Syfte: Traditionella byggföretag har normalt svårt att ställa om till ett industriellt byggande eftersom det kräver förändringar och ett industriellt tänkande genom hela processen. Industriellt byggande är ett komplext område som saknar tydlig definition. Jerker Lessing har därför tagit fram ett definitionsförslag till begreppet industriellt byggande som resulterat i IHB-modellen. Modellen innehåller åtta delområden som tillsammans karaktäriserar ett industriellt byggande och kan fungera som ett analysverktyg för att mäta ett företags grad av industrialisering. Målet med examensarbetet var att göra en kartläggning av dagens industriella byggande i ett småhusföretag. Kartläggningen gjordes utifrån IHB-modellen som gav oss underlag att ta reda på företagets olika styrkor och förbättringsområden. Metod: Undersökningen görs som en kvalitativ fallstudie för att göra en kartläggning av ett företag och undersöka deras arbetsprocesser. För datainsamling har fyra olika metoder använts. Först genomfördes en litteraturstudie för att skaffa kunskaper inom området, därefter gjordes ett antal semistrukturerade intervjuer med utvalda personer inom fallföretaget. En observation genomfördes i företagets produktion som komplement för att få en bild av det praktiska arbetet. Till sist hölls en fokusgrupp med intervjurespondenterna för att skapa en diskussion om det framtagna resultatet och för att kunna stärka dess trovärdighet. Resultat: Lessing har tagit fram graderingsnivåer för modellens delområden. Insamlad data analyseras utifrån graderingarna och varje område får därmed ett betyg. Fallföretagets mest kritiska område är logistik integrerat i byggprocessen men har en styrka i sitt tekniska byggsystem. Områdena samverkar inom företaget och en satsning inom ett område får ofta effekt på flera och tvärtom. Utifrån resultatet har förbättringsåtgärder tagits fram som företaget kan vidta för en nå en högre industrialiseringsgrad. En analys av undersökningens metoder och tillämning har också gjorts för att kunna ta fram ett generellt tillvägagångssätt. Konsekvenser: Undersökningen visar att företaget har alla verktyg som krävs för att bedriva ett framgångsrikt industriellt byggande enligt IHB-modellen. Vad som blir avgörande är företagets intresse och attityd i att vilja utvecklas. Begränsningar: Undersökningen har begränsats till ett husföretag inom småhusbranschen. Detta på grund av tidsramarna samt undersökningens omfattning då hela företagets byggprocess behövde analyseras. Nyckelord: Industriellt byggande, planering, styrning, erfarenhetsåterföring, tekniska byggsystem, prefabricering, ICT-verktyg, logistik, långsiktiga relationer, kundfokus, marknadsfokus, Lean Production.

På grund av digitaliseringen är kunskapsarbetare inte längre bundna till sina arbetsplatser för att utföra sitt arbete. Tillgången till informations- och kommunikationsverktyg innebär att allt fler arbetslag har medarbetare som arbetar på distans, vilket innebär nya utmaningar och möjligheter för chefer sett både till kommunikation och koordination. Coronapandemin med dess restriktioner har inneburit en större andel distansarbetare och flexibla team, vilket skapar ett ökat behov av kunskap inom området. Krav på ledarskap förändrades i och med ICT verktygens växande roll på arbetsplatser, vilket är bakgrunden till denna studie. Därför ämnar denna uppsats skapa en fördjupad förståelse för hur chefer leder och koordinerar sina anställda med hjälp av ICT verktyg på den flexibla arbetsplatsen. Utifrån ett tvärvetenskapligt angreppssätt där Företagsekonomi och Människa-dator interaktion förenas, har chefer intervjuats på två fallorganisationer som har liknande systemstruktur för internkommunikation. Med en dualistisk syn på tekniska och sociala aspekter, kan uppsatsen bidra till en ökad förståelse för e-ledarens roll ur både ett tekniskt och ett socialt perspektiv. Våra resultat i kombination med tidigare studier, antyder att chefer inom kunskapsintensiva arbetsplatser möter vissa utmaningar med koordination och kommunikation med hjälp av ICT verktyg, både när det kommer till tekniska och sociala aspekter. Den uppgiftsorienterade kommunikationen och koordinationen främjas av ICT verktyg i större utsträckning, än vad gäller den sociala interaktionen och kommunikationen.

Digitalization is a hot topic in the construction industry today, with more and more ICT-tools being used. Web-based project platforms, digital meetings and BIM have all existed for quite a while, however the progress in using them and exploring the potential takes time. ICT-tools are usually aimed to make the information flow and communication more efficient, which directly relates to the project manager in a construction project. Therefore, the aim of this thesis is to understand how digital tools has affected the role of the client’s construction project manager over the last 5 years. The purpose is to gain knowledge on what consequences the use of digital tools such as BIM, digital project platforms and digital meetings has had on the role of the project manager and how they deal with the consequences. In this thesis, a qualitative study has been performed, where construction project managers were interviewed about their experiences of ICT-tools and the changes that has occurred over time. The findings were analyzed with a theoretical framework and discussed together with previous research and knowledge. The theoretical framework includes key aspects of leadership in project management and four main categories explaining how actors use ICT. The use of BIM was in particular analyzed using the Bew-Richards BIM maturity model. The study shows that there has been an increase in use of ICT-tools in construction projects over the last 5 years, and that there are both benefits and challenges for the project manager with all three types of digital tools that were in this study. BIM, digital project platforms and digital meetings. The primary benefits were shown to be that the tools increase timeefficiency in the project manager role and it facilitates communication. However, there is less personal contact with project team members and other challenges with getting project participants to the same use of the tools. To increase the significance of the benefits and decrease the negative consequences, the construction project manager should implement a leadership style focused on the human side, with more follow-ups, structure and routines. Technical knowledge about the ICT-tools is also beneficial to the project manager to have since it increases the possibility to guide the project team members in a good way. / Digitalisering är ett hett ämne i byggbranschen, med mer och mer ICT-verktyg som används. Webb-baserade projektplattformar, digitala möten och BIM har alla existerat ett tag nu, men utvecklingen av användandet och utforskningen av deras potential tar tid. ICT-verktyg är ofta avsedda för att effektivisera informationsflödet och kommunikationen, vilket relaterar till projektledaren i ett byggprojekt. Därför är ändamålet med det här examensarbetet att förstå hur digitala verktyg har påverkat byggprojektledarollen på beställarens sida, under de senaste 5 åren. Syftet är att få kunskap om vad för konsekvenser användningen av digitala verktyg så som BIM, digitala projektplattformar och digitala möten har medfört för en projektledare och hur de hanterar konsekvenserna. I det här examensarbetet har en kvalitativ studie gjorts där byggprojektledare intervjuades om deras erfarenheter av ICT-verktyg och de förändringar som har skett över tid. Resultaten analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk och diskuterades tillsammans med tidigare forskning och kunskap. Det teoretiska ramverket inkluderar vissa nyckelaspekter av ledarskap inom projektledning och 4 huvudsakliga kategorier som beskriver hur aktörer använder ICT. Användningen av BIM var särskilt analyserad genom Bew-Richards model för BIM mognadsgrad. Studien visar att det har varit en ökning av användandet av ICT-verktyg i byggprojekt de senaste 5 åren, och att det är både fördelar och utmaningar för projektledaren med de tre typerna av digitala verktyg som var med i denna studie. BIM, digitala projektplattformar och digitala möten. De främsta fördelarna visade sig vara att verktygen ökar tidseffektiviteten i projektledarrollen och underlättar kommunikationen. Det blir dock mindre personlig kontakt med projektdeltagare och andra utmaningar med att få med projektdeltagare på samma användande av verktygen. För att öka betydelsen av fördelarna och minska de negativa konsekvenserna, borde projektledaren implementera en ledarskapsstil som är mer fokuserad på den mänskliga sidan, med mer uppföljningar, struktur och rutiner. Teknisk kunskap om ICT-verktygen är också fördelaktiga för projektledarna att ha eftersom det ökar möjligheten att vägleda medlemmarna i projektet in på rätt väg.

The construction sector in Sweden released 21% of the country’s CO2-e emissions in. With aggressive climate and pollution goals these emissions cannot be allowed to increase. There is therefore a need for more efficient construction methods and techniques in the Swedish construction sector. The construction sector is today split up between industrial construction and traditional construction. Industrial construction handles the construction process with a strong emphasis on the process and allocates all its efforts toward streamlining the process and removing wasteful steps and elements. Traditional construction places more focus on the individual project. It has one major advantage, which is its exceptional ability to adapt the specific project according to the wishes and demands of the customer and the project’s other unique circumstances.   The IHB-model is the theory of industrial construction used in this study. This study seeks to find out which parts or mindsets from the IHB-model that can be applied to a traditional construction company, OF Bygg in Umeå, to increase its efficiency. This is done by studying the current use of industrial methods by OF Bygg, their views of industrial construction and comparing this to the IHB-model and looking at what parts can be applied to OF Bygg without fundamental shakeups in the company’s structure. The study of OF Bygg is mainly done through interviews with respondents from the company.    During the interviews, a sense of general positivity towards industrial construction was given off by the respondents. It also became apparent that OF Bygg was partially industrialised in some areas, but that there remains big possibilities for improvement.   Off-site manufacturing is used today in the shape of “field factories” and supply deals with industrial suppliers. Both of these are great industrialised methods and should be expanded upon whenever possible. Developed technical systems are used in most projects during certain stages. Efforts should be put into using these more extensively. ICT-tools are also used in most of OF Bygg’s areas but vertically integrating these tools further should be explored. Long term relations between OF Bygg and other market participants are rare since they’re considered detrimental to the health of the local market. Supply chain management is being handled through deals with logistics companies. OF Bygg could become their own logistics company with a centralised material warehouse to ease the logistics and enable use of JIT. Planning and control of the process is mostly handled through general project schedules. The Last Planner system alongside stricter routines is suggested. Customer focus is currently unnecessary for OF Bygg to bother with due to restrictions in the local market. Performance measurement and re-use of experience often get under prioritized often due to lack of time. The transfer of responsibility from the project or site management to a role specified to handle performance measurement and re-use of experience is encouraged.