Background: Goodwill has been a hot and debated topic for a longer period of time. Researchers have debated how goodwill should be accounted for and have not come to a solution. In 2005 IFRS standards came which meant that goodwill no longer will be amortized according to plan, but to be put through a yearly impairment test. Problem: A number of disclosure requirements in the financial reports have been made in an effort to avoid companies to account for goodwill differently. Apparently there still is a problem of how companies account for goodwill and there are several studies in the subject. But no one has studied how it is between two different industries, which make this study interesting to execute. Purpose/questions: This study have the purpose to investigate how the industries day to day wares and health care regards the disclosure requirements for goodwill by the impairment tests. We also want to investigate if there are between the industries any differences to fulfill the requirements. How have the industries fulfilled the requirements in IAS 36 p.134 in 2005 to 2010? Are there any differences between the industries way of following these requirements? Theory: The theories overall used in this study are: IAS 36 p.134, the IASB conceptual framework and goodwill. Method: This study has used a quantitative research design since the focus of this study has been on annual accounts and the theories have then been applied on the empirical data. Following this a content analysis was executed on the text material which is in itself of quantitative nature. The research design that has been used is case study of a multiple case design in which the industries are the two chosen cases. Conclusion: The conclusion of the study are precisely like previous studies in that companies don’t follow the disclosure requirements to satisfaction and that there is room for improvement. However it must be said that there have been an improvement in most of the points in IAS 36 p.134. A certain difference between the industries has also emerged. / Bakgrund: Goodwill har varit ett hett och omdebatterat ämne under en längre tid. Forskare har diskuterat hur goodwill ska redovisas men har inte kommit fram till någon lösning. År 2005 kom IFRS standarder som innebar att goodwill ska genomgå en årlig nedskrivningsprövning istället för att skrivas av årligen. Problemformulering: För att det ska undvikas att företag redovisar och värderar goodwill olika har det bland annat uppkommit upplysningskrav, som ska lämnas i de finansiella rapporterna vid nedskrivningsprövningar. Uppenbarligen finns det fortfarande problem kring hur företag redovisar detta och det finns flera undersökningar som behandlar ämnesområdet. Dock har ingen tidigare undersökt hur det kan vara i två olika branscher, vilket gör att denna studie var intressant att genomföra. Syfte/frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagen inom branscherna dagligvaror samt hälsovård förhåller sig till upplysningskraven för goodwill vid nedskrivningsprövningarna. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan branschernas sätt att uppfylla kraven. Hur har företagen i branscherna uppfyllt kraven kring goodwill mellan åren 2005-2010 som återfinns i IAS 36 punkt 134? Finns det några skillnader mellan branschernas sätt att följa dessa krav?  Teori: De övergripande teorier som använts i denna undersökning är; IAS 36 p.134, IASB: s föreställningsram samt goodwill. Metod: I denna studie har ett det använts en kvantitativ forskningsstrategi då studien lagt fokus på årsredovisningar och att teorierna sedan har applicerats på empirisk data. Sedan genomfördes en innehållsanalys av textmaterialet vilket är en metod av kvantitativ art. Den forskningsdesign som använts är en fallstudie av flerfallsdesign med branscherna som fallen. Slutsats: Slutsatsen av denna undersökning är precis som tidigare forskning att företagen inte följer upplysningskraven fullt ut och att det därmed finns utrymme för förbättring. Dock ska det sägas att det skett en förbättring i de flesta av punkterna i IAS 36 punkt 134. Det har även framkommit att det finns en viss skillnad mellan branscherna.

<p>The implementation of IFRS/IAS accounting standards in Sweden had the intension to harmonize the accounting practices within the EU and increase transparency into the firms. However since the implementation there have been reports and studies showing the lack of compliance with the disclosure requirements regarding impairment tests of Goodwill. According to IFRS 3 Goodwill should no longer be amortized but should undergo an impairment test at least once a year to evaluate its true value. The impairment test is made by the firms themselves on very subjective assumptions. These assumptions should be disclosed according to IAS 36 paragraph 134 in the annual report to enable transparency. So far the full compliance with this rule has been questionable. This study aims to elucidate possible reasons for why firms leave out the required information in IAS 36 paragraph 134 and how authorized public accountants reason around the reasons given. To fulfill the aim of the study an inductive research method was used. The data was gathered through the use of qualitative interviews with authorized public accountants some of them with special expertise in the field. The empirical findings from the interviews contained a number of reasons for why companies do not disclose the information in IAS 36 paragraph 134. Among the most common were the risk of exposure, decreased flexibility, ignorance and non adequate internal reporting procedures. The study’s analysis use institutional theories to point out additional explanations for how disclosure requirements are handled. One finding is the tendency for firms to mimic each other, a behavior called isomorphism. The conclusion of the study is a discovery of an underlying unwillingness to write-down goodwill and thereby an unwillingness to give full disclosure in connection to the impairment test. Firms feel that the information is related to their competitive edge and thus exposes them too much. The authors also raise reasonable doubt to whether the IFRS/IAS standards have fulfilled their intension with increased transparency in the case of goodwill accounting.</p>

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju personer. Vår slutsats är att subjektiva bedömningar fått negativa effekter på redovisningens kvalitativa egenskaper. Det beror på IFRS 3 och IAS 36 är principbaserade och ger företagsledningen möjligheter att utforma redovisningen. Vi anser även att en tidsfördröjning finns vid nedskrivning av goodwill. Generellt har IFRS bidragit till en ökad harmonisering men IFRS 3 och IAS 36 har inte bidragit till en ökad harmonisering av redovisningen i Sverige. Det beror på att de subjektiva bedömningarna påverkat de kvalitativa egenskaperna på ett negativt sätt.

Bakgrund och problemformulering: Införandet av IFRS innebar en stor förändring av redovisningsnormer för de noterade företagens koncernredovisning. Vid IASB:s publicering av redovisningsstandard, IFRS 3 Rörelseförvärv, år 2004, reviderades även standarden IAS 36 Nedskrivningar och IAS 38 Immateriella tillgångar. I samband med denna uppdatering av IAS 36 infördes en ny syn på förvärvad Goodwill. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur väl svenska och brittiska börsnoterade bolag följer upplysningskraven vid nedskrivningsprövning av goodwill samt undersöka huruvida uppfyllandet skiljer sig mellan länderna. Metod:Studien utförs i linje med den deduktiva forskningsansats och med en kvantitativ metod där börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen, Large Cap och London stock exchange, FTSE 100 ingår. Data har hämtats utifrån bolagens årsredovisningar som sedan har granskats och sammanställts. Referensram: Referensramen i studien utgörs av teorier och redovisningsstandarden som behandlar upplysningskraven. Empiri: De upplysningskrav som uppfylldes mest och utförligt var redovisat goodwillvärde och hur denna värde var fördelat på olika KGE samt kraven om grunden för beräkning av återvinningsvärde. I de flest fall saknades information bland de företag som fastställde sitt återvinningsvärde på nyttjandevärde. Både svenska och brittiska företag hade bristfällig information gällande upplyskraven vid nedskrivningsprövning av goodwill. Slutsats: Vid sammanställning av empiri framgår att båda länderna inte har angett utförliga upplysningar vid nedskrivningsprövning av goodwill. Det som kan konstateras för att jämförbarheten ska uppnås är en betydande förbättring av de facto harmonisering som innebär den faktiska tillämpningen av regelverket IFRS.

No description available.

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>De svenska börsnoterade bolagen<strong> </strong>övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening. </p><p>Införandet av IFRS 3 <em>Rörelseförvärv</em> resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 <em>Nedskrivningar, </em>vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren.</p><p><strong> </strong><strong>Syftet: </strong>Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen.<em></em></p><p><em> </em><strong>Metod: </strong>Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007. En tolkningsmodell har gjorts utav IAS 36 punkt 134 för att en granskning av företagens upplysningar skall bli så lika som möjlig då standarden är relativt svårtolkad. Slutligen har ett Chi<strong></strong>2 test genomförts för att testa om resultatet är statistiskt signifikant. </p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>90 börsnoterade företags årsredovisningar har undersökts och studien har visat att det totalt sett gått bra med implementeringen av upplysningskravet med undantag för vissa av delpunkterna. Vidare resulterade undersökningen i att Large Cap uppfyller upplysningskravet i störst utsträckning, följt av Mid och slutligen Small Cap. Att det finns ett samband mellan marknadsvärde och utförlighet av upplysningskravet förkastas i och med resultatet som erhållits.</p>

No description available.

Bakgrund och problem: De svenska börsnoterade bolagen övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening.  Införandet av IFRS 3 Rörelseförvärv resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 Nedskrivningar, vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren.  Syftet: Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen.  Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007. En tolkningsmodell har gjorts utav IAS 36 punkt 134 för att en granskning av företagens upplysningar skall bli så lika som möjlig då standarden är relativt svårtolkad. Slutligen har ett Chi 2 test genomförts för att testa om resultatet är statistiskt signifikant.  Resultat och slutsats: 90 börsnoterade företags årsredovisningar har undersökts och studien har visat att det totalt sett gått bra med implementeringen av upplysningskravet med undantag för vissa av delpunkterna. Vidare resulterade undersökningen i att Large Cap uppfyller upplysningskravet i störst utsträckning, följt av Mid och slutligen Small Cap. Att det finns ett samband mellan marknadsvärde och utförlighet av upplysningskravet förkastas i och med resultatet som erhållits.

The implementation of IFRS/IAS accounting standards in Sweden had the intension to harmonize the accounting practices within the EU and increase transparency into the firms. However since the implementation there have been reports and studies showing the lack of compliance with the disclosure requirements regarding impairment tests of Goodwill. According to IFRS 3 Goodwill should no longer be amortized but should undergo an impairment test at least once a year to evaluate its true value. The impairment test is made by the firms themselves on very subjective assumptions. These assumptions should be disclosed according to IAS 36 paragraph 134 in the annual report to enable transparency. So far the full compliance with this rule has been questionable. This study aims to elucidate possible reasons for why firms leave out the required information in IAS 36 paragraph 134 and how authorized public accountants reason around the reasons given. To fulfill the aim of the study an inductive research method was used. The data was gathered through the use of qualitative interviews with authorized public accountants some of them with special expertise in the field. The empirical findings from the interviews contained a number of reasons for why companies do not disclose the information in IAS 36 paragraph 134. Among the most common were the risk of exposure, decreased flexibility, ignorance and non adequate internal reporting procedures. The study’s analysis use institutional theories to point out additional explanations for how disclosure requirements are handled. One finding is the tendency for firms to mimic each other, a behavior called isomorphism. The conclusion of the study is a discovery of an underlying unwillingness to write-down goodwill and thereby an unwillingness to give full disclosure in connection to the impairment test. Firms feel that the information is related to their competitive edge and thus exposes them too much. The authors also raise reasonable doubt to whether the IFRS/IAS standards have fulfilled their intension with increased transparency in the case of goodwill accounting.

Immateriella tillgångar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgång som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stått i centrum av denna debatt är goodwill. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag som är i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvärde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin årsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats där företag noterade på Stockholmsbörsen åren 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts på urvalet. Vi förväntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sämre på att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 än företag som inte är i ett nedskrivningsbehov. Vår undersökning finner att företag som är i ett nedskrivningsbehov av goodwill men som inte gjort denna nedskrivning i stort inte skiljer sig, vad det gäller att lämna upplysningar om goodwill, från företag som inte är i ett nedskrivningsbehov, om än att vissa mindre skillnader konstateras.