The Aouda.X Space suit simulator, developed by The Austrian Space Forum( OeWF) currently consists of a system that weighs 48 kg of which nearly 57% is comprised of the Suit's HUT (Hard Upper Torso), PLSS (Portable Life Support System) and OBDH (On- board data handling). In addition to this, the current conguration requires 3 hours of assisted donning/doffing. To improve the ergonomics of the design, a relatively lighter HUT/PLSS design prototype with efficient donning capabilities, preferably self -donning, must be developed. This issue can be addressed by proposing a Rear - Entry Design that when implemented on the Aouda.X, can potentially ease these impediments.This study aims at identifying a suitable Rear entry closure design for the current conguration of Aouda.X based on planetary suit performance indicators and operational requirements. The Aouda.X rear entry design is also targeted to be compatible with the NDX -Suitport developed by the University of North Dakota's Human Space Flight Laboratory. The thesis work comprises of the development of a suitable methodology to distinguish a rear entry design for the HUT and PLSS of the spacesuit simulator with the identication of a self-sealing/locking mechanism based on these requirements. A full scale CAD model of the HUT and PLSS with optimal dimensions of compatibility for the Spacesuit with the suitport is designed as a result of this study. Static load bearing analysis is performed to validate the feasibility of the structure and make suitabe recommendations for choice of materials. Methods for further improvement for rear entry suit development are outlined.

No abstract available / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 1983. / gm2013 / Anthropology and Archaeology / unrestricted

Detta arbete avser att synliggöra några pedagogers tankar om undervisning för hållbar utveckling (HUT) i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som kan påverka motivation och möjligheter att bedriva undervisning för HUT. Som pedagoger räknas lärare, fritidspedagog och rektor. Frågeställningar för arbetet är:Vad kan hållbar utveckling innebära för pedagogerna?, Vad kan undervisning för hållbar utveckling innebära för pedagogerna?, Vilka faktorer kan påverka lärares motivation och möjligheter att bedriva undervisning för hållbar utveckling?Vi har använt kvalitativa intervjuer med följdfrågor för att få utförliga svar. Svaren från informanterna betraktas i arbetet som narrativer (personliga berättelser) från vilka resultatet är uttolkat. Resultatet visar att informanterna har svårt att definiera HUT och utgår inte från de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna. Ändå undervisar pedagogerna på sätt som innehållsmässigt kan känneteckna undervisning för HUT.Resultatet visar även att pedagogers personliga kunskaper och värderingar avspeglar sig i undervisning för HUT. Eldsjälars engagemang är viktigt för miljöarbetet i skolan och är kopplat till ett privat intresse. Invanda tankemönster hos pedagoger kan vara ett hinder för HUT.

Brown impasto is a fine, commonly burnished ceramic ware in use during the Orientalizing period in South Etruria. In previous scholarship, it has only been described, and understood mainly from funerary contexts. This thesis sets out to unravel the performance and use of the ware, targeting a local understanding at San Giovenale, the settlement whose published brown impasto assemblage is arguably the largest. A statistical approach is applied within a framework of behavioural archaeology in order to understand why brown impasto technology and use changed over time and between use contexts. To elucidate patterns of change clearly, the analysis is carried out on three different scales: from side-wide, to context-specific, to artefact-specific levels. The results expose the complexity of the published material but open up brown impasto to new interpretations. Aware of the caveats of San Giovenale’s recorded archaeology, the thesis suggests ways forward to test the validity of the new findings made. / Brun impasto är ett keramiskt fingods som användes under Södra Etruriens Orientaliserande period. Godset har enbart beskrivits i tidigare forskning, dessutom endast i gravsammanhang. Den här uppsatsen reder ut dess materialegenskaper och användningsområden i boplatskontexten av San Giovenale, vars utgrävda mängd brun impasto bör ses vara större än andra undersökta Etruskiska boplatser. En statistisk analys inom ramarna av Michael Schiffers beteendearkeologi har tillämpats för att närma sig en förståelse om varför brun impasto-teknologi och dess användning förändrades med tiden och emellan de utrymmen godset användes i. För att tydligt påvisa förändringsmönster har analysen delats in i tre olika steg: ett allmänt, ett kontextspecifikt, och inom det senare, ett föremålsspecifikt. Resultaten belyser problematiken med det undersökta materialet men öppnar brun impasto för nya tolkningar. Med den stundtals bristfälliga dokumentationen av San Giovenale-materialet i åtanke, föreslår uppsatsen framtida forskningsriktningar att validera de gjorda upptäckterna med.

No description available.

This thesis considers the human spatial occupational behaviour generically called 'settlement'. Within this process a diagnostic index of settlement is created to assist in analysing, defining, and exploring the parameters of 'Settlement Theory'. There is particular reference to Edward Gibbon Wakefield's Theory of Systematic Colonisation in South Australia, as it is one of the few Settlement Theories actually put into practice. Two case studies are examined to develop a transitional argument that connects theory to material outcome. Firstly, considering the macro implications of theory and material culture by comparing the implementation of Wakefield's theory (The South Australian Experiment) and the site, design, and Government Domain of the Capital (Adelaide). Secondly, by considering the micro effect of the theory on material culture in the form of the Governor's residence between 1836 and 1856, including search for the first Government House (Government Hut), to test the connection at this level.

VET HUT! Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling Education for Sustainable Development Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development. Antal sidor: 39 Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar. I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare. Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning. Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling

<p>VET HUT!</p><p>Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling</p><p>Education for Sustainable Development</p><p>Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.</p><p>Antal sidor: 39</p><p>Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar.</p><p>I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare.</p><p>Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning.</p><p>Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling</p>

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande. Analysen visar att både det terapeutiska innehållet och målet med den Hästunderstödda terapin i de fyra analyserade artiklarna till största del innefattar sociala relationer. Utifrån detta dras slutsatsen att deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi låter sig förstås ur ett sociologiskt perspektiv, då sociala relationer är essentiellt inom sociologin.

Die Hütte ist ein modernes Symbol für den Traum von einem ›alternativen‹ Leben. Sie verspricht denjenigen Vereinfachung und Entschleunigung, die die Freiheit besitzen, sich zu beschränken. Deshalb geben fiktionale Hütten Auskunft darüber, was eine Gesellschaft an sich selbst letztlich überflüssig findet. Darüber hinaus etabliert sich die Hütte im Rahmen der industriellen Revolution als Labor für Beziehungsweisen zwischen Menschen, aber auch zwischen Menschen und Nicht-Menschen. Ausgehend von den Paradigmen der Hütten-Imagination seit dem 19. Jahrhundert untersucht dieser Artikel drei Romane, die die Hütte nutzen, um experimentelle Kontaktszenen zu erkunden. Indem sie generische Konventionen an entscheidenden Stellen verschieben, können sie den zugleich kulturkritischen und sentimentalen Hüttentraum stören und in Frage stellen. Marlen Haushofers Die Wand, Laura Beattys Pollard und Céline Minards Le grand jeu produzieren vielmehr ein Wissen, dass seine epistemischen Bedingungen als epistemologische und kulturelle Inszenierung mitdenkt. / The cabin is a modern symbol for the dream of an ›alternative‹ life. It offers simplification and deceleration to those who are free to limit themselves. Fictional cabins therefore speak of the things a society deems actually superfluous. Moreover, during the industrial revolution cabins became a laboratory for ways of relating to humans and non-humans alike. Beginning with the paradigms of the history of cabin-imaginaries, this article reads three novels which use cabins to conduct experimental contact scenes. By displacing crucial generic conventions, the novels disrupt and challenge the equally sentimental cultural criticism of more typical cabin-dreams. Thus, Marlen Haushofer’s Die Wand, Laura Beatty’s Pollard und Céline Minard’s Le grand jeu produce knowledge that reflects its own conditions as the effect of an epistemological and cultural mise-en-scène.