Introduktion: Typ 1-diabetes innebär ett betydande behov av egenvård, där hantering avhypoglykemi utgör en central del. För att underlätta denna egenvård ges patienter med typ 1-diabetes tillgång till kontinuerlig glukosmätning (CGM), där diabetessjuksköterskan spelar enviktig roll genom att erbjuda relevant undervisning och stöd. Syfte: Syftet med studien var att utforska upplevelser och hantering av hypoglykemi hospersoner med typ 1 diabetes som använder kontinuerlig glukosmätning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats valdes för att besvara syftet. Åttasemistrukturerade intervjuer genomfördes antingen på plats eller via telefon på två olikadiabetesmottagningar. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp avkvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier samt sex subkategorier, därhuvudkategorierna var: “Hypoglykemi- en del av vardagen”, “Hantering av hypoglykemi”och “Integrering av CGM i vardagen”. Det framkom att samtliga deltagare hade erfarenheterav hypoglykemi, och hade hittat olika strategier för att hantera detta. CGM upplevdes som enstor hjälp i vardagen samt vid hypoglykemihantering, och stödet från sjukvården samtnärstående var också väsentligt för att känna sig trygg i sin hantering. Slutsats: Deltagarnas varierande upplevelser av hypoglykemi resulterade i olika strategier förhantering i vardagen. Kontinuerlig glukosmätning utgör ett värdefullt stöd vid hanteringen avdiabetes och kan bidra till att upptäcka hypoglykemi innan den blir allvarlig. / Introduction: Type 1 diabetes is a disease that places great demands on self-care, wherehypoglycemia and its management are included. To help manage self-care, patients with type1 diabetes are offered continuous glucose monitoring (CGM), where the diabetes nurseshould offer relevant education and support. Aim: The aim of the study was to explore the experiences and management of hypoglycemiain people with type 1 diabetes using continuous glucose monitoring. Methods: Qualitative interview study with an inductive approach was chosen to answer thepurpose. Eight semistructured interviews were conducted on site or via telephone at twodifferent diabetes clinics. The interviews were transcribed verbatim and analyzed usingqualitative content analysis. Results: The analysis yielded three main categories and six subcategories. These maincategories included: "Hypoglycemia - a facet of daily life," "Management of hypoglycemia,"and "Integration of CGM in daily life." It was evident that all participants had experiencedhypoglycemia and had adopted various strategies to cope with it. CGM was experienced as agreat help in everyday life and in hypoglycemia management, and the support from thehealthcare system and relatives was also essential to feel confident in their management. Conclusion: The diverse experiences of hypoglycemia among participants have led to thedevelopment of various strategies for coping with hypoglycemia in their daily lives.Continuous glucose monitoring serves as a valuable tool in diabetes management and can aidindividuals with type 1 diabetes in detecting hypoglycemia before it becomes severe.

This is a study regarding the use of information aimed at relatives and close ones to people that is experiencing hypoglycemia due to their diabetes. And how the use of the classical rhetorical appeal pathos can be used to design such information, in order to emphasize the importance of knowing how to act when a person is experiencing the hypoglycemia state and how to make the information more relatable. This is a design study with and academic leap containing qualitative interviews with three participants. The problem studied is the information gap between people with diabetes and their surrounding family and friends. In this study the results show that the participants face danger in environments outside their home due to the lack of knowledge about diabetes and hypoglycemia symptoms. The focus of the study is understanding how people with diabetes type-1 experience hypoglycemia, so that I can inform about this subject in a manner and language that will reach the intended receiver. Done research shows that a low knowledge regarding diabetes is more than a fact, it’s a real problem within the field of information design and textdesign. Keywords: textdesign, hypoglycemia, diabetes, information design, human centered design, pathos

Introduction: In Sweden, 450,000 people suffer from diabetes, of which 10-15% have type 1 diabetes. Individuals who have lived with the disease for a long time run the risk of complications. Physical activity is central to the treatment, but there are risks and obstacles that can lead to the individual avoiding physical activity.  Aim: The purpose is to investigate perceived risks and other obstacles during physical activity for type 1 diabetics.  Methods: The choice of method was a systematic literature study. The databases WorldCat Discovery and Pubmed were used in the search of reports. After the search, 10 reports were selected, and a thematic analysis was applied. Then 3 themes were chosen which were later used to analyze the reports. They were as follows: the fear and the risk of hypoglycemia, the obstacles and remedies in relation to physical activity and behavioral changes in the individual.  Results: The fear of a hypoglycemia prevents the individual from exercising. The result showed that women suffers from anxiety concerning their diabetes to a greater extent than men. Aids such as Continuous Glucose Monitoring can minimize anxiety and the risk of getting into hypoglycemia during physical activity.  Conclusion: Constantly worrying about getting into hypoglycemia can cause the individual to stop caring for the risks associated with the disease. One of the factors that led to the individual being unable to perform physical activity was hyperglycaemia. Continuous blood glucose monitoring as well as support of personnel at exercise facilities can lead to the individual overcoming obstacles and concerns.

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en obotlig autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper och förstör de insulinproducerande ß-cellerna i bukspottkörteln. Detta leder tillslut till total insulinbrist vilket är ett dödligt tillstånd. Genom att öka mängden fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes minskar risken för följdsjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka de barriärer som finns till fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes. Metod: Den metod som valdes var kvantitativ metod där enkäten “Barriers to Physical Activity in Diabetes type 1” (BAPAD1) valdes ut. Totalt svarade 66 individer med typ 1 diabetes på enkäten. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Excel. Resultat: Den vanligaste barriären till fysisk aktivitet var “rädslan för hypoglykemi” följt av “Att du tappar kontrollen över din diabetes under fysisk aktivitet” och “att du tappar kontrollen över din diabetes efter fysisk aktivitet”. Konklusion: Sammanfattningsvis fick vi vår frågeställning besvarad. Tidigare studier visar att rädsla för hypoglykemi är den vanligaste barriären till fysisk aktivitet och det bekräftades även i denna studie. / Background: Type 1 diabetes is an autoimmune disorder where the immune system destroys the insulin-producing pancreatic-ß cells. This eventually leads to total insulin deficiency which is a fatal condition. By increasing the amount of physical activity in individuals with type 1 diabetes the risk of sequelae reduces. Objective: The aim of this study was to investigate the barriers to physical activity in individuals with type 1 diabetes. Method: The chosen method to this study was the questionnaire “Barriers to Physical Activity in Diabetes type 1” (BAPAD1). A total of 66 individuals with type 1 diabetes filled the questionnaire according to their own barriers to physical activity. The answers were later analysed in Excel. Result: The most common barrier to physical activity was “the fear of hypoglycemia” followed by “The loss of control over your diabetes during physical activity” and “The loss of control over your diabetes after physical activity”. Conclusion: Over all the result of the study got our question answered. Previous studies show that fear of hypoglycemia is the most common barrier to physical activity, and this was also confirmed in this study

No description available.

Bakgrund Rädsla för hypoglykemi hos föräldrar med barn som har diabetes mellitus typ 1 är ett folkhälsoproblem. Hypoglykemi är en vanlig komplikation vid insulinbehandling och kan leda till allvarliga konsekvenser om det inte behandlas. Detta kan skapa en stor rädsla hos föräldrarna som gör allt för att förhindra att det inträffar. Det finns därför ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att öka vårdpersonalens kunskap och förståelse för föräldrars rädsla för hypoglykemi hos barn med diabetes mellitus typ 1. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur föräldrar upplevde att leva med rädsla för hypoglykemi när barnet hade diabetes mellitus typ 1. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 14 vetenskapliga originalartiklar med både en kvantitativ och kvalitativ ansats har skrivits. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från PubMed och CINAHL med hjälp av olika sökordskombinationer, samt att en artikel hittades via manuell sökning. De vetenskapliga artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades utifrån integrerad dataanalys. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades två huvudteman: “Rädslans påverkan på föräldrars livskvalitet” samt “Rädslans påverkan på föräldrars sjukdomshantering”. Resultatet visade att föräldrars rädsla var ett omfattande problem som baserades på en bristande kunskap från vården vid diagnostiseringen. Det resulterade i att föräldrarna själva skapade hanteringsstrategier för att undvika att barnet skulle få hypoglykemi. Slutsats Litteraturöversikten belyste hur föräldrar upplevde att leva med rädsla för hypoglykemi när barnet hade diabetes mellitus typ 1. Rädslan hade en stor påverkan på föräldrarnas liv och rädslan berodde på flera faktorer. Föräldrarna lindrade sin rädsla genom att utveckla egna hanteringsstrategier. Sjuksköterskor med rätt kunskap kan minska föräldrarnas rädsla och förbättra deras hantering av barnets sjukdom, vilket minskar långsiktiga komplikationer. / Background Fear of hypoglycemia among parents of children with diabetes mellitus type 1 is a public health concern. Hypoglycemia is a common complication of insulin therapy and could lead to serious consequences if left untreated. This creates a great fear in parents who do everything to prevent it from happening. Therefore, there is a need to gather and compile current research to increase healthcare professionals’ knowledge and understanding of parents’ fear of hypoglycemia when the child diabetes mellitus type 1. Aim The aim of this literature review was to elucidate how parents experienced living with fear of hypoglycemia when their child had diabetes mellitus type 1. Method A non-systematic literature review based on 14 scientific original articles with quantitative and qualitative approaches has been written. The scientific articles were collected from PubMed and CINAHL using combinations of search terms. One article was found through manual search. The scientific articles underwent quality assessment based on Sophiahemmet University’s criteria for scientific classification and quality. The results were gathered and analyzed using integrated data analysis. Results In aggregating the results, two main themes were identified: “The impact of fear on parents’ quality of life”, and “The impact of fear on parents’ disease management”. The results showed that parental fear was a significant issue, based on a lack of knowledge from healthcare professionals at the time of diagnosis. This resulted in parents creating their own management strategies to avoid their child experiencing hypoglycemia. Conclusions The literature review highlighted how parents experienced living with fear of hypoglycemia when the child had diabetes mellitus type 1. The fear had a substantial impact on the parents’ lives and the fear was due to various factors. The parents alleviated their fear by developing their own coping strategies. Nurses with appropriate knowledge can reduce parents’ fear and enhance the management of children’s illness, thereby reducing long term complications.

<p><strong>Aim: </strong>To investigate the quality of life and the social life situation, with special focus on the consequenses of fear of hypoglycemia (FoH), in Islet transplanted patients.</p><p><strong>Method: </strong>11 patients were included, four women and seven men, who have been Islet tranplanted at Uppsala University Hospital during the years 2001-2009. Two questionaires, Short Form 36 (SF-36) and the Swedish version Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) were used to investigate the quality of life, in relation to fear of hypoglycemia. Also, telephone interviews were conducted to investigate the patients social life situation in relation to FoH, after Islet transplantation and were analysed using content analysis method.</p><p><strong>Results:</strong> The mean value for quality of life was lower than that in the normal population. Three out of ten patients experienced FoH. Three predominant themes were revealed, one theme associated with pre- transplant, was “Struggle for control of Social Life Situation” and two themes associated with post-transplant, were “Regain power and controll of  Social Life Situation” and “At Peace with the balance between the Present and the Future”.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The patients experienced improved control over social life situation and quality of life in relation to FoH may been improved following islet tranplantation.</p> / <p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka ö-cellstransplanterade patienters livskvalitet och sociala livssituation med speciellt fokus på oro/rädsla för hypoglykemi.</p><p><strong>Metod</strong>: I studien inkluderades 11 patienter, fyra kvinnor och sju män, vilka genomgått ö-cellstransplantation vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala under perioden 2001-2009. Två frågeformulär, Short Form 36 (SF-36) och den svenska versionen av Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) användes för att undersöka patienternas livskvalitet relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi. Telefonintervjuer genomfördes för att undersöka patienternas sociala livssituation efter genomgången ö-cellstransplantation relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi och analyserats med innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat: </strong>Medelvärdet för hälsorelaterad livskvalitet var lägre jämfört med normalbefolkningen och tre av tio deltagare upplevde oro/rädsla för hypoglykemi. Tre övergripande teman med koppling till social livssituation identifierades, ett tema före genomgången ö-cellstransplantation, var ”Kampen om kontroll över social livssituation”, och två teman efter genomförd transplantation, var ”Återtagande av makt och kontroll över social livssituation” samt ”Tillfreds med balans mellan nuet och framtiden”.<strong></strong></p><p><strong>Konklusion: </strong>Patienterna upplevde att kontrollen över den sociala livssituationen och livskvalitet i relation till oro/rädsla för hypoglykemi förbättrades efter genomgången ö-cellstransplantation.</p>

Aim: To investigate the quality of life and the social life situation, with special focus on the consequenses of fear of hypoglycemia (FoH), in Islet transplanted patients. Method: 11 patients were included, four women and seven men, who have been Islet tranplanted at Uppsala University Hospital during the years 2001-2009. Two questionaires, Short Form 36 (SF-36) and the Swedish version Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) were used to investigate the quality of life, in relation to fear of hypoglycemia. Also, telephone interviews were conducted to investigate the patients social life situation in relation to FoH, after Islet transplantation and were analysed using content analysis method. Results: The mean value for quality of life was lower than that in the normal population. Three out of ten patients experienced FoH. Three predominant themes were revealed, one theme associated with pre- transplant, was “Struggle for control of Social Life Situation” and two themes associated with post-transplant, were “Regain power and controll of  Social Life Situation” and “At Peace with the balance between the Present and the Future”. Conclusion: The patients experienced improved control over social life situation and quality of life in relation to FoH may been improved following islet tranplantation. / Syfte: Att undersöka ö-cellstransplanterade patienters livskvalitet och sociala livssituation med speciellt fokus på oro/rädsla för hypoglykemi. Metod: I studien inkluderades 11 patienter, fyra kvinnor och sju män, vilka genomgått ö-cellstransplantation vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala under perioden 2001-2009. Två frågeformulär, Short Form 36 (SF-36) och den svenska versionen av Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) användes för att undersöka patienternas livskvalitet relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi. Telefonintervjuer genomfördes för att undersöka patienternas sociala livssituation efter genomgången ö-cellstransplantation relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Medelvärdet för hälsorelaterad livskvalitet var lägre jämfört med normalbefolkningen och tre av tio deltagare upplevde oro/rädsla för hypoglykemi. Tre övergripande teman med koppling till social livssituation identifierades, ett tema före genomgången ö-cellstransplantation, var ”Kampen om kontroll över social livssituation”, och två teman efter genomförd transplantation, var ”Återtagande av makt och kontroll över social livssituation” samt ”Tillfreds med balans mellan nuet och framtiden”. Konklusion: Patienterna upplevde att kontrollen över den sociala livssituationen och livskvalitet i relation till oro/rädsla för hypoglykemi förbättrades efter genomgången ö-cellstransplantation.

Bakgrund: Diabetes är ett samlingsnamn för en grupp metabola sjukdomar med den gemensamma nämnaren att kroppen har en oförmåga att producera eller ta upp insulin Diabetes medför, bland annat, en risk för akuta glykemiska episoder relaterat till kroppens oförmåga att vidmakthålla en normal blodglukosnivå. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur personer med insulinbehandlad diabetes upplever att medvetenheten om akuta glykemiska episoder påverkar det dagliga livet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga primärstudier inhämtade från databaserna PubMed respektive CINAHL. Resultat: Tre kategorier och sex underkategorier genererades; ”En förändrad vardag” med underkategorierna; ”Planera eller ge upp”, ”Ett behov av andras stöd” samt ”Ofrånkomliga utmaningar”, ”Att leva med oro” med underkategorierna; ”Varierande syn på lämplig blodglukosnivå”, ”Självkritik och skam” samt ”Rädsla för liv och hälsa” och ”Varierande strategier i vardagen” utan underkategorier. Slutsats: Personer med insulinbehandlad diabetes möter en mängd utmaningar i vardagen relaterat till medvetenhet om akuta glykemiska episoder. Utmaningarna inkluderar särskilda krav på minutiös planering och inte sällan förändringar i vardagen. Förändringar i vardagslivet kräver i de flesta fall implementering av nya strategier för att kunna hantera de utmaningar diabetessjukdomen medför. Utmaningarna är inte enbart av praktisk natur utan även av en mer psykosocial natur som leder till att många upplever att stigmatisering från omgivningen och orealistiska krav på sig själva resulterar i ohälsosam självkritik och ibland skam relaterat till de akuta glykemiska episoder de ofrånkomligen drabbas av i olika utsträckning. / Background: Diabetes is a collective name for a group of metabolic diseases with the denominator that the body experience an inability to produce, or absorb, insulin in sufficient quantities. Diabetes entails, amongst other potential problems, a non-unsubstantiated risk of acute glycemic episodes due to the body´s inadequate ability to maintain a normal blood glucose level. Aim: To compile knowledge on how persons suffering from insulin treated diabetes manage the awareness of the threat that acute glycemic episodes impose on everyday life. Method: A qualitative study based on eleven primary scientific studies that was obtained from the databases PubMed and CINAHL. Result: Three categories and six sub-categories emerged; “A change in everyday life” containing the sub-categories “plan or give up”, “A need for others” and “Unavoidable changes” “Living with worry” containing the sub-categories “Different views on blood glucose levels”, Self-criticism and shame” and “Fear for life and health” and lastly “Various strategies in day-to-day life” which was without sub-categories. Conclusion: People with insulin treated diabetes faces a variety of challenges in everyday life related to acute glycemic episodes. The variety of challenges include special requirements when it comes to planning and scheduling everyday life. Changes in everyday life often requires the implementation of new strategies to handle the challenges imposed by diabetes and it´s symptoms. Challenges which are not only practical in nature but also entails a more psychosocial aspect that can lead to feelings of stigmatization and unrealistic demands on one self. Feelings that can result in unhealthy self-criticism, and sometimes shame, related to the symptoms of inevitable acute glycemic episodes.