Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonal upplever sin utsatthet för brott vid utryckning. Den undersökningsmetod som användes var halvstrukturerade intervjuer. Huvudresultat i studien var att de som intervjuades uppgav att de blivit utsatta för brott i form av hot om våld samt fysiskt våld, men att de inte upplever eller pratar om sig själva som offer, men de uppfyller delvis kraven för att kunna ses som ett idealiskt offer samt att de normaliserar sin utsatthet. Ett annat resultat visar att ambulanspersonalen anser att personuppgiftslagen hämmar dem i deras arbete när det kommer till säkerhet. Under intervjuerna framkom det att personuppgiftslagen påverkar deras känsla av trygghet på ett negativt sätt då de inte har all viktig information om personen de åker till. Det framkommer också att ambulanspersonalen värdesätter samarbetet med polis och att de behöver mer resurser. Studiens viktigaste slutsats är att ambulanspersonalen blir utsatta för hot och våld och att det är ett problem, men att de normaliserar sina upplevelser och inte pratar om sig som offer. / The purpose of the study was to investigate how paramedics experience their exposure to crimes during work, but also their thoughts about victim. The method of investigation used was semi structured interviews. The main result of the study was that the paramedics was subjected to crimes in forms of threats of violence and physical harm, but they do not see themselves as victims and they also normalize their vulnerability. Another result is that the personal data act prevents the paramedics in their work regarding their safety. During the interviews, it emerged that it effects their sense of security in a negative way since they do not have all the information about the person that they are about to assist. They also value the cooperation that they have with the police. The main findings of the study were that paramedics gets exposed to threats and violence and that this is a problem, although they normalize their experience and do not talk about themselves in terms of victims.

Bakgrund: Det arbetsrelaterade våldet på akutmottagningar har ökat och sjuksköterskor riskerar i större utsträckning jämfört med andra professioner inom vården att utsättas för detta. Samtidigt förväntas sjuksköterskan arbeta utifrån vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och tyst kunskap samt ha ett personcentrerat förhållningssätt i interaktionen med patienter.Syfte: Litteraturstudien syftade till att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar.Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa studier. Databassökningar utfördes i CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskningen följde SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Innehållsanalys tillämpades som analysmetod.Resultat: Tolv vetenskapliga studier låg till grund för resultatet. Resultatet bestod av tre huvudteman och sex subteman. Huvudtemana var följande; Konsekvenser av våldet, Adaption till våldet: En del av arbetet och Upplevelser av brist på stöd i våldssituationer.Konklusion: Sjuksköterskor som utsätts för hot och våld på arbetet och upplever detta på flera olika vis. Konsekvenser av våldet påverkar sjuksköterskor psykiskt och fysisk. Dessutom upplevdes våldet som en del av arbetet och brist på stöd kunde bidra till att våldsituationerna uppkom. / Background: There has been a rise in the workplace violence in emergency departments. Nurses are more likely to be exposed to violence compared to other professions in the health sector. Simultaneously, the nurse is expected to work out of proven experiences, based in science, and have intangible knowledge moreover to do this with a person-centered perspective in the interaction with patients.Aim: The aim of the literature review was to compile the nurses’ experiences of workplace violence at emergency departments.Method: Literature review with a qualitative approach. The article search was performed in the two databases CINAHL and PubMed and the articles quality was reviewed using SBU:s template for qualitative studies. Content analysis was chosen as method for the review.Results: Twelve articles formed the basis for the result. Three main themes and six sub themes were found as part of the result. The main themes were the following: Consequences of the violence, Adapting to the violence: part of the job and Experiencing lack of support in situations of violence.Conclusion: Nurses experiencing workplace violence and do this this in many ways. Consequences of the violence is both physical and psychological. The violence was experienced as part of the job and a lack of knowledge and deficiencies in the organization was apparent, which worsened the feeling of support and aggravated the circumstances in the emergency department making creating further opportunities for workplace violence to arise.

Detta är en kvalitativ studie som utforskar socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av klient- och brukarrelaterat hot och våld, det vill säga hot och våld riktat mot tjänstemän från klienter och brukare. Syftet med studien är att belysa dessa upplevelser samt undersöka om, och i så fall hur, hot och våld påverkar socialsekreterare och LSS-handläggares mående samt arbetsmiljö. Utöver detta syftar studien till att åskådliggöra betydelsen av hanteringsstrategier samt utbildning kopplat till detta område. Genom en fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjuer har studien sökt besvara de frågeställningar som vi utformat med hänsyn till studiens syfte. Samtliga socialsekreterare och LSS-handläggare som intervjuats innehar en socionomexamen samt har erfarenhet av myndighetsutövning inom socialtjänsten, där klient- och brukarrelationen är ständigt närvarande. Materialet har tolkats med stöd i tidigare forskning samt teorier vilka berör våldsbegreppet och olika hanteringsstrategier; däribland mentalisering. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt en tolkande innehållsanalys, vilken har genererat i olika teman som alla på något sätt berör socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av hot och våld. Dessa teman behandlar dels hot- och våldsbegreppets definition samt förekomsten av hot och våld i socialtjänstens myndigheter, men även påverkan av arbetsmiljö och mående, olika hanteringsstrategier samt vikten av utbildning. Resultatet i studien visar på att socialsekreterare samt LSS-handläggare delvis upplever sig vara utsatta för klient- och brukarrelaterat hot och våld, samt att de vid påfrestande situationer tar till olika hanteringsstrategier för att hantera omständigheterna. Det framgår även att utbildning ses som en viktig del i att förbereda framtida socionomer på situationer som kan komma att ske i det praktiska sociala arbetet, men likaså en viktig del i att utveckla socialtjänstens verksamheter utifrån ett preventivt förhållningssätt. Studien pekar på betydelsen av relationsskapande i det klient-/brukarnära arbetet, vilket enligt våra intervjupersoner är en viktig del för att främja trygghet i mötet och försöka motverka såväl hot som våld. Vi vill med den här studien belysa socialsekreterare och LSS-handläggares arbetsvillkor och utsatthet med målsättningen att initiera ett tryggare professionellt socialt arbete.

Bakgrund: Hot och våld inom akutsjukvården är ett stort och pågående problem. För sjuksköterskor är den specifika kompetensen att ge omvårdnad vilket utmanas inom akutsjukvården. Sjuksköterskor är de som främst utsätts i patientnära vård och ibland med en oförutsägbar arbetsmiljö. De vanligaste formerna av hot och våld är verbalt, fysiskt eller i form av sexuella trakasserier där nyexaminerade är särskilt drabbade. Faktorer som kan ligga bakom uppkomsten av hot och våld är bland annat frustration, stress, känslan av hjälplöshet och brist i kommunikationen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att utforska hot och våld mot sjuksköterskor inom akutsjukvården och dess konsekvenser för att ge omvårdnad.Metod: En litteraturöversikt har genomförts med 20 vetenskapliga artiklar som publicerats under tidsperioden 2011–2021. Databaser som CINAHL och PubMed har använts.Resultat: Hot och våld leder till psykiska konsekvenser som ångest, rädsla och stress. Resultatet visar att sjuksköterskor blir mer benägna att byta avdelning eller avsluta sin anställning. Sjuksköterskor upplever brist på stöd från ledningen efter att ha blivit utsatta för våld och arbetsbelastningen blir svårare att hantera. Bristande kommunikation med kollegor och patienter leder till rädsla över att patienter inte får den vård de behöver.Slutsats: Omvårdnaden till patienter påverkas om sjuksköterskor utsätts för hot och våld. Det medför ett behov av ökat stöd från såväl ledning som organisation. För att sjuksköterskor ska kunna känna sig säkra på sin arbetsplats behövs förebyggande och förberedande strategier. Hot och våld bör även belysas i sjuksköterskeutbildningen. / Background: Threat and violence in emergency care is a large and ongoing issue. Registered nurses specific competence is giving nursing care, which is challenged within emergency care. Registered nurses are primarily exposed because of their close patient care and sometimes with an unpredictable work environment. The most common types of threat and violence is verbal, physical or sexual harassement where newly registered nurses are particularly affected. Factors which may influence the occurence of threat and violence are frustration, stress, the feeling of helplessness and lack of communication.Objective: The aim of this literature review is to explore threat and violence towards nurses in emergency care and its consequences in giving nursing careMethod: A literature review has been conducted with 20 scientific articles, published over the period 2011-2021. Databases such as CINAHL and PubMed have been used.Results: Threat and violence lead to psychological consequences such as anxiety, fear, and stress. The results show that registered nurses become more inclined to change department or end their employment. Registered nurses experience a lack of support from the management after being exposed to violence and the workload becomes more difficult to handle. Inadequate communication with colleagues and patients leads to fearing that patients will not receive the care they require.Conclusion: Nursing care is affected if registered nurses are exposed to threat and violence. This entails a need of increased support from the management as well as from the organisation. For these nurses to feel safe at their workplace, preventive and preparative strategies are necessary. Threat and violence should also be highlighted in nursing education.

Efter att sjukförsäkringen på Försäkringskassan år 2008 genomgick en reformering, resulterade det i skärpta lagar och regler för sjukersättning. Detta ökade antalet avslagsbeslut vilket ledde till en förhöjd risk för hot och våld mot myndighetsutövarna. Reformeringen och dess efterverkningar påverkade likaså utsattheten för hot och våld på Arbetsförmedlingen. När fler fick sin sjukpenning indragen, vände klienter sig till Arbetsförmedlingen för att skriva in sig som arbetssökande.  Syftet med denna uppsats är att utforska arbetsförmedlare och försäkringsutredares upplevelser av hur hot och våld uttrycks på arbetsplatsen, hur sådana situationer påverkar dem och deras psykosociala arbetsmiljö, samt chefers stöd till utsatta medarbetare. Metoden som valts för denna studie är av kvalitativ arv i form av semistrukturerade intervjuer med fyra arbetsförmedlare och fyra försäkringsutredare samt en chef från respektive myndighet. Vårt empiriska material har analyserats med hjälp av fyra teoretiska inriktningar: symbolisk interaktionism av Herbert Mead, Conservation of Resources theory (COR) av Steven E. Hobfoll, krav-kontroll och stödmodellen av Robert Karasek och Töres Theorell samt Path-Goal theory av Robert J. House.  Studiens resultat visar att endast hot och inte våld uttrycker sig på Arbetsförmedlingen och sjukförsäkringen inom Försäkringskassan. Hoten har oftast förekommit vid avslagsbeslut, men även när klienter inte förstått regelverken och beskyllt den enskilde myndighetsutövaren för beslutet. Det har också framkommit att klienter agerat utåt när deras ärende handlagts under en längre tid eller om de haft ett långt avstånd till myndighetsutövaren. Respondenterna har upplevt att hot uttryckt sig i form av aggressiva gester (höjd rösten, skrik samt respektlöshet), direkt mot myndighetsutövaren (utåtagerande och hot om personliga angrepp, hot om fysisk våld samt hot med högre makter såsom Gud), genom digitala nätverk som mejl, brev och telefonsamtal samt genom hot om suicid. Ytterligare ett resultat är att myndighetsutövarna upplevt att de påverkats psykiskt av hotfulla händelser, varav de blivit stressade, fått ångest, panikattacker, utmattningssyndrom, depression samt sömnbrist och magsmärtor. Till följd av sådana händelser har även den psykosociala arbetsmiljön påverkats negativt, då medarbetare sjukskrivit sig vilket försett att resterande personal fått en ökad arbetsbelastning. Det i sin tur har lett till begränsad tid för ärendehantering. Upplevelser av hot har även resulterat i en låg energinivå och svårigheter med att uppnå verksamhetens krav. Cheferna har därtill haft en betydande roll för medarbetarna som utsatts för hot. De har förklarat att de följt verksamhetens interna processteg (rapportera, utreda, bedöma, åtgärda, avsluta och förebygga) vid hanterandet av incidenthändelser. Vidare har cheferna visat stöd genom att de varit närvarande både via digitala kanaler och fysiskt på kontoret. De har också erbjudit samtal med verksamhetens psykologer genom företagshälsovården. Slutligen har de erbjudit medarbetarna ett par dagar ledigt samt utbildat dem kontinuerligt om hantering av hot och våldshändelser, vilket skett både via webben och veckomöten på kontoret.

Bakgrund: Arbetsrelaterat hot och våld (AHV) är ett fenomen som drabbar samtliga organisationer inom hälso- och sjukvården där sjuksköterskor är den mest drabbade professionen. AHV definieras utefter relationen mellan utövare och den utsatta samt utefter typen av våld som utförs: verbalt, sexuellt eller fysiskt våld. Konsekvenser av att bli utsatt kan bland annat vara att bli stressad, utbränd, ångest och tankar kring att avsluta karriären inom professionen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fenomenet AHV inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna litteraturstudie omfattar tolv kvalitativa studier som samlades in genom tre databaser: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Inklusionskriterierna för inkluderade data var sjuksköterskors perspektiv, empiriska kvalitativa studier, IMRAD-struktur och studier som överensstämde med författarnas syfte. Exklusionskriterier var studier med syfte att beskriva terrorism, mobbning och sexuellt våld som en ensamfråga. De återstående studierna analyserades genom en deskriptiv dataanalysmetod. Huvudresultat: Tre huvudteman identifierades i resultatet: Sjuksköterskors erfarenhet av våld på arbetsplatsen där sjuksköterskorna identifierade händelseförloppet vid AHV, Sjuksköterskors hälsa och välbefinnande i närvaro av hot och våld på arbetsplatsen där sjuksköterskorna identifierade och reflekterade kring hälsa och välmående, samt Sjuksköterskors erfarenhet av organisatorisk frånvaro i närvaro av hot och våld på arbetsplatsen vilket identifierade brister på stöd och återkoppling vid avvikelserapportering av AHV. Slutsats: Med denna litteraturstudie strävar författarna efter att illustrera fenomenet AHV och styrka vikten av att förebygga, implementera insatser för strategier och kunskap samt ge sjuksköterskor organisatoriskt stöd vid AHV. / Background: Workplace violence (WPV) is a phenomenon that affects all organizations within health care, with nurses being the most affected profession. Workplace violence is defined by the relationship between the perpetrator and the victim, but also according to the type of violence that is carried out: verbal, sexual or physical violence. Consequences of being exposed can include stress, burnout, anxiety and thoughts about ending one's career in the profession. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses’ experience of WPV in the healthcare system. Method: This review includes twelve qualitative articles collected through three databases: CINAHL, PubMed and PsycInfo. The inclusion criteria for included data were nurses' perspective, empiric qualitative studies, IMRAD structures and studies that subline with the authors aim. Exclusion criteria were studies with aim to describe terrorism, bullying and sexual violence as a lone issue. The remaining articles were analyzed through a descriptive data analysis method. Results: The three main themes in the results were identified as: Nurses experience of WPV where nurses identified the sequence of events, Nurses health and well-being in the presence of WPV where nurses identified and reflected upon health and well-being, including Nurses experience of organizational absence in the presence of WPV where nurses identified barriers in support and feedback when reporting WPV. Conclusion: With this study the authors aspire to illustrate the phenomenon of WPV and the importance of preventing, implementing interventions for strategies and knowledge and provide nurses with organizational support when WPV occurs.

Bakgrund: Hot och våld är ett återkommande problem inom hälso- ochsjukvården. Bedriven forskning kring prevalens av hot och våld mot vårdpersonalvisar att 62 % har under arbetstid blivit utsatt för hot och våld. Hot och våldinnefattar en handling av aggressiv karaktär med avsikten att orsaka psykisk ellerfysisk skada hos en annan människa. Vid förekomsten av hot och våld ses psykiskoch fysisk ohälsa hos omvårdnadspersonal som ett växande problem som lett tillnegativa konsekvenser för arbetsmiljön samt patientsäkerheten. Syfte: Syftet medlitteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inomsomatisk akutsjukvård. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd av en kvalitativstudiedesign. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.Totalt kvalitetsgranskades elva artiklar med hjälp av Statens beredning förmedicinsk och social utvärdering granskningsmall (SBU, 2014) och Popenoe m.fl. (2021) analysmetod användes vid analys av artiklarna. Resultat: I resultatetpresenterades tre huvudkategorier: "Fysiologiska, psykosociala konsekvenser sompåverkade arbetet”, “Hot och våld, en del av jobbet” och “Upplevelser avbristfälliga resurser för att hantera hot och våld”. I relation till huvudkategorin“Fysiologiska, psykosociala konsekvenser som påverkade arbetet” identifieradesfyra subkategorier:“Fysiologiska konsekvenser”, “Psykosociala konsekvenser”,“Nedsatt förmåga att utföra en god omvårdnad” samt “Positiva följder”. Konklusion: Det finns inte tillräckligt med kunskaper eller handlingsplaner för atthantera hot och våld eller dess efterföljande konsekvenser för sjuksköterskorna. / Background: Workplace violence is a recurrent problem in healthcare. Researchhas shown that 62% of healthcare workers have under work hours been exposedto workplace violence. Workplace violence involves an aggressive action with theintent to cause psychological or physiological harm to another human being. Asworkplace violence occurs, an increase in psychological and physiological illnesshas been detected which have led to negative consequences for the workenvironment and patient safety. Aim: The aim of the study is to illustrate nursesexperiences of workplace violence in somatic emergency healthcare. Method: The literature review is based on a qualitative design. The searches of the articleswere performed in the databases Cinahl and PubMed. A total of eleven articleswere quality reviewed with the help of Statens beredning för medicinsk och socialutvärdering review template (SBU, 2014) and Popenoe et al. (2021) analysismethod were used in the analysis of the articles. Result: Three categories wereidentified in the results which were:“Physiological, psychological consequencesthat had an affect on work”, “Workplace violence, a part of the job” and“Experiences of inadequate resources to manage workplace violence”. In relationto the main category “Physiological, psychological consequences that had aneffect on work” were “Physiological consequences”, “Psychologicalconsequences”, “Reduced ability to perform good nursing care” and “Positiveconsequences” identified as subcategories. Conclusion: There is not enoughknowledge or prevention strategies for nurses to handle workplace violence or theconsequences that come with the occurrence of violence.

Bakgrund: Enligt internationell forskning utsätts hälso- och sjukvårdspersonal i stor omfattning för hot och våld i arbetet och sjuksköterskor är särskilt utsatta. Ett område inom sjukvården med hög prevalens av hot och våld är sluten vård. Hot och våld kan bestå i verbalt våld i form av kränkningar, hot, sexuella anspelningar samt fysiskt våld. Hot och våld kan bero på olika faktorer, däribland patienten själv, sjuksköterskans kommunikation eller miljömässiga faktorer. Hot och våld kan få konsekvenser för både sjuksköterskans hälsa och välbefinnande, patientsäkerheten, omvårdnaden och organisationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter som vårdas inom sluten vård. Metod: En litteraturstudie bestående av 11 kvalitativa studier där data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem kategorier: olika former av hot och våld, en del av arbetet, bidragande faktorer till hot och våld, hantering av hot och våld samt konsekvenser av hot och våld. Konsekvenser av hot och våld hade underkategorierna psykosociala konsekvenser, fysiska konsekvenser och konsekvenser för omvårdnaden. Hantering av hot och våld hade underkategorierna förebyggande åtgärder, strategier för hantering av pågående våld, copingstrategier, incidentrapportering och stöd. Konklusion: Hot och våld mot sjuksköterskor medför ett allvarligt problem för sjuksköterskan både privat och professionellt. Sjuksköterskor upplever konsekvenser för både sig själva, patientens omvårdnad samt för hälso- och sjukvårdsorganisationen. Åtgärder behöver vidtas på flera plan för att förebygga och hantera hot och våld inom sluten vård vilket innebär att hot och våld skulle behöva beforskas ytterligare ur olika perspektiv. / Background: According to international research, health care workers are exposed to high levels of threat and violence at work and nurses are particularly exposed. One area of healthcare with high prevalence of threats and violence is inpatient care. Threats and violence can consist of verbal violence such as insults, threats, sexual harassment and physical violence. Threats and violence can be caused by various factors, including the patient, the nurse's communication or environmental factors. Threats and violence can lead to consequences for nurses' health and wellbeing, patient safety and nursing care but also the organization. Aim: The aim of the literature review was to describe nurses' experiences of threats and violence from patients in inpatient care. Method: A literature review consisting of 11 qualitative studies with data analyzed by qualitative content analysis was conducted. Results: The literature study resulted in five categories: different forms of threats and violence, part of the work, contributing factors to threats and violence, dealing with threats and violence and consequences of threats and violence. Consequences of threat and violence had three subcategories; psychosocial consequences, physical consequences and nursing consequences. Management of threats and violence had five subcategories; prevention, strategies for managing ongoing violence, coping strategies, incident reporting and support. Conclusion: Threats and violence against nurses is a severe problem for nurses both personally and professionally. Nurses experience consequences for themselves, the patient's care, and the healthcare organization. Measures need to be taken at several levels to prevent and manage threats and violence in inpatient care, which means that threats and violence needs further research from different perspectives.

Genomgående i Sverige under de senaste 20 åren så har hot- och våldssituationer ökat för blåljuspersonal. Det är ett problem då det leder till en ökad oro och känsla av otrygghet hos de som arbetar inom yrkesområdet. Studiens författare är verksamma inom ambulansområdet Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) och med detta arbete är syftet bland annat att undersöka hur ofta som ambulanspersonalen inom området upplever att de har blivit utsatta för hot och våld de senaste 12 månaderna. Fokus ligger även på frågan om huruvida deltagarna i studien önskar få tillgång till ytterligare skyddsutrustning i sitt arbete i form av skyddsväst och en bättre skyddande hjälm, så kallad ballistisk hjälm. Metoden som använts är en kvantitativ enkätstudie som tilldelats personal inom ambulansområdet. Det framkom under studien att personalgruppen utsatts för förhållandevis få hot- och våldssituationer de senaste 12 månaderna. Det finns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande våldsamma situationer och inte heller någon skillnad jämfört om man arbetat länge eller ej, ej heller skillnad beroende på vilken station personalen arbetar på. En majoritet har svarat att de gärna vill ha tillgång till utrustningen men att den troligtvis enbart används om nödvändigt samtidigt som ett fåtal är negativt inställda. Det finns en förhållandevis liten risk att bli utsatt för hot och våld, men trots detta önskar flertalet tillgång till mer skyddsutrustning för en ökad trygghet och större beredskap för det okända i arbetssituationer. Författarna finner ämnet intressant då det samtalas mycket kring säkerhet och trygghet på arbetsplatser idag och bedömer att det finns mer att forska på i detta ämne. / Throughout Sweden in the past 20 years there has been an increase in incidents of threats and violence towards emergency personnel. This is a problem as it leads to increased concern and a sense of insecurity among those working in the area. The authors of the study who are active in the ambulance sector of SÄS aim to investigate how often ambulance personnel have experienced threats and violence in the past 12 months. The focus is also on whether the participants in this study wish to have additional protective equipment, such as protective vests and better helmets, known as ballistic helmets. The method used is a quantitative survey distributed to ambulance personnel. The study found that the personnel group has experienced relatively few incidents of threats and violence in the past 12 months. There is no significant difference between men and women regarding violent situations and no difference based on the length of service or placement of the workplace. A majority of the respondents express that they have a desire to have access to the equipment but will only use it when necessary while a few have a negative attitude towards it. Despite the relatively low risk of being subjected to threats and violence, the majority still wishes to have access to more protective equipment for increased security and preparedness in unknown work situations. The authors find the topic interesting because of the talk about safety in workplaces today and believe that there is more to research in this area.

Forskning visar att hot och våldshandlingar mot socialsekreterare är vanligt förekommande. De som utsätts för hot- eller våldshandlingar upplever hoten eller våldet som något som hör till deras arbete som myndighetsutövare. Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hot och våld hos socialsekreterare. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts, vilka är genomförda i ett län i södra Sverige. Studien har en fenomenologisk ansats då den syftar till att undersöka upplevda fenomen vilket i denna studie är hot och våld. Genom en fenomenologisk ansats kan vi fånga socialsekreterarnas upplevelse av hot- och våldssituationer. För att analysera arbetet har tidigare forskning inom området hot och våld mot socialarbetare använts tillsammans med valda teorier. Teorierna innefattar symbolisk interaktionism samt copingstrategin. Studiens resultat visar att det är hot i olika former som är mest förekommande bland de medverkande socialsekreterarna. Hot upplevs även olika beroende på om hoten riktas mot den enskilde socialsekreteraren eller om det riktas mot dennes familj. Det framkommer även att socialsekreterare ser hot som något som sker i situationen. Klienterna ses befinna sig i en påfrestande situation vilket bidrar till att socialsekreterarna inte upplever hoten som riktade mot dem som person. / Research shows that threats and acts of violence against social workers are common. Those who are subjected to acts of threats or violence, sees these issues as something that belongs to their work as public authorities. This study aims to investigate the experience of threats and violence among social workers. The study is based on a qualitative method in which semi structured interviews have been used, which have been carried out in a county in southern Sweden. The study has a phenomenological approach as it aims to investigate the experiences of a phenomena, which in this study are threats and violence. Through a phenomenological approach, we can capture the social workers experience of threats and violent situations. In order to analyse the work, previous research in the field of threats and violence against social workers has been used together with selected theories. Theories includes symbolic interactionism and the coping strategy. The result of the study shows that various threats are the most common of threats and acts of violence. Threats are also experienced differently, depending on whether the threats are targeted directly against the individual social worker or if it is directed against his family. It also appears that the social workers’ experiences threats as something that happens in the situation. The clients are perceived to be in a stressful situation, which contributes to the social workers not experiencing the threats directed at them as a person.