• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Sjuksköterskans möte med en patient från ett annat land. : Systematisk litteraturstudie

Almqvist, Louise, Andersson, Maria January 2018 (has links)
Bakgrund: Människor korsar geografiska gränser av olika anledningar. Sjukvården möter patienter från hela världen. Kulturella uttryck annorlunda än de sjuksköterskan har som norm har tendensen att skapa problem i det omvårdande mötet. Den personcentrerade omvårdnaden riskerar att påverkas negativt när kulturella svårigheter dem emellan måste hanteras. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett annat land. Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2008) genomfördes med sökning av artiklar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet: Fyra kategorier. Kulturella skillnader, Brist på kunskap, Känslor och reaktioner och  Språksvårigheter. Annorlunda matvanor, religionsutövande, närvaro av släkt och relationen till döden exemplifierar hur de kulturella skillnaderna påverkade sjuksköterskorna. En känsla av osäkerhet handlade om situationer som sjuksköterskorna beskrev i mötet med patienten från ett annat land när kulturella skillnader fick dem att känna sig obekväma, eller frustrerade. Sjuksköterskorna uttryckte en brist på kunskap inom området och uttryckte önskemål om kulturspecifik utbildning för att höja sin kulturella kompetens. Språksvårigheter var problematiska, främst när anhöriga tolkade för patienten. Ovissheten om översättningens korrekthet och relationen mellan den som översätter och patienten ses som en risk för patientsäkerheten. Slutsats: Sjuksköterskan behöver utbildning i kulturell kompetens och att arbetsgivaren behöver bereda utrymme för utbildning.
2

Det utskrivna barnet : En studie av relationen till barnet som konstruktion i Mare Kandres tidiga författarskap (1984-1991)

Gripfelt, Ylva January 2012 (has links)
This MA thesis analyzes how the protagonists and the narrative structure relates to “the Child” as a linguistic/cultural construction in Mare Kandre’s early authorship (1984-1991). A thematic of children portraits defines this period of Kandre’s writing, which consits of the following works: In a Different Country (1984), The Annunciation (1986), Bübin’s Kid (1987), The Burning Tree (1988) and Aliide, Aliide (1991). Linguistic components, such as the word “child”, the name “Kid” and a reconstruction of the concept of childhood, holds an actuate position in these narratives when they first appear in direct relation to the protagonists. This suggests how generally accepted categories and concepts consciously are at work in Kandre’s writings. Consequently, a category such as “child” can not unproblematically serve as a definition of any of the protagonists, irrespective of their presumptive age. Combining philosopher Judith Butler’s theory of name-calling with theories in the field of Childhood Studies as presented by Susan Honeyman, “the Child” in Kandre’s works is explored through the hypothesis of its function as a name. Close readings reveal how the protagonists, in the encounter with an explicitly cultural or narrative context, are constituted as subjects through the linguistic category “child”. The protagonists can be considered both as subordinated by the conventionally manifested notion of life development as a linear, measurable progress and as introduced to the means which make possible a critical response to that same notion. Since the main protagonists strongly refuse to be defined by the conventions supporting “the Child” as a category, a dialogue is created which gives the narrative its force. That dialogue corresponds to different aspects of the concept of childhood, which place “the Child” as a construction at the heart of Kandre’s narrative composition.

Page generated in 0.0598 seconds