod: A literature review has been conducted with 20 scientific articles, published over the period 2011-2021. Databases such as CINAHL and PubMed have been used.Results: Threat and violence lead to psychological consequences such as anxiety, fear, and stress. The results show that registered nurses become more inclined to change department or end their employment. Registered nurses experience a lack of support from the management after being exposed to violence and the workload becomes more difficult to handle. Inadequate communication with colleagues and patients leads to fearing that patients will not receive the care they require.Conclusion: Nursing care is affected if registered nurses are exposed to threat and violence. This entails a need of increased support from the management as well as from the organisation. For these nurses to feel safe at their workplace, preventive and preparative strategies are necessary. Threat and violence should also be highlighted in nursing education.

Efter att sjukförsäkringen på Försäkringskassan år 2008 genomgick en reformering, resulterade det i skärpta lagar och regler för sjukersättning. Detta ökade antalet avslagsbeslut vilket ledde till en förhöjd risk för hot och våld mot myndighetsutövarna. Reformeringen och dess efterverkningar påverkade likaså utsattheten för hot och våld på Arbetsförmedlingen. När fler fick sin sjukpenning indragen, vände klienter sig till Arbetsförmedlingen för att skriva in sig som arbetssökande.  Syftet med denna uppsats är att utforska arbetsförmedlare och försäkringsutredares upplevelser av hur hot och våld uttrycks på arbetsplatsen, hur sådana situationer påverkar dem och deras psykosociala arbetsmiljö, samt chefers stöd till utsatta medarbetare. Metoden som valts för denna studie är av kvalitativ arv i form av semistrukturerade intervjuer med fyra arbetsförmedlare och fyra försäkringsutredare samt en chef från respektive myndighet. Vårt empiriska material har analyserats med hjälp av fyra teoretiska inriktningar: symbolisk interaktionism av Herbert Mead, Conservation of Resources theory (COR) av Steven E. Hobfoll, krav-kontroll och stödmodellen av Robert Karasek och Töres Theorell samt Path-Goal theory av Robert J. House.  Studiens resultat visar att endast hot och inte våld uttrycker sig på Arbetsförmedlingen och sjukförsäkringen inom Försäkringskassan. Hoten har oftast förekommit vid avslagsbeslut, men även när klienter inte förstått regelverken och beskyllt den enskilde myndighetsutövaren för beslutet. Det har också framkommit att klienter agerat utåt när deras ärende handlagts under en längre tid eller om de haft ett långt avstånd till myndighetsutövaren. Respondenterna har upplevt att hot uttryckt sig i form av aggressiva gester (höjd rösten, skrik samt respektlöshet), direkt mot myndighetsutövaren (utåtagerande och hot om personliga angrepp, hot om fysisk våld samt hot med högre makter såsom Gud), genom digitala nätverk som mejl, brev och telefonsamtal samt genom hot om suicid. Ytterligare ett resultat är att myndighetsutövarna upplevt att de påverkats psykiskt av hotfulla händelser, varav de blivit stressade, fått ångest, panikattacker, utmattningssyndrom, depression samt sömnbrist och magsmärtor. Till följd av sådana händelser har även den psykosociala arbetsmiljön påverkats negativt, då medarbetare sjukskrivit sig vilket försett att resterande personal fått en ökad arbetsbelastning. Det i sin tur har lett till begränsad tid för ärendehantering. Upplevelser av hot har även resulterat i en låg energinivå och svårigheter med att uppnå verksamhetens krav. Cheferna har därtill haft en betydande roll för medarbetarna som utsatts för hot. De har förklarat att de följt verksamhetens interna processteg (rapportera, utreda, bedöma, åtgärda, avsluta och förebygga) vid hanterandet av incidenthändelser. Vidare har cheferna visat stöd genom att de varit närvarande både via digitala kanaler och fysiskt på kontoret. De har också erbjudit samtal med verksamhetens psykologer genom företagshälsovården. Slutligen har de erbjudit medarbetarna ett par dagar ledigt samt utbildat dem kontinuerligt om hantering av hot och våldshändelser, vilket skett både via webben och veckomöten på kontoret.

Bakgrund: Arbetsrelaterat hot och våld (AHV) är ett fenomen som drabbar samtliga organisationer inom hälso- och sjukvården där sjuksköterskor är den mest drabbade professionen. AHV definieras utefter relationen mellan utövare och den utsatta samt utefter typen av våld som utförs: verbalt, sexuellt eller fysiskt våld. Konsekvenser av att bli utsatt kan bland annat vara att bli stressad, utbränd, ångest och tankar kring att avsluta karriären inom professionen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fenomenet AHV inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna litteraturstudie omfattar tolv kvalitativa studier som samlades in genom tre databaser: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Inklusionskriterierna för inkluderade data var sjuksköterskors perspektiv, empiriska kvalitativa studier, IMRAD-struktur och studier som överensstämde med författarnas syfte. Exklusionskriterier var studier med syfte att beskriva terrorism, mobbning och sexuellt våld som en ensamfråga. De återstående studierna analyserades genom en deskriptiv dataanalysmetod. Huvudresultat: Tre huvudteman identifierades i resultatet: Sjuksköterskors erfarenhet av våld på arbetsplatsen där sjuksköterskorna identifierade händelseförloppet vid AHV, Sjuksköterskors hälsa och välbefinnande i närvaro av hot och våld på arbetsplatsen där sjuksköterskorna identifierade och reflekterade kring hälsa och välmående, samt Sjuksköterskors erfarenhet av organisatorisk frånvaro i närvaro av hot och våld på arbetsplatsen vilket identifierade brister på stöd och återkoppling vid avvikelserapportering av AHV. Slutsats: Med denna litteraturstudie strävar författarna efter att illustrera fenomenet AHV och styrka vikten av att förebygga, implementera insatser för strategier och kunskap samt ge sjuksköterskor organisatoriskt stöd vid AHV. / Background: Workplace violence (WPV) is a phenomenon that affects all organizations within health care, with nurses being the most affected profession. Workplace violence is defined by the relationship between the perpetrator and the victim, but also according to the type of violence that is carried out: verbal, sexual or physical violence. Consequences of being exposed can include stress, burnout, anxiety and thoughts about ending one's career in the profession. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses’ experience of WPV in the healthcare system. Method: This review includes twelve qualitative articles collected through three databases: CINAHL, PubMed and PsycInfo. The inclusion criteria for included data were nurses' perspective, empiric qualitative studies, IMRAD structures and studies that subline with the authors aim. Exclusion criteria were studies with aim to describe terrorism, bullying and sexual violence as a lone issue. The remaining articles were analyzed through a descriptive data analysis method. Results: The three main themes in the results were identified as: Nurses experience of WPV where nurses identified the sequence of events, Nurses health and well-being in the presence of WPV where nurses identified and reflected upon health and well-being, including Nurses experience of organizational absence in the presence of WPV where nurses identified barriers in support and feedback when reporting WPV. Conclusion: With this study the authors aspire to illustrate the phenomenon of WPV and the importance of preventing, implementing interventions for strategies and knowledge and provide nurses with organizational support when WPV occurs.

Bakgrund: Hot och våld är ett återkommande problem inom hälso- ochsjukvården. Bedriven forskning kring prevalens av hot och våld mot vårdpersonalvisar att 62 % har under arbetstid blivit utsatt för hot och våld. Hot och våldinnefattar en handling av aggressiv karaktär med avsikten att orsaka psykisk ellerfysisk skada hos en annan människa. Vid förekomsten av hot och våld ses psykiskoch fysisk ohälsa hos omvårdnadspersonal som ett växande problem som lett tillnegativa konsekvenser för arbetsmiljön samt patientsäkerheten. Syfte: Syftet medlitteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inomsomatisk akutsjukvård. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd av en kvalitativstudiedesign. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.Totalt kvalitetsgranskades elva artiklar med hjälp av Statens beredning förmedicinsk och social utvärdering granskningsmall (SBU, 2014) och Popenoe m.fl. (2021) analysmetod användes vid analys av artiklarna. Resultat: I resultatetpresenterades tre huvudkategorier: "Fysiologiska, psykosociala konsekvenser sompåverkade arbetet”, “Hot och våld, en del av jobbet” och “Upplevelser avbristfälliga resurser för att hantera hot och våld”. I relation till huvudkategorin“Fysiologiska, psykosociala konsekvenser som påverkade arbetet” identifieradesfyra subkategorier:“Fysiologiska konsekvenser”, “Psykosociala konsekvenser”,“Nedsatt förmåga att utföra en god omvårdnad” samt “Positiva följder”. Konklusion: Det finns inte tillräckligt med kunskaper eller handlingsplaner för atthantera hot och våld eller dess efterföljande konsekvenser för sjuksköterskorna. / Background: Workplace violence is a recurrent problem in healthcare. Researchhas shown that 62% of healthcare workers have under work hours been exposedto workplace violence. Workplace violence involves an aggressive action with theintent to cause psychological or physiological harm to another human being. Asworkplace violence occurs, an increase in psychological and physiological illnesshas been detected which have led to negative consequences for the workenvironment and patient safety. Aim: The aim of the study is to illustrate nursesexperiences of workplace violence in somatic emergency healthcare. Method: The literature review is based on a qualitative design. The searches of the articleswere performed in the databases Cinahl and PubMed. A total of eleven articleswere quality reviewed with the help of Statens beredning för medicinsk och socialutvärdering review template (SBU, 2014) and Popenoe et al. (2021) analysismethod were used in the analysis of the articles. Result: Three categories wereidentified in the results which were:“Physiological, psychological consequencesthat had an affect on work”, “Workplace violence, a part of the job” and“Experiences of inadequate resources to manage workplace violence”. In relationto the main category “Physiological, psychological consequences that had aneffect on work” were “Physiological consequences”, “Psychologicalconsequences”, “Reduced ability to perform good nursing care” and “Positiveconsequences” identified as subcategories. Conclusion: There is not enoughknowledge or prevention strategies for nurses to handle workplace violence or theconsequences that come with the occurrence of violence.

Bakgrund: Enligt internationell forskning utsätts hälso- och sjukvårdspersonal i stor omfattning för hot och våld i arbetet och sjuksköterskor är särskilt utsatta. Ett område inom sjukvården med hög prevalens av hot och våld är sluten vård. Hot och våld kan bestå i verbalt våld i form av kränkningar, hot, sexuella anspelningar samt fysiskt våld. Hot och våld kan bero på olika faktorer, däribland patienten själv, sjuksköterskans kommunikation eller miljömässiga faktorer. Hot och våld kan få konsekvenser för både sjuksköterskans hälsa och välbefinnande, patientsäkerheten, omvårdnaden och organisationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter som vårdas inom sluten vård. Metod: En litteraturstudie bestående av 11 kvalitativa studier där data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem kategorier: olika former av hot och våld, en del av arbetet, bidragande faktorer till hot och våld, hantering av hot och våld samt konsekvenser av hot och våld. Konsekvenser av hot och våld hade underkategorierna psykosociala konsekvenser, fysiska konsekvenser och konsekvenser för omvårdnaden. Hantering av hot och våld hade underkategorierna förebyggande åtgärder, strategier för hantering av pågående våld, copingstrategier, incidentrapportering och stöd. Konklusion: Hot och våld mot sjuksköterskor medför ett allvarligt problem för sjuksköterskan både privat och professionellt. Sjuksköterskor upplever konsekvenser för både sig själva, patientens omvårdnad samt för hälso- och sjukvårdsorganisationen. Åtgärder behöver vidtas på flera plan för att förebygga och hantera hot och våld inom sluten vård vilket innebär att hot och våld skulle behöva beforskas ytterligare ur olika perspektiv. / Background: According to international research, health care workers are exposed to high levels of threat and violence at work and nurses are particularly exposed. One area of healthcare with high prevalence of threats and violence is inpatient care. Threats and violence can consist of verbal violence such as insults, threats, sexual harassment and physical violence. Threats and violence can be caused by various factors, including the patient, the nurse's communication or environmental factors. Threats and violence can lead to consequences for nurses' health and wellbeing, patient safety and nursing care but also the organization. Aim: The aim of the literature review was to describe nurses' experiences of threats and violence from patients in inpatient care. Method: A literature review consisting of 11 qualitative studies with data analyzed by qualitative content analysis was conducted. Results: The literature study resulted in five categories: different forms of threats and violence, part of the work, contributing factors to threats and violence, dealing with threats and violence and consequences of threats and violence. Consequences of threat and violence had three subcategories; psychosocial consequences, physical consequences and nursing consequences. Management of threats and violence had five subcategories; prevention, strategies for managing ongoing violence, coping strategies, incident reporting and support. Conclusion: Threats and violence against nurses is a severe problem for nurses both personally and professionally. Nurses experience consequences for themselves, the patient's care, and the healthcare organization. Measures need to be taken at several levels to prevent and manage threats and violence in inpatient care, which means that threats and violence needs further research from different perspectives.

Genomgående i Sverige under de senaste 20 åren så har hot- och våldssituationer ökat för blåljuspersonal. Det är ett problem då det leder till en ökad oro och känsla av otrygghet hos de som arbetar inom yrkesområdet. Studiens författare är verksamma inom ambulansområdet Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) och med detta arbete är syftet bland annat att undersöka hur ofta som ambulanspersonalen inom området upplever att de har blivit utsatta för hot och våld de senaste 12 månaderna. Fokus ligger även på frågan om huruvida deltagarna i studien önskar få tillgång till ytterligare skyddsutrustning i sitt arbete i form av skyddsväst och en bättre skyddande hjälm, så kallad ballistisk hjälm. Metoden som använts är en kvantitativ enkätstudie som tilldelats personal inom ambulansområdet. Det framkom under studien att personalgruppen utsatts för förhållandevis få hot- och våldssituationer de senaste 12 månaderna. Det finns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande våldsamma situationer och inte heller någon skillnad jämfört om man arbetat länge eller ej, ej heller skillnad beroende på vilken station personalen arbetar på. En majoritet har svarat att de gärna vill ha tillgång till utrustningen men att den troligtvis enbart används om nödvändigt samtidigt som ett fåtal är negativt inställda. Det finns en förhållandevis liten risk att bli utsatt för hot och våld, men trots detta önskar flertalet tillgång till mer skyddsutrustning för en ökad trygghet och större beredskap för det okända i arbetssituationer. Författarna finner ämnet intressant då det samtalas mycket kring säkerhet och trygghet på arbetsplatser idag och bedömer att det finns mer att forska på i detta ämne. / Throughout Sweden in the past 20 years there has been an increase in incidents of threats and violence towards emergency personnel. This is a problem as it leads to increased concern and a sense of insecurity among those working in the area. The authors of the study who are active in the ambulance sector of SÄS aim to investigate how often ambulance personnel have experienced threats and violence in the past 12 months. The focus is also on whether the participants in this study wish to have additional protective equipment, such as protective vests and better helmets, known as ballistic helmets. The method used is a quantitative survey distributed to ambulance personnel. The study found that the personnel group has experienced relatively few incidents of threats and violence in the past 12 months. There is no significant difference between men and women regarding violent situations and no difference based on the length of service or placement of the workplace. A majority of the respondents express that they have a desire to have access to the equipment but will only use it when necessary while a few have a negative attitude towards it. Despite the relatively low risk of being subjected to threats and violence, the majority still wishes to have access to more protective equipment for increased security and preparedness in unknown work situations. The authors find the topic interesting because of the talk about safety in workplaces today and believe that there is more to research in this area.

Forskning visar att hot och våldshandlingar mot socialsekreterare är vanligt förekommande. De som utsätts för hot- eller våldshandlingar upplever hoten eller våldet som något som hör till deras arbete som myndighetsutövare. Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hot och våld hos socialsekreterare. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts, vilka är genomförda i ett län i södra Sverige. Studien har en fenomenologisk ansats då den syftar till att undersöka upplevda fenomen vilket i denna studie är hot och våld. Genom en fenomenologisk ansats kan vi fånga socialsekreterarnas upplevelse av hot- och våldssituationer. För att analysera arbetet har tidigare forskning inom området hot och våld mot socialarbetare använts tillsammans med valda teorier. Teorierna innefattar symbolisk interaktionism samt copingstrategin. Studiens resultat visar att det är hot i olika former som är mest förekommande bland de medverkande socialsekreterarna. Hot upplevs även olika beroende på om hoten riktas mot den enskilde socialsekreteraren eller om det riktas mot dennes familj. Det framkommer även att socialsekreterare ser hot som något som sker i situationen. Klienterna ses befinna sig i en påfrestande situation vilket bidrar till att socialsekreterarna inte upplever hoten som riktade mot dem som person. / Research shows that threats and acts of violence against social workers are common. Those who are subjected to acts of threats or violence, sees these issues as something that belongs to their work as public authorities. This study aims to investigate the experience of threats and violence among social workers. The study is based on a qualitative method in which semi structured interviews have been used, which have been carried out in a county in southern Sweden. The study has a phenomenological approach as it aims to investigate the experiences of a phenomena, which in this study are threats and violence. Through a phenomenological approach, we can capture the social workers experience of threats and violent situations. In order to analyse the work, previous research in the field of threats and violence against social workers has been used together with selected theories. Theories includes symbolic interactionism and the coping strategy. The result of the study shows that various threats are the most common of threats and acts of violence. Threats are also experienced differently, depending on whether the threats are targeted directly against the individual social worker or if it is directed against his family. It also appears that the social workers’ experiences threats as something that happens in the situation. The clients are perceived to be in a stressful situation, which contributes to the social workers not experiencing the threats directed at them as a person.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är hot- och våld mot personal vanligt förekommande. Studier visar också att sjuksköterskor är särskilt utsatta eftersom sjuksköterskan handhar läkemedel och också oftast är den person som leder arbetet i tvångsåtgärder. Socialt stöd på arbetsplatsen samt adekvat stöd från chefer lyfts fram för att kunna bearbeta dessa situationer. Tidigare studier antyder att de negativa följderna av hot- och våldssituationer kan reduceras genom adekvat stöd men det finns ett behov av ytterligare kunskap om hur detta stöd ska utformas för sjuksköterskor. Syfte: I föreliggande studie har syftet varit att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stöd i samband med hot- och våldssituationer. Vilka situationer föranleder behovet av stöd? Vilket stöd har de fått? Påverkar stödet kring hot- och våldssituationer sjuksköterskans arbete? Metod: Föreliggande studie har genomförts som en intervjustudie med sex informanter, varav två är specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård och åldersspannet är 34år till 50år gamla. Innan studien genomfördes godkändes den av Forskningsetikkommittén vid Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke högskola. Resultat: Hot och våld från patienter med neuropsykiatriska diagnoser samt personlighetsstörningsdiagnoser ansåg informanterna vara extra allvarligt och föranleda behovet av stöd. Kollegor gav bäst stöd i form av kamratskap, samtal och humor. Stöd från chefer i form av att bli tagen på allvar och att erhålla uppföljning koncentrerad kring arbetstagarens känslor saknas. Att kunna möta människor med svåra psykiska problem kräver att du själv är psykiskt stabil och välmående vilket är en effekt av att erhålla adekvat stöd. Diskussion: Föreliggande studies resultat diskuteras mot Aron Antonovskys teori Känsla av sammanhang. Förhoppningsvis kan föreliggande studie ligga till grund för att identifiera förbättringsområden i klinisk verksamhet samt upprätthålla en medvetenhet om ämnet. Framledes vore det intressant att utvidga studiens omfattning till att inkludera fler sjuksköterskor och även sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård. / Background: In psychiatric care, threats and violence against personnel are commonplace. Studies also show that nurses are particularly vulnerable because the nurse handles drugs and also usually the person who leads the work in coercive measures. Social support at the workplace and adequate support from managers are emphasized in order to be able to process these situations. Previous studies suggest that the negative consequences of threat and violence situations can be reduced by adequate support, but there is a need for additional knowledge about how this support should be designed for nurses.Aim: In the present study, the aim has been to describe nurses' experiences of support in connection with threat and violence situations. What situations require the need for support? What support have they received? Does the support for threat and violence situations affect the nurse's work? Method: The present study has been conducted as an interview study with six informants, of which two are specialist nurses in psychiatric care and the age range is 34 years to 50 years old. Prior to the study The Department of Health Care Sciences at Ersta Sköndal Bräcke University College approved it. Results: Threats and violence from patients with neuropsychiatric diagnoses as well as personality disorder diagnoses considered the informants to be particularly serious and the need for support. Colleagues gave the best support in the form of companionship, conversation and humor. Support from managers in the form of being taken seriously and receiving follow-up focused on the employee's feelings is lacking. Being able to meet people with severe psychological problems requires that you yourself be mentally stable and well-off, which is an effect of obtaining adequate support. Discussions: The results of the present study are discussed against Aaron Antonovsky's theory Sence of coherence. Hopefully, the present study can form the basis for identifying areas of improvement in clinical activities and maintaining an awareness of the subject. In the future, it would be interesting to extend the scope of the study to include more nurses and also nurses in psychiatric outpatient care.

Hot och våld mot socialarbetare har i Sverige mellan åren 2018 och 2020 ökat från en tredjedel utsatta till hälften. Under 2021 rapporterades nästan häften av yrkesverksamma inom socialt arbete under senaste året ha utsatts för någon form av hot eller våld. Tre av tio känner sig missnöjda med stödet från arbetsgivare efter en hot- eller våldsincident. Syftet för denna uppsats blev att undersöka upplevelser hos socialarbetare av hot och våld från klienter. Frågeställningarna var: Hur ser socialarbetares erfarenhet ut av hot och våld från klienter? och Hur upplever socialarbetare att deras arbetsplatser arbetar med frågan om hot och våld från klienter? En kvalitativ metod användes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes, vilka analyserades med hjälp av dataanalys. Tematiseringen blev våldets former och förekomst, orsaker, påverkan och hantering av våldet. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån tidigare forskning samt sociala konstruktioner och organisationsteori. Resultatet visar en upplevelse av hotfulla incidenter på arbetsplatsen. Våldet upplevs orsakas av olika uppfattningar hos klienter och socialtjänst, brist på anmälande av incidenter, samt samhällsförändringar. Våldet påverkar det sociala arbetet i form av att det bidrar till stress och att arbetets kvalitet kan försämras. Ett missnöje finns gällande arbetsplatsernas förebyggande arbete mot hot och våld från klienter. / In Sweden threats and violence against social workers have increased between 2018 and 2020 from one third of social workers being exposed to the half. In 2021 almost half of the social workers were reported to have been exposed to threat or violence. Three of ten feel dissatisfied with the support from employers after an incident. The purpose of this thesis was to investigate experiences among social workers of being exposed to threats and violence from clients. The questions of the study were: What experience do social workers have of being exposed to threats and violence from clients? and How do social workers perceive their workplaces management with client violence? A qualitative method was used and five semi-structured interviews were conducted, which were analyzed by using data analysis. The result was divided in following themes: Type of violence and occurrence, causes, impact and handling. The results were analyzed and discussed based on previous research together with social constructions and organizational theory. The results show an experience of threatening incidents in the workplace. The violence can be caused by clients having another perception than the social services, lack of reporting incidents, and changes in society. Client violence causes stress among social workers and in their working environment, and can lead to poorer quality of the work done by the social worker. There is dissatisfaction with the workplace’s preventive work against threats and violence from clients.