Denna studie handlar om begreppet anställningsbarhet utifrån lärare och yrkesverksamma i bageribranschen. I och med införandet av den nya läroplanen Gy11 ändrades yrkesutbildningarna från att vara yrkesförberedande till att eleverna nu efter avslutat gymnasieutbildning skall vara anställningsbara. Anställningsbarhet är ett vitt begrepp och betydelsen ändrar sig beroende av vem som använder sig av det. Frågan är om tolkningarna är olika i bransch och skola och att man därför inte kan uppnå Gy 11:s mål med anställningsbarhet? För att undersöka om det finns en samsyn på begreppet intervjuades sex lärare inom restaurang och livsmedelsprogrammet samt sex representanter från branschen. De har alla lämnat sina åsikter om anställningsbarhet via kvalitativa intervjuer och dessa har sedan sammanställts till ett resultat. Resultatet visade en samstämmighet över vad de ansåg vara viktigast för anställningsbarheten, vilket var grundkunskaperna i yrket. / With the introduction of the new curriculum Gy11 VET, vocational education and training changed from being a vocational. Now the focus is to make the students employable after completion of secondary education. Employability is a broad term and the meaning changes depending on who uses it. The question is whether the interpretations are different in the industry and in the schools and that it therefore cannot achieve Gy 11's goal of employability? To investigate whether there is consensus on the concept I interviewed six teachers in the restaurant and food program, and six representatives from the industry. They have all left their opinions on employability through qualitative interviews and these were compiled into a result. The results showed a consensus over what they considered most important for employability, which was the basic skills in the profession.

Hur fungerar kontakten mellan Restaurang- och Livsmedelprogrammet samt restaurangbranschen idag och hur kvalitetssäkrar skolan kontakten med arbetslivet? Kan kommunikationen dem emellan förbättras och förenklas och i sådana fall hur? Undersökningen är genomförd som en kvalitativ studie genom enkätintervjuer samt vissa litteraturstudier då det gäller styrdokument och tidigare rapporter. Studien visar på att skolan och arbetslivet är överens om att de behöver varandra för att kvalitetssäkra utbildningen samt att kontakten och kommunikationen dem emellan idag inte fungerar tillräckligt bra.

Att utforma en framgångsrik och vinstgivande restaurangmeny kräver såväl kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Språkbruket utgör en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie undersöker hur 60 restauranger använder sig av formord och innehållsord med hjälp av data från ett egenhändligt sammanställt s.k. korpus. Resultaten visar att restauranger använder sig av formord främst för att länka ihop ingredienser och att de mest frekvent förekommande innehållsorden presenterar dyra och lyxiga råvaror. Tydliga skillnader kan återfinnas i hur restauranger använder sig av innehållsord: Å ena sidan kan innehållsorden användas för att skapa en meny som anspelar på klassiska rätter och tillagningsmetoder, å andra sidan kan de användas för att få en meny att framstå som innovativ och nytänkande. Det är viktigt att restaurangelever besitter kunskap om skillnader mellan olika typer av restauranger och hur detta avspeglas i deras respektive menyer, något som denna studie kan bidra till ökad förståelse av.

Syftet med examensarbetet var att undersöka gymnasielärares uppfattningar om hotell- och restaurangprogrammets och livsmedelsprogrammets hygienkurs LMK 1204, och utifrån det konstruera en kursplan för nämnd kurs. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lärares arbete på yrkesförberedande gymnasieprogram, och elevers på samma program uppfattningar om sin utbildning. Vi har arbetat med kvalitativ metodteori och intervjuat lärare på hotell- och restaurangprogrammet och livsmedelsprogrammet om deras uppfattningar om hygienkursen LMK 1204. Med utgångspunkt i de teman vi fick fram vi analys av intervjumaterialet, konstruerade vi en egen kursplan. Sammanfattningsvis tyckte lärarna att det är svårt att kombinera teori med praktik i undervisningen och att få tid till att samarbeta med andra lärare. De upplevde det också som att eleverna har svårt att på de praktiska lektionerna praktisera det de lärt sig i teorin. Vi har i enlighet med lärarnas uppfattningar konstruerat en kursplan som underlättar lärarnas undervisning och ger eleverna större möjligheter att koppla ihop teori med praktik.