<p>I Voxnabruk i Hälsingland vågar folk inte släppa ut sina barn i skogen av rädsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör vargen så många, så innerligt? Hur är det egentligen att ha vargen nära - runt knuten - eller i hjärtat?</p>

<p>Internets framväxt har medfört att allt fler företag väljer att bedriva större delar av sin verksamhet via Internet. Denna utveckling har medfört nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder men har även förändrat förutsättningarna för kommunikation. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur researrangörer skapar och bevarar goda kundrelationer via digitala medier. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur kunder uppfattar researrangörernas satsningar på digitala medier. Studieobjektet i denna uppsats är researrangören X, som har erfarenhet av att arbeta med att skapa och bevara goda kundrelationer via digitala medier. De modeller och teorier som uppsatsen utgår ifrån är relaterade till det valda ämnet och behandlar bland annat kommunikation, värdeskapande och kundrelationer.</p><p>Empirin i denna uppsats baseras på en intervju med vd:n för researrangören X, en enkätundersökning samt en granskning av företagets hemsida. Resultaten av undersökningarna visar att de nya förutsättningarna för kommunikation medför krav på nya satsningar inom området. I dagsläget bokar en stor del av svenska folket sina semesterresor via Internet, en förutsättning för detta är att researrangörernas hemsidor måste vara utvecklade och väl fungerande för att underlätta bokningsprocessen för kunderna. För att skapa och bevara goda kundrelationer via digitala medier är det oerhört viktigt för researrangörer att bland annat individualisera kundrelationerna för att på så sätt skapa återkommande och lojala kunder. Det är även viktigt att som researrangör sträva efter att skapa och bibehålla en interaktion med kunderna för att skapa en kontinuerlig relation. Uppsatsen presenterar tydliga tecken på att arbetet med att skapa och bevara goda kundrelationer är en löpande process som ständigt måste utvecklas och förnyas.</p>

<p>Att kunna nå ut med sitt budskap och att budskapet uppfattas på rätt sätt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och då företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det är viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet då de exempelvis ska söka arbete eller då de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationen som två valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, använder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur väl företagen förmedlar sina budskap samt hur budskapet tas emot av målgruppen, det vill säga studenterna. Utgångspunkten är dock studenternas uppfattning av viktiga budskap, detta jämförs sedan med skickade budskap. Om diskrepans mellan förmedlat budskap och uppfattat budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero på. De två företagens kvalitéer som arbetsgivare undersöks inte och de rankas inte inbördes. Viss notis kommer att tas om skillnader mellan de båda företagen vad gäller kommunikation till studenterna.</p><p>Uppsatsen byggs upp med en redogörelse om vad kommunikation är och varför det är viktigt och för att ge en djupare förståelse kring resultatet, analysen och slutsatserna.</p><p>Undersökningen är gjord med en fokusgrupp som ligger till grund för en enkätundersökning som skickats ut till ekonomistudenter på Uppsala Universitet, undersökningen består också av djupintervjuer med de berörda företagen.</p><p>Undersökningen visar på att företagen till viss del når ut till studenter med sina budskap men att det finns vissa budskap som inte når fram och det visade sig även att ett antal studenter inte visste vilket ett av företagen var. Sett till samtliga omständigheter och förutsättningar som framkommit under fokusgruppen, enkätundersökningen och intervjuerna, kan slutsatsen dras att båda företagen lyckats med sin kommunikation till studenter i Uppsala.</p><p>Viss diskrepans fanns dock mellan avsänt och mottaget budskap, vilket kan förklaras av att vissa störningar kan förekomma. Undersökningen visar också på en viss skillnad mellan de valda företagen, vilket kan bero på att ett av företagen marknadsfört sig mot studenter under endast ett år så studenterna har bara exponerats för dess marknadsföring under en begränsad tid. Men några mer långtgående slutsatser kring detta har dock inte kunnat dras.</p>

No description available.

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift är att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangägare. För att göra detta krävs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie är att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare samt vad som kan förbättras? Den metod som används inför denna studie är intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer. Detta innebär att intervjufrågorna är en sammansättning av redan gjorda frågor, men som kan utvecklas av den person som svarar på frågorna under en intervju. Sammanlagt intervjuades sju personer, tre restaurangägare samt fyra livsmedelsinspektörer. Resultatet från intervjuerna visade att kommunikationen inte fungerade mellan livsmedelsinspektörerna och restaurangägarna. Detta berodde främst på brister gällande det svenska språket samt kulturella skillnader. Det är viktigt att kommunikationen fungerar mellan de berörda parterna då det gäller säkerheten med livsmedelshanteringen. Med en effektiv kommunikation kan ett samarbete främjas och kommunicering om risker förbättras.

I Voxnabruk i Hälsingland vågar folk inte släppa ut sina barn i skogen av rädsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör vargen så många, så innerligt? Hur är det egentligen att ha vargen nära - runt knuten - eller i hjärtat?

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta? Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever. Läraren skall i samråd med handledaren sätta elevens betyg. Undersökning visar att kommunikation mellan lärare och handledare är en viktig faktor för ett fungerande samarbete, men dokumentation, utbildning och tid måste också anses vara viktiga faktorer vid bedömning av elever som går lärlingsutbildning. Genom kommunikation kan läraren inte bara få kännedom om elevens kunskap utan också om handledarens behov av utbildning i skolans styrdokument. Under mina litteraturstudier framkom att lärlingsutbildning formellt sätt bara finns på individuella programmet på gymnasieskolan. De utbildningar som utförs på företag får inte kallas för lärlingsutbildning. Kallar man det för företagsförlagdutbildning finns det inga hinder. I gymnasieförordningen finns inga klara regler över hur själva bedömningen skall tillgå utan detta ansvar ligger på kommun och skola. Nyckelord: Bedömning, handledare, kvalitet, lärling

Att kunna nå ut med sitt budskap och att budskapet uppfattas på rätt sätt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och då företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det är viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet då de exempelvis ska söka arbete eller då de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag. Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationen som två valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, använder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur väl företagen förmedlar sina budskap samt hur budskapet tas emot av målgruppen, det vill säga studenterna. Utgångspunkten är dock studenternas uppfattning av viktiga budskap, detta jämförs sedan med skickade budskap. Om diskrepans mellan förmedlat budskap och uppfattat budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero på. De två företagens kvalitéer som arbetsgivare undersöks inte och de rankas inte inbördes. Viss notis kommer att tas om skillnader mellan de båda företagen vad gäller kommunikation till studenterna. Uppsatsen byggs upp med en redogörelse om vad kommunikation är och varför det är viktigt och för att ge en djupare förståelse kring resultatet, analysen och slutsatserna. Undersökningen är gjord med en fokusgrupp som ligger till grund för en enkätundersökning som skickats ut till ekonomistudenter på Uppsala Universitet, undersökningen består också av djupintervjuer med de berörda företagen. Undersökningen visar på att företagen till viss del når ut till studenter med sina budskap men att det finns vissa budskap som inte når fram och det visade sig även att ett antal studenter inte visste vilket ett av företagen var. Sett till samtliga omständigheter och förutsättningar som framkommit under fokusgruppen, enkätundersökningen och intervjuerna, kan slutsatsen dras att båda företagen lyckats med sin kommunikation till studenter i Uppsala. Viss diskrepans fanns dock mellan avsänt och mottaget budskap, vilket kan förklaras av att vissa störningar kan förekomma. Undersökningen visar också på en viss skillnad mellan de valda företagen, vilket kan bero på att ett av företagen marknadsfört sig mot studenter under endast ett år så studenterna har bara exponerats för dess marknadsföring under en begränsad tid. Men några mer långtgående slutsatser kring detta har dock inte kunnat dras.

Aim: The aim of this essay is to study the external communication of Science Park Jönköping, how they want students in Jönköping to perceive them. Further we would like to compare that information with how students in Jönköping actually perceive Science Park Jönköping. Do the both pictures agree? Method/Material: Together with literature studies, a qualitive method has been used. Two interviews with the managers of Science Park, and five focusgroups with students have been conducted. Main Results: The main result from the focusgroup interviews shows that the students perceived image of Science Park correlates in many ways with Science Parks profile. But the study also shows that Science Park do not apply many of the relevant theories that would benefit their marketing.

No description available.