• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 108
  • 13
  • 4
  • 2
  • Tagged with
  • 125
  • 125
  • 108
  • 87
  • 77
  • 64
  • 52
  • 46
  • 44
  • 43
  • 29
  • 25
  • 24
  • 23
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

IAS 36 - Goodwill : Utvecklingen av redovisningspraxis över tid

Thunstedt, Jens, Perez, David January 2013 (has links)
Sedan 2005 har alla börsnoterade bolag inom EU varit tvungna att ställa upp årsredovisningar i enlighet med IFRS. Redovisningen av posten goodwill har ändrats från att avskrivas linjärt till att bli föremål för ett årligt nedskrivningstest. Sedan dess har ESMA rapporterat om bristande redovisning av posten goodwill bland europeiska utgivare. Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om hur svensk redovisningspraxis gällande goodwill har utvecklats över tid. Vi studerade hur tjugofem large cap bolag inom fem olika branscher tillämpade IAS 36 under räkenskapsåren 2007 och 2012. All erhållen data analyserades utifrån Burns och Scapens (2000) institutionsmodell för hur organisationer formar regler, rutiner och handlingar. Vi kunde dra slutsatsen att de undersökta branscherna hade utvecklat olika redovisningspraxis för IAS 36 samt att redovisningen av uppskattade värden och antaganden i nedskrivningstestet av goodwill var bristfällig. Studien kunde även bidra med kunskap genom att demonstrera att Burns och Scapens (2000) institutionsmodell är tillämpbar för att undersöka hur redovisningspraxis utvecklas över tid.
32

Goodwill och nedskrivning : En jämförelse mellan olika branscher / Goodwill and impairment : A comparison between different branches

Olsson, Eugenia, Kallas, Marit January 2012 (has links)
No description available.
33

Företagens redovisning i enlighet med IAS 36 P. 134

Puhls, Per January 2010 (has links)
Bakgrund: I en strävan att uppnå en mer jämförbar redovisning införde IASB nya internationella redovisningsregler. IASB anser att en viktig förutsättning för att kunna jämföra redovisningen är att tillämpningen sker på samma sätt och enligt samma principer. Tidigare undersökningar har visat att företag är dåliga på att följa olika redovisningsstandarder och att det kan ifrågasättas om företagen tillämpar reglerna på samma sätt. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är: 1. Att undersöka i vilken grad företag listade på Stockholmsbörsen och Amsterdambörsen följer riktlinjerna i IAS 36 P. 134 samt vilka faktorer som påverkar varför en del företag följer riktlinjerna mer än andra företag. 2. Att se om det skett några förändringar i upplysningsgraden mellan år 2005 och 2008. Metod: Kvantitativ, hypotetisk-deduktiv, regressionsanalys, ANOVA, GLM. Resultat & slutsats: Det framkommer i min undersökning att kvaliteten i de noterade företagens koncernredovisningar är skiftande. Slutsatsen är att företagen inte når upp till en godkänd nivå av lämnade upplysningar i enlighet med IAS 36 P. 134. Jag hittar också signifikanta skillnader i redovisningen mellan olika grupper av företag. Det behövs en klar förbättring av lämnade upplysningar för att redovisningen ska leva upp till de mål som IASB har angående en harmoniserad redovisning. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka fler oberoende variabler, genomföra en kvalitativ undersökning med t.ex. intervjuer av revisorer och företagsledare. Uppsatsens bidrag: Det är av intresse att undersöka huruvida företag följer nya redovisningsregler för att kunna dra slutsatser om hur pass relevant och jämförbar redovisningsinformationen är och om IAS- förordningen verkligen åstadkommit en ökad jämförbar och transparent redovisningsstandard. Studier som undersöker och uppmärksammar eventuella skillnader länder emellan kan således leda till en mer jämförbar redovisning.
34

Goodwill : En studie av företags transparens i redovisningen av koncerngoodwill

Edlund, Martin, Lind, Erik January 2012 (has links)
Goodwill är en immateriell tillgång som funnits inom redovisningen de senaste hundra åren. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. Från och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprättandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska värderas till verkligt värde och årligen testas för nedskrivningsbehov. Denna värderingsmetod innehåller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket kräver transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts. Vi studerar i uppsatsen hur transparenta svenska storföretag är i sin redovisning av koncerngoodwill genom att undersöka efterlevnaden av upplysningskraven gällande nedskrivningsprövningen av goodwill för åren 2010 och 2005. Resultatet av vår undersökning har analyserats med grund i den teoretiska referensramen om Positive Accounting Theory och IASB:s kvalitativa egenskaper. Av vår undersökning kan vi konstatera att företagen uppfyller fler upplysningskrav 2010 jämfört med 2005, men att transparensen är låg i företagens goodwillredovisning för 2010. Den låga transparensen överensstämmer med Positive Accounting Theorys antagande att managers agerande styrs i eftersträvan av egen vinning och således avstår de från att upplysa om information som skulle sänka deras personliga nytta.
35

Goodwill : Revisorers perspektiv vid granskning av nedskrivningstester av goodwill

Ljungberg, Caroline, Kurt, Nisha January 2011 (has links)
Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29). Konsekvenserna av det nya IFRS införandet har medfört ett ökat krav på arbete hos revisorer vid granskning av företagets bedömningar på sina tillgångar. Till följd av detta bör revisorer ha en större branschkompetens. (Wines et al., 2007 s. 868) Syftet med studien är att få en ökad förståelse för granskningen av nedskrivningstester av goodwill utifrån revisorers perspektiv.   Teorin diskuterar innebörden av goodwill samt revisorernas arbete och problematik kring granskningen av nedskrivningstester. För att uppnå syftet har vi utfört en kvalitativ undersökning som består av intervjuer från fem auktoriserade revisorer samt en värderingsspecialist. Undersökningen visar att svårigheterna för revisorer vid granskning av nedskrivningstester baseras på det faktum att det förekommer subjektiva bedömningar från företaget, i synnerhet vid granskning av diskonteringsränta och prognoser avseende framtida kassaflöden. Nedskrivningstester av goodwill har även medfört ökat arbete för revisorer. En klar slutsats är att använda sig av värderingsspecialister för att minimera felaktigheter vid granskningsprocessen. Revisorn bör även vara ifrågasättande samt använda sig av företagets historiska träffsäkerhet avseende deras prognoser när de granskar företaget.
36

Diskonteringsräntan - hur hanterar svenska företag IAS 36 vid nedskrivningsprövning av goodwill? : En studie på fem svenska börsnoterade företag angående diskonteringsräntan vid nedskrivningsprövning av goodwill

Karlsson, Sara, Thorsen, Åse January 2015 (has links)
Abstract Title: Discount rate - how do Swedish companies handle IAS 36 at impairment testing of goodwill? Subject/course: Independent thesis in business administration 15 credits Author: Sara Karlsson & Åse Thorsen Mentor: Gunnar Wramsby Examiner: Urban Österlund Seminar: 2015-05-26 Keywords: Goodwill, impairment test, discount rate, IFRS, IAS 36 and IAS 38 Purpose: This thesis aims to explain how the selected companies reason about IAS 36 and how they reason about changes in the market. Method: This thesis is based on a deductive approach. The thesis is mainly qualitative in which five interviews were conducted and facts from annual reports have been obtained. The thesis also has a quantitative part where the discount rates for the various companies were surveyed. Theory: The theoretical framework is based on theories of goodwill, discount rate, accounting principles, goodwill impairment and goodwill impairment testing. The authors also look closely at internal problems in the acquisition, such as principal/agent theory. Empiric: Empirical data were collected through four mail interviews and one telephone interview. The purpose of the interviews was to gain an insight into how the interview respondents reason about IAS 36. Furthermore, empirical evidence gathered from the annual reports of the companies was surveyed. Empirical data was based on a period of ten years. The companies that have been researched are Meda, Trelleborg, ICA Gruppen, Indutrade and Boliden. Analysis: The analysis is based on comparisons between theory and empirics and between empirics and empirics. Conclusion: The conclusion is based on the analysis that was composed. It is also a comparison of empirics with empirics. The thesis conclusion shows that companies generally follow IAS 36 guidelines well but lack in some areas. Furthermore, the conclusion shows that the grounds for the discount rate did not differ significantly between the companies investigated, nor over time.
37

Upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av goodwill : Uppfyller svenska företag upplysningskraven i större utsträckning sedan år 2005?

Genc, Katrin, Goudarzi, Soma January 2013 (has links)
Bakgrund och problem: En mängd nya standarder tillkom år 2005 när IFRS blev tvingande för börsnoterade företags koncernredovisningar inom EU. En av dessa nya standarder var IAS 36 punkt 134 som behandlar upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av goodwill. Studier om företags redovisning av goodwill och dess nedskrivning de första åren med IFRS visade att redovisning av flera upplysningskrav var bristfälliga, dock spåddes det förbättringspotential av en del forskare. Det har även utförts studier om bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för varför vissa företag inte redovisar fullständiga upplysningskrav, en av faktorerna som uppges är storleken på goodwillposten. Med dessa studier som bakgrund skulle det vara intressant att undersöka om svenska företag uppnått den spådda förbättringspotentialen sedan IFRS blev tvingande inom EU, samt om storleken på goodwillposten har en inverkan på hur företag redovisar upplysningskraven. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka huruvida svenska företag uppfyller upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 i större utsträckning år 2012 än vad de gjorde år 2005, och delsyftet är att undersöka om storlek på företags goodwillpost påverkar i vilken utsträckning de uppfyller upplysningskraven. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och en deduktiv ansats har använts. Empirin insamlades genom primärdata, i form av företagens årsredovisningar. Urvalet består av 50 börsnoterade bolag som alla uppvisade en goodwillpost år 2005 respektive år 2012. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att företagen uppfyllde 61,5 % av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 år 2005 medan företagen år 2012 uppfyllde 86 % av kraven. Därmed uppfyllde företagen upplysningskraven i större utsträckning år 2012 än år 2005. Företagen förbättrade redovisningen av upplysningskraven med närmare bestämt 24,5 procentenheter mellan åren. Vidare visar resultatet att storleken på företags goodwillpost inte påverkade i vilken utsträckning företagen uppfyllde kraven år 2005, dock fanns det ett samband mellan variablerna år 2012. En möjlig anledning till att det inte fanns ett samband mellan uppfyllelse av upplysningskraven och goodwillstorleken år 2005 kan vara att år 2005 var det första året då IFRS blev tvingande. De nya standarderna innebar omställningar för många företag och kan på så vis ha påverkat sambandets resultat negativt.
38

Nedskrivning av goodwill : Faktorer som påverkar nedskrivning av goodwill

Söderberg, Daniel, Gejdeman, Samuel January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka fyra faktorer som vi tror har en påverkan på goodwillnedskrivning. Data har samlats in från 219 företag som varit noterade på Stockholmsbörsen mellan 2015–2020. En kvantitativ metod har tillämpats där fyra hypoteser formulerats och sedan testats genom statistisk analys i SPSS.  Resultatet visade att det finns ett samband mellan nytillträdd VD och goodwillnedskrivningar. Det fanns även ett samband mellan nettoomsättning och goodwillnedskrivningar, men endast när kontrollvariabeln totala tillgångar exkluderades från regressionsanalysen. Sambandet mellan nytillträdd VD och goodwillnedskrivningar kan förklaras av konceptet earnings management där en VD söker bonusar i stället för att maximera intressenternas behov. Detta betyder att intressenter inte ges en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Sambandet mellan hög nettoomsättning och goodwillnedskrivningar kan förklaras av positive accounting theory där större företag undviker uppmärksamhet genom att minska resultatet genom goodwillnedskrivningar. Studien fann inga bevis för att lönsamhet och resultatutjämning skulle ha något samband med goodwillnedskrivningar då resultatet från dessa hypoteser inte var signifikant.   Denna studie har begränsningar då den enbart tar hänsyn till tidsperioden 2015–2020. Studien är även begränsad till Stockholmsbörsen vilket gör att det enbart går att dra slutsatser utifrån de 219 företagen som studerats. Den genomförda studien ger en inblick i några faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar bland företag listade på Stockholmsbörsen mellan 2015–2020. Möjligheten finns att jämföra denna studie med tidigare forskning som gjorts i andra länder som till exempel Finland och Storbritannien. Likheter och skillnader i beslutsfattandet gällande goodwillnedskrivningar mellan olika länder är möjliga att identifiera genom att jämföra denna studie med tidigare forskning.
39

Är goodwillnedskrivningar värderelevanta? : En studie av goodwillnedskrivningar bland svenska börsbolag 2011–2020 efter kontroll för marknadsindikation på nedskrivningsbehov

Bäckström, Mattias, Löfdahl, Anton January 2021 (has links)
Ännu en i raden av studier avseende goodwillnedskrivningar och dess implikationer för utfallet avseende redovisningskvalitet? Efter det att IASB år 2004 utfärdade uppdaterade riktlinjer för nedskrivning av förvärvad goodwill genom IAS 36, varigenom det tidigare kravet på årlig linjär avskrivning övergavs till förmån för kravet att redovisad goodwill enbart ska vara föremål för nedskrivningsprövning till dess verkliga värde, har hanteringen av goodwillposten i företags finansiella rapporter varit föremål för en intensiv debatt bland både standardsättare, akademiker och praktiker. Denna studie undersöker om goodwillnedskrivningar genomförda av svenska börsnoterade bolag kan anses värderelevanta efter övergången till det nya regelverket och om värderelevansen skiljer sig åt beroende på om företaget har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov. Data från 1774 bolagsår under perioden 2011–2020, varav 171 observationer med genomförda nedskrivningar, har samlats in och studerats genom en modifierad version av Ohlsons (1995) prisregression. Studien finner inget stöd för att goodwillnedskrivningar, när hela urvalet beaktas, är värderelevanta efter regeländringen genom deras statistiska association med marknadsvärdet. Däremot visar resultatet att nedskrivningar genomförda av företag som också har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov är värderelevanta och att värderelevansen samtidigt är signifikant skild från goodwillnedskrivningar som utförts av företag trots avsaknad av en sådan marknadsindikation. Resultatet belyser således vikten av att i värderelevansstudier ta hänsyn till eventuella skillnader i bakomliggande ekonomiska incitament och förutsättningar mellan företag i syfte att på ett mer tillförlitligt sätt kunna analysera regelverkets implikationer för graden av redovisningskvalitet.
40

Svenska noterade företags manipulation av diskonteringsräntan

Omar, Sipan, Thach, Joakim January 2022 (has links)
No description available.

Page generated in 0.017 seconds