Syftet med denna studie var att dels jämföra barn, 3–6 år, och föräldrars preferenser av barnboksillustrationer, dels att undersöka hur föräldrar resonerar kring val av bilderbok och illustrationens roll i samband med detta. Genom enskilda semistrukturerade intervjuer och tillhörande observationer med 22 barn (3–6 år) och 10 föräldrar undersöktes vilken av fem typer av bokillustrationer som föredrogs. Föräldrarna fick därefter även välja vilken av fem bilderböcker, från vilka illustrationerna var hämtade, som de skulle vilja läsa för sina barn och motivera sitt val. Resultatet från undersökningen tyder på att illustrationerna är en aspekt för både barn och föräldrar vid val av bilderbok samt att det finns faktorer som föredras i illustrationerna. Barnen i undersökningen verkade föredra naivistiska illustrationer med stort antal fokuspunkter. Föräldrar föredrog realistiska illustrationer med inslag de kan koppla till verkliga livet. Föräldrarna ansåg att illustrationer, handling, moral och lärdom var viktiga aspekter vid valet av bilderbok till deras barn. Flertalet föräldrar ville ha möjlighet att berätta egna historier kring illustrationerna i bilderboken. / The purpose of this study was the comparison of children 3–6 years old and parents’ preferences of picture book illustrations, as well as to examine how parents reason about the choice of picture book and the illustration’s role in this context. Through individual semi-structured interviews and observations with 22 children (3–6 years) and 10 parents were examined which types of book illustrations that were preferred. The parents then also choose which of five picture books, from which the illustrations were from, they would like to read to their children. The results of the study indicate that the illustrations are an aspect for both children and parents in the selection of picture book and that there are factors that are preferred in the illustrations. The children in the study seemed to prefer naivistic illustrations with a high number of focal points. The parents preferred realistic illustrations with elements they can connect to real life. Parents considered illustrations, moral and knowledge to be of great importance when choosing a picture book for their children. Many parents wanted the opportunity to tell their own story about the illustrations in the picture books.

« Graveur-illustrateur », Léopold Flameng incarne dans la seconde moitié du xixe siècle un rapprochement entre les activités de graveur de reproduction et d’illustrateur original. Formé à la gravure « classique » par Luigi Calamatta, à l’Ecole des beaux-arts de Bruxelles, il devint un aquafortiste et buriniste de grande réputation à partir des années 1860, traduisant les maîtres et spécialement Rembrandt. Œuvrant à la Gazette des beaux-arts, à L’Artiste, à L’Art, il collabora aussi avec des revues étrangères et travailla pour des éditeurs d’estampes comme Goupil. Néanmoins, Léopold Flameng ne délaissa pas une activité de créateur, qu’il cultiva en pratiquant l’illustration originale. Dessinant pour Ducrocq, Jouaust ou Hetzel, Flameng est un des rares graveurs de métier à réussir, dans la seconde moitié du xixe siècle, une carrière d’illustrateur à succès face à la dominance des peintres.Cette thèse qui s’appuie sur un ample corpus d’œuvres et sur une correspondance et des archives en grande partie inédites, cherche à définir le « graveur-illustrateur », type particulier d’illustrateur venu non de la peinture mais de la gravure. Tandis qu’une première partie s’attache à présenter le graveur de reproduction, en s’attardant notamment sur son rôle dans la dynamique de l’eau-forte à partir des années 1850 en France, une deuxième partie vise à montrer le glissement de l’artiste vers l’illustration originale. Il s’agit d’en expliciter les raisons et de comprendre un paradoxe : comment Léopold Flameng a pu trouver dans l’illustration originale un terrain de liberté créative, compte tenu des nombreuses contraintes qui pèsent sur l’artiste ? Enfin, une dernière partie explore les réseaux personnels et professionnels de Flameng, cherchant à étudier sa relation avec les divers intermédiaires et collègues entourant le graveur et l’illustrateur, et à analyser la distribution et la réception de son œuvre auprès du public. L’objectif de cette thèse est donc de faire émerger une typologie particulière d’illustrateur, en s’appuyant à la fois sur Léopold Flameng et sur les évolutions notables qui touchent le monde de l’estampe au milieu du xixe siècle et qui impliquent, chez la plupart des graveurs, de nécessaires adaptations à un nouveau contexte. / "Engraver-illustrator", Leopold Flameng embodies in the second half of the nineteenth century a reconciliation between the activities of reproductive engraver and of original illustrator.Trained in "classical" engraving by Luigi Calamatta at the Ecole des Beaux-Arts in Brussels, he became a renowned etcher and engraver from the 1860s, translating the masters, especially Rembrandt. Working in the Gazette des Beaux-Arts, L'Artiste, L’Art, he also collaborated with foreign magazines and worked for prints publishers like Goupil.Nevertheless, Leopold Flameng did not abandon a creative activity, which he cultivated by practicing the original illustration.Drawing for Ducrocq, Jouaust or Hetzel, Flameng is one of the few professional engraver to succeed in the second half of the nineteenth century, a successful illustrator career in the face of the dominance of painters.This thesis, which is based on a large corpus of works and a correspondence and archives largely unpublished, seeks to define the "engraver-illustrator", a particular type of illustrator who came not from painting but from engraving.While the first part is devoted to presenting the reproductive engraver, focusing in particular on its role in the dynamics of etching from the 1850s in France, a second part aims to show the shift of the artist to the original illustration. It is a matter of explaining the reasons for this, and of understanding a paradox : How could Leopold Flameng find in the original illustration a field of creative freedom, given the many constraints that weigh on the artist ?Finally, the last part explores the personal and professional networks of Flameng, seeking to study his relationship with the various intermediaries and colleagues surrounding the engraver and the illustrator, and to analyze the distribution and reception of his work among the public.The objective of this thesis is thus to bring out a particular typology of illustrator, relying both on Leopold Flameng and on the significant evolutions that affect the world of printmaking in the middle of the nineteenth century and which imply, in most of the engravers, of necessary adaptations to a new context

<p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>Syftet med mitt examensarbete är att forska i om bilder genererade ur 3D-modeller är en effektiv illustreringsmetod vid artbestämning. Arbetet består av två delar, en praktisk och en teoretisk. Den praktiska delen av arbetet ska resultera i renderade bilder av en mångfoting sedd utifrån olika vinklar och avstånd. Detaljrikedom och manér ska vara fotorealistiska. Den teoretiska delen ska ta upp fördelar och nackdelar med 3D som bildteknik vid artbestämning. Jag ska även redogöra för de vanligaste bildteknikerna, som används vid naturvetenskaplig illustration samt kortfattat berätta om nya tekniker.</p><p>En av de största fördelarna med att använda sig av 3D-visualisering vid artbestämning är om man arbetar med snarlika arter. Att generera bilder ur 3D-modeller kan vara en effektiv metod därför att man kan utgå ifrån en och samma grundmodell när man modellerar olika arter och endast göra förändringar där det behövs. Andra fördelar är att det går att vrida och böja på en grundmodell samt att man kan få ut renderingar av ett objekt i många olika vinklar och från olika avstånd. På så vis går det att använda sig av en och samma grundmodell när man jobbar med snarlika arter och ändå få ut varierade bilder i slutändan.</p></p>

Magisterarbeit--Institut fur Kunstgeschichte der Universität Regensburg, 2003. / Bibliogr. p. 173-182.

Thèse de doctorat : Etudes ibériques : Rennes 2 : 2007. / Bibliogr. p. 574-589. Index des tableaux et table des illustrations.

Thesis (M.A.)--University of Canterbury, 2008. / Typescript (photocopy). Includes bibliographical references (leaves 182-189). Also available via the World Wide Web.

Au cours d’une carrière amorcée sous le Second Empire et achevée dans les années vingt, Albert Robida (1848-1926) participa à cent sept périodiques et illustra quatre-vingt-quatorze livres. Il acquit une autonomie créatrice par la fondation, en 1880, de son propre journal humoristique, La Caricature, et par la publication de quarante-sept ouvrages écrits et illustrés de sa main. Il exprime, en tant que dessinateur la forte tension entre tradition et modernité palpable dans le monde parisien de l’édition au tournant des XIXe et XXe siècles. Sa notoriété actuelle est principalement due au premier de ses romans d’anticipation Le Vingtième Siècle (1883). Par cette forme originale, Robida livre une satire de son époque, tout en proposant la vision dystopique d’une société régie par la mécanisation. Dans la perspective de l’histoire de l’art, on s’interrogera sur la pratique graphique traditionnelle défendue par Robida, qui pourtant avait si bien entrevu, dès le début des années 1880, le potentiel médiatique des images animées. Afin de résoudre ce paradoxe, sa production graphique a été analysée selon de trois axes de recherche complémentaires. Le premier concerne les mécanismes de diffusion de ses dessins dans le secteur de l’édition, que ce soit à travers la presse, les livres ou les estampes. Le deuxième axe s’intéresse à la singularité de Robida dans la fin de siècle. Il analyse les modes de créations qui lui permirent de se dégager des contraintes inhérentes au monde de l’édition par la mise au point de son propre style de caricature, par l’auto-illustration et par sa participation aux livres de bibliophilie. Le troisième axe cerne les limites que Robida fixait au métier de dessinateur par une enquête orientée vers la peinture, la photographie et le cinéma. / During his career from the Second Empire to 1926, Albert Robida (1848-1926) took an active part in a hundred and seven newspapers and illustrated ninety-four books. He acquired a creative self-sufficiency by founding, in 1880, his own satirical newspaper, La Caricature, and by publishing forty-seven works which he himself wrote and illustrated. His career and his drawings express the strong tension between tradition and modernity in the Parisian world of edition from the end of the nineteenth century to the beginning of the twentieth century. His present fame is mainly due to Le Vingtième siècle (1883), the first of his works of science-fiction. Through this new form, Robida renders a satire of his time, while offering a dystopic vision of a society run by mechanization. Although he foresaw the media possibilities in animated pictures in the early 1880's, he defended his traditional graphic practice which will be examined in the art history angle. To resolve this paradox, his graphic production has been analyzed according to three further axes of research. The first one is about the distribution of his pictures in the publishing sector through newspapers, books or etchings. The second one is focused on the peculiarity of Robida in the “fin de siècle”. It analyses the creative forms which allowed him to free himself from the constraints connected to the publishing sector by focusing on his own style as a caricaturist, on his auto-illustrations and on his participation in books on bibliophilia. The third axis centers on the limits which, as an illustrator, Robida set to his own profession by a research directed towards painting, photography and cinema.

Le manuel scolaire évolue avec le développement du numérique et propose de nouvelles ressources. Les illustrations ne sont plus statiques comme dans les manuels imprimés, mais fondées sur l’interactivité. Ces animations, schémas et cartes interactives ont une influence positive sur la mémorisation et la compréhension des élèves. De nombreux chercheurs spécialistes de l’apprentissage sur document multimédia ont fait ressortir ces effets positifs. D’après J. Sweller, l’apprentissage est favorisé dès lors que les documents pédagogiques permettent d’alléger la charge cognitive. J. Sweller a étudié les relations entre les processus de traitement de l’information et la présentation de l’information dans le document pédagogique. Selon la théorie de R.E. Mayer, le multimédia a des effets positifs sur l’apprentissage des élèves lorsque le document combine du texte et des illustrations. Ces nouvelles illustrations font également changer le rôle de l’élève qui n’est plus spectateur de l’image mais utilisateur. L’élève contrôle sa ressource en lui donnant une action. Il a ainsi la possibilité de faire apparaître les éléments qu’il souhaite sur une carte, les faire disparaître ou encore de prendre le temps dont il a besoin pour comprendre le sujet. Le premier objectif de cette thèse est de comprendre comment les enseignants s’approprient les manuels numériques et les illustrations interactives. Pour cela, deux enquêtes permettront de découvrir leurs usages. Le deuxième objectif est de déterminer, à partir d’expérimentations, si les illustrations interactives favorisent la mémorisation et la compréhension des élèves par rapport à une illustration statique. / The textbook evolves with the development of digital technology and proposes new resources. The illustrations are no longer static as in printed manuals, but based on interactivity. These animations, diagrams and interactive maps have a positive influence on students' memorization and understanding. Many researchers specializing in multimedia learning have highlighted these positive effects. According to J. Sweller, learning is favored when learning materials reduce the cognitive burden. J. Sweller studied the relationship between information processing processes and the presentation of information in the curriculum document. According to the theory of R.E. Mayer, multimedia has positive effects on student learning when the document combines text and illustrations. These new illustrations also change the role of the student who is no longer spectator of the image but user. The student controls his or her resource by giving it an action. He has the possibility to show the elements he wishes on a map, to make them disappear or to take the time he needs to understand the subject. The first objective of this thesis is to understand how teachers take digital textbooks and interactive illustrations. For this purpose, two surveys will reveal their uses. The second objective is to determine, from experiments, whether the interactive illustrations favor the memorization and understanding of students in relation to a static illustration.

ABSTRACT Syftet med mitt examensarbete är att forska i om bilder genererade ur 3D-modeller är en effektiv illustreringsmetod vid artbestämning. Arbetet består av två delar, en praktisk och en teoretisk. Den praktiska delen av arbetet ska resultera i renderade bilder av en mångfoting sedd utifrån olika vinklar och avstånd. Detaljrikedom och manér ska vara fotorealistiska. Den teoretiska delen ska ta upp fördelar och nackdelar med 3D som bildteknik vid artbestämning. Jag ska även redogöra för de vanligaste bildteknikerna, som används vid naturvetenskaplig illustration samt kortfattat berätta om nya tekniker. En av de största fördelarna med att använda sig av 3D-visualisering vid artbestämning är om man arbetar med snarlika arter. Att generera bilder ur 3D-modeller kan vara en effektiv metod därför att man kan utgå ifrån en och samma grundmodell när man modellerar olika arter och endast göra förändringar där det behövs. Andra fördelar är att det går att vrida och böja på en grundmodell samt att man kan få ut renderingar av ett objekt i många olika vinklar och från olika avstånd. På så vis går det att använda sig av en och samma grundmodell när man jobbar med snarlika arter och ändå få ut varierade bilder i slutändan.

En ny sportbil håller på att tas fram, men bilen är fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet går ut på att skapa en teknisk illustrationen som informerar målgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut. Mitt arbete fokuserar i huvudsak på två delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behålla betraktarens intresse samt tydligt visa rätt materialkänslor i bilens olika material. Eftersom bilen fortfarande är i ritningsstadiet har ingen tillgång till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gått ut på att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen.