<p>Syftet med denna studie är att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förväntningar. Avsikten med arbetet är även att ta reda på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förväntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anställningsbarheten.</p><p> </p><p>Läroplanen (Lpf 94) säger att skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör få kännedom om arbetslivets villkor. I programmålen för de yrkesförberedande programmen står att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse där grunderna ges i skolan och där det förväntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet får eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur där färdigheter tränas och förståelsen för yrket utvecklas.</p><p> </p><p>Studien är av empirisk karaktär där vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktärsämneslärare. Resultatet visar att branschens förväntningar inte införlivas, då eleven efter avslutad utbildning sällan är anställningsbar. Vidare visar studien att både skola och bransch anser att grundkunskaper är viktiga men egenskaper som visat intresse, samarbetsförmåga och social kompetens påverkar anställningsbarheten. Dessutom framkommer att samarbetet mellan de båda kunskapskulturerna måste förbättras.</p>

<p> The purpose with my study was primarily to illuminate the students' expectations on gained knowledge during their studies at the upper secondary school Hotel- and Restaurant program, and to what extent these expectations were fulfilled. Secondarily, the purpose was to compare the students' expected and perceived knowledge with the program goals set by the Swedish government and the knowledge requirements expressed in a pilot study made by the Education council of the Hotel and restaurant business (UHR, 2007).I chose a quantative approach and I used an anonymous group enquiry among students at the Hotel- and Restaurant program at two different upper secondary schools to carry out my study.Tendencies in the result suggested that the students at the Hotel- and Restaurant program expected high knowledge level within the competence areas of Guest reception and communication, Cleaning and hygiene, Cooking of cold and hot dishes and Waiting. The expectations were not big within the areas Computers and Internet and Business economics and management.Fulfillment of expected knowledge tended to be high within the areas where the expectations were big. It might therefore be a good investment for schools to work on the student expectations to increase motivation within the low expectation areas.A confrontation of the tendencies in the result with the program goals and the competence requirements expressed in the UHR study, suggested that the upper secondary Hotel- and Restaurant education might focus some more the areas of Guest reception and communication, Beverages and Organization of banquets. Business economics and management should be given much more weight.</p> / <p> Syftet med min undersökning var primärt att belysa elevernas förväntningar på vilken kunskap utbildningen på Hotell- och Restaurangprogrammet skulle ge dem och i hur stor grad de förväntningarna uppfylldes. Sekundärt syfte var att jämföra elevernas förväntade och upplevda kunskaper med Skolverkets programmål samt med de kompetenskrav som uttrycktes i en pilotstudie (UHR, 2007) som Utbildningsrådet för Hotell- och Restauranger har utfört om företagens behov av kompetens hos nyutexaminerade från Hotell- och Restaurangprogrammet. Jag valde en kvantitativ studieansats och använde en anonym gruppenkät bland elever på Hotell- och Restaurangprogrammet på två olika gymnasieskolor för att genomföra undersökningen. Tendenser i resultatet visade att eleverna på Hotell- och Restaurangprogrammet förväntade sig mest kunskaper inom områdena Bemötande och gästkommunikation, Rengöring och hygien, Matlagning i kall- och varmkök samt Servering. Eleverna förväntade sig inte mycket kunskap inom Datorkunskap och Internet samt Företagande och ekonomi. Uppfyllelsen av förväntningarna på kunskap tenderade att vara hög där förväntningarna var stora. Därför skulle det kanske vara värt för skolan att arbeta med att påverka elevernas förväntningar i positiv riktning och på så sätt höja motivationen inom områden med låga förväntningar. Konfrontation mellan tendenserna i undersökningsresultatet och Skolverkets programmål samt branschens kompetenskrav, indikerade att utbildningen skulle kunna fokusera något mer på kunskapsområdet Bemötande och gästkommunikation, Drycker och Organisering av festmåltider. Området Företagande och ekonomi borde få betydligt större vikt.</p>

The purpose with my study was primarily to illuminate the students' expectations on gained knowledge during their studies at the upper secondary school Hotel- and Restaurant program, and to what extent these expectations were fulfilled. Secondarily, the purpose was to compare the students' expected and perceived knowledge with the program goals set by the Swedish government and the knowledge requirements expressed in a pilot study made by the Education council of the Hotel and restaurant business (UHR, 2007).I chose a quantative approach and I used an anonymous group enquiry among students at the Hotel- and Restaurant program at two different upper secondary schools to carry out my study.Tendencies in the result suggested that the students at the Hotel- and Restaurant program expected high knowledge level within the competence areas of Guest reception and communication, Cleaning and hygiene, Cooking of cold and hot dishes and Waiting. The expectations were not big within the areas Computers and Internet and Business economics and management.Fulfillment of expected knowledge tended to be high within the areas where the expectations were big. It might therefore be a good investment for schools to work on the student expectations to increase motivation within the low expectation areas.A confrontation of the tendencies in the result with the program goals and the competence requirements expressed in the UHR study, suggested that the upper secondary Hotel- and Restaurant education might focus some more the areas of Guest reception and communication, Beverages and Organization of banquets. Business economics and management should be given much more weight. / Syftet med min undersökning var primärt att belysa elevernas förväntningar på vilken kunskap utbildningen på Hotell- och Restaurangprogrammet skulle ge dem och i hur stor grad de förväntningarna uppfylldes. Sekundärt syfte var att jämföra elevernas förväntade och upplevda kunskaper med Skolverkets programmål samt med de kompetenskrav som uttrycktes i en pilotstudie (UHR, 2007) som Utbildningsrådet för Hotell- och Restauranger har utfört om företagens behov av kompetens hos nyutexaminerade från Hotell- och Restaurangprogrammet. Jag valde en kvantitativ studieansats och använde en anonym gruppenkät bland elever på Hotell- och Restaurangprogrammet på två olika gymnasieskolor för att genomföra undersökningen. Tendenser i resultatet visade att eleverna på Hotell- och Restaurangprogrammet förväntade sig mest kunskaper inom områdena Bemötande och gästkommunikation, Rengöring och hygien, Matlagning i kall- och varmkök samt Servering. Eleverna förväntade sig inte mycket kunskap inom Datorkunskap och Internet samt Företagande och ekonomi. Uppfyllelsen av förväntningarna på kunskap tenderade att vara hög där förväntningarna var stora. Därför skulle det kanske vara värt för skolan att arbeta med att påverka elevernas förväntningar i positiv riktning och på så sätt höja motivationen inom områden med låga förväntningar. Konfrontation mellan tendenserna i undersökningsresultatet och Skolverkets programmål samt branschens kompetenskrav, indikerade att utbildningen skulle kunna fokusera något mer på kunskapsområdet Bemötande och gästkommunikation, Drycker och Organisering av festmåltider. Området Företagande och ekonomi borde få betydligt större vikt.

Vad gör att eleverna känner sig anställningsbara efter Hotell &amp; restaurangprogrammet, och vad tycker eleven är viktigast för att vara anställningsbar? Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med elever i årskurs tre på gymnasiets Hotell &amp; Restaurangprogram. Respondenterna kommer från tre olika gymnasieskolor i sydöstra Sverige och är intervjuade några veckor innan de slutar sin utbildning. Eleverna anser att det viktigaste för anställningsbarheten är att vara trevlig, social, flexibel och anpassningsbar. På frågan om vad det är som gör att eleverna känner sig anställningsbara efter tre år på Hotell &amp; Restaurangprogrammet anser de flesta att deras stora styrka är att de är trevliga och sociala. / What makes the students feel employable for Hotel &amp; Restaurant program, and what the student thinks is most important to be employable? Survey has been conducted through interviews with students in grades three to upper secondary school Hotel &amp; Restaurant Program. The respondents come from three different upper secondary schools in southeast Sweden and interviewed a few weeks before they finish their education. The students consider it important for employability is to be pleasant, sociable, flexible and adaptable. The question of what it is that makes students feel employable after three years in Hotel &amp; Restaurant program, the majority of their great strength is that they are nice and social.

I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatet visar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste. Den kunskapskategori som fått flest markeringar är "stort matintresse", andra som fått många är "bra social förmåga", "ansvarstagande", "planeringsförmåga" och "arbeta ekonomiskt". Man kan se detta som färdigheter och förtrogenhet som erhållits genom praktiskt arbete. Slutsatsen är att skolan tillsammans med branschen mer bör fokusera på att hitta former för hur teori och praktik kan bygga upp färdigheter och förtrogenhet. Enligt krögarna och lärarna bör skolan prioritera "grunder och grundmatlagning" i undervisningen. I framtiden ska kockarna vara "flexibla", kunna "sund och hälsosam matlagning" samt vara kunniga inom området "hygien och miljöarbete" enligt undersökningen.

Syftet med denna studie är att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förväntningar. Avsikten med arbetet är även att ta reda på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förväntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anställningsbarheten.   Läroplanen (Lpf 94) säger att skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör få kännedom om arbetslivets villkor. I programmålen för de yrkesförberedande programmen står att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse där grunderna ges i skolan och där det förväntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet får eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur där färdigheter tränas och förståelsen för yrket utvecklas.   Studien är av empirisk karaktär där vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktärsämneslärare. Resultatet visar att branschens förväntningar inte införlivas, då eleven efter avslutad utbildning sällan är anställningsbar. Vidare visar studien att både skola och bransch anser att grundkunskaper är viktiga men egenskaper som visat intresse, samarbetsförmåga och social kompetens påverkar anställningsbarheten. Dessutom framkommer att samarbetet mellan de båda kunskapskulturerna måste förbättras.

<p> </p><p> </p><p>I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatet</p><p>visar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste. Den kunskapskategori som fått flest markeringar är "stort matintresse", andra som fått många är "bra social förmåga", "ansvarstagande", "planeringsförmåga" och "arbeta ekonomiskt". Man kan se detta som färdigheter och förtrogenhet som erhållits genom praktiskt arbete. Slutsatsen är att skolan tillsammans med branschen mer</p><p>bör fokusera på att hitta former för hur teori och praktik kan bygga upp färdigheter och förtrogenhet. Enligt krögarna och lärarna bör skolan prioritera "grunder och grundmatlagning" i undervisningen. I framtiden ska kockarna vara "flexibla", kunna "sund och hälsosam matlagning" samt vara kunniga inom området "hygien och miljöarbete" enligt undersökningen.</p>

Över 390 miljoner har sedan 2008 betalats ut i statsbidrag inom det gymnasiala lärlingsförsöket. Media har uppmärksammat att större delen av pengarna gått till huvudmännen och inte till de företag somtar emot lärlingar. Det viktigast är att eleverna får en så bra lärlingsutbildning som möjligt för pengarna. Påverkar lärlingsersättningenkvalitén på lärlingsutbildningen? Syftet med studien var att beskriva och analysera om formerna för lärlingsersättningen anses påverka utbildningskvalitén. Frågeställningarna i studien var på vilka sätt fördelades statsbidraget för det gymnasiala lärlingsförsöket inom hotell-och restaurangbranschen samt på vilket sätt skolhuvudmännen och branschen anser att utbildningskvalitén påverkas av ersättningen till företagen. Metoder för att insamla data var en enkätstudie med 29 respondenter från branschen samt kvalitativa intervjuer av 3 skolhuvudmän. Branschen ansåg i stort att man kan ställa högre krav på företagen och att kvalitén blir högre om företagen får ersättning, medan skolhuvudmännen var mer osäkra och splittrade. De flesta företagenansåg att ersättningen borde ligga på 20 000 kr – 25 000 kr,något som två av skolhuvudmännen höll med om. Dess ansåg även att kvalitén blir bättre om handledaren får ersättning, medan branschen var splittrad angående detta.

Syftet med examensarbetet var att undersöka gymnasielärares uppfattningar om hotell- och restaurangprogrammets och livsmedelsprogrammets hygienkurs LMK 1204, och utifrån det konstruera en kursplan för nämnd kurs. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lärares arbete på yrkesförberedande gymnasieprogram, och elevers på samma program uppfattningar om sin utbildning. Vi har arbetat med kvalitativ metodteori och intervjuat lärare på hotell- och restaurangprogrammet och livsmedelsprogrammet om deras uppfattningar om hygienkursen LMK 1204. Med utgångspunkt i de teman vi fick fram vi analys av intervjumaterialet, konstruerade vi en egen kursplan. Sammanfattningsvis tyckte lärarna att det är svårt att kombinera teori med praktik i undervisningen och att få tid till att samarbeta med andra lärare. De upplevde det också som att eleverna har svårt att på de praktiska lektionerna praktisera det de lärt sig i teorin. Vi har i enlighet med lärarnas uppfattningar konstruerat en kursplan som underlättar lärarnas undervisning och ger eleverna större möjligheter att koppla ihop teori med praktik.

No description available.