<p>Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionär operativ förmåga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som är början på ett långsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvärld. Expeditionär förmåga är tankesättet som ska få oss att bli mer framgångsrika i dels vårt deltagande i internationella insatser världen över men också i vår beredskap på hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktär kan liknas vid en expeditionär styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pågå under flera år framåt. Sverige kommer att sätta upp och delta i expeditionära styrkor vare sig landet förbereder sig för det eller inte. Denna uppsats bryter ner det analytiska konceptet till vilket samband som krävs till och från en expeditionär styrka, tar avstamp i de erfarenheter som finns från genomförda expeditionära insatser och diskuterar vilken expeditionär sambandsförmåga Sverige har idag och vad som bör utvecklas i framtiden.</p> / <p>During 2008 a work with developing a concept for expeditionary capabilities began. This resulted in an analytical concept which is the beginning of a long-range work to shape the Swedish Armed Forces to meet the future demands in an more and more complex world. Expeditionary Capability is the mindset that will ensure our success in participating in international coalitions all over the world but also in the readiness of the domestic frontier. Before and parallel with this work Sweden participated in several coalitions that can be looked upon as a expeditionary force. The Concept Development of the analytical concept continues and will do so the upcoming years. Sweden will build up and participate in expeditionary forces disregarding how the nation prepares for it. This essay breaks down the analytical concept into which communication that is required from and to a expeditionary force, take-off from the experiences available today from recent expeditionary coalitions and discuss which expeditionary communication capability Sweden has today and what should be developed in the future. The conclusion is that preparations and plans must be thorough, the equipment must be transportable and the way to communicate must cover all parts of the world.</p>

Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionär operativ förmåga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som är början på ett långsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvärld. Expeditionär förmåga är tankesättet som ska få oss att bli mer framgångsrika i dels vårt deltagande i internationella insatser världen över men också i vår beredskap på hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktär kan liknas vid en expeditionär styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pågå under flera år framåt. Sverige kommer att sätta upp och delta i expeditionära styrkor vare sig landet förbereder sig för det eller inte. Denna uppsats bryter ner det analytiska konceptet till vilket samband som krävs till och från en expeditionär styrka, tar avstamp i de erfarenheter som finns från genomförda expeditionära insatser och diskuterar vilken expeditionär sambandsförmåga Sverige har idag och vad som bör utvecklas i framtiden. / During 2008 a work with developing a concept for expeditionary capabilities began. This resulted in an analytical concept which is the beginning of a long-range work to shape the Swedish Armed Forces to meet the future demands in an more and more complex world. Expeditionary Capability is the mindset that will ensure our success in participating in international coalitions all over the world but also in the readiness of the domestic frontier. Before and parallel with this work Sweden participated in several coalitions that can be looked upon as a expeditionary force. The Concept Development of the analytical concept continues and will do so the upcoming years. Sweden will build up and participate in expeditionary forces disregarding how the nation prepares for it. This essay breaks down the analytical concept into which communication that is required from and to a expeditionary force, take-off from the experiences available today from recent expeditionary coalitions and discuss which expeditionary communication capability Sweden has today and what should be developed in the future. The conclusion is that preparations and plans must be thorough, the equipment must be transportable and the way to communicate must cover all parts of the world.

Syftet med den här undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i Jämtlands län ansåg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete där. Detta studeradesutifrån ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslåg till grund för att besvara syftet och frågeställningarna där femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepå de aktuella familjecentralerna. Vidare ansåg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna. De huvudsakliga insatsernasom socionomerna visade sig erbjuda på familjecentralerna varinformation och att hänvisa vidare. Undersökningen ledde även framtill nya frågeställningar vilket resulterade i förslag till vidare forskning.

Syftet med denna uppsats är att presentera bakomliggande orsaker som kan påverka tjänstvilligheten att genomföra internationella militära insatser. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning med fem kategorier människor, som antingen innehar anställning, eller är anhöriga till dem som är anställda av Försvarsmakten. Dessutom har intervjuer med anhöriga genomförts för att få en djupare insikt och förståelse. Resultatet av undersökningen skall svara på vilka faktorer som påverkar tjänstvilligheten, samt därigenom ge förslag på områden där FM och dess uppdragsgivare kan intensifiera arbetet för att göra den internationella miljön mer attraktiv. Utredningen kan ses som ett komplement till Veteransoldatutredningen som genomförts vid Försvarsdepartementet under 2008. / The purpose with this essay is to present the reasons and explanations behind the decision to go or not to go on missions abroad and how obliging you can be. The essay relay on an examine of opinions due out of five categories of people, who either have an employment with or relative who is in connections with one who have an employment with the Swedish Defence Forces. Besides that two interviews have been conducted to get to know the thoughts or decisions behind for the relatives. The result is to give answer on what the main reasons are for the willingness of service abroad and what the Swedish Defence Forces and their principal can do about it to promote foreign service further more. The essay can be seen as a parallel investigation as the Veteran policies which have been conducted by the Defence ministry in 2008.

The purpose of this study was to describe and analyse a group of young adults’ childhood experiences of the intervention "contact family". The used methods were qualitative interviews and a standardised formulary with life questions, to strengthen the interviews and to compare data. The theoretical frame was taken from Bronfenbrenner’s child development theory and Antonovsky’s salutogenic perspective, which we supplemented with Hilchen Sommerschild’s theory about the "conditions of control". The results showed that all of the interviewed clients were positive to the intervention. They got to do things with their contact families that they did not do at home – the opportunity to an environmental change, the feeling of appreciation and a better every-day life with new perspectives. Some felt that it was negative that their contact families lived on the country side, that the contact family itself had problems of their own, and that it was hard to adapt to the new roles of the family. The conclusion was that the intervention of the contact families mainly was positive and seemed to be significant for the clients.

<p>Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling. Förhållningssättet visade sig också i viss mån kunna tillämpas som en slags självhjälp samt som en förebyggande insats inom t.ex. skolan. Studiens resultat är främst relevant för behandlingspedagoger och andra professionella som träffar tonåringar i sin yrkesvardag.</p>

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling. Förhållningssättet visade sig också i viss mån kunna tillämpas som en slags självhjälp samt som en förebyggande insats inom t.ex. skolan. Studiens resultat är främst relevant för behandlingspedagoger och andra professionella som träffar tonåringar i sin yrkesvardag.

Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag från framför allt markstridskrafter men även med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlängning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under åren 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon är för marinen banbrytande. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse och insikt kring bakgrund och orsaker till beslutet. Bakomliggande orsaker till beslut om insats kan förklaras med hjälp av olika teorier och förklaringsmodeller. Denna uppsats använder sig av den amerikanske forskaren Graham Allissons modeller framtagna i boken ”Essence of decision: Explaining the Cuban Missile Crisis”. Två av tre modeller används för att anlysera beslutet, the Rational Actor och Organizational Behavior. Resultatet av analysen visar att det fanns en politisk enighet och uttalad målsättning att Sverige skulle bidra till en fredlig lösning i konflikten. Vidare framkommer att det vid tillfället för beslutet fanns få alternativ till det marina korvettförbandet, framför allt beroende på ekonomiska och personella förutsättningar i Försvarsmakten. Allisons modeller har fungerat som analysverktyg för att ge en ökad förståelse och insikt kring bakgrund och orsaker till beslutet. Modellerna ses som kompletterande till varandra då de belyser och framhäver olika aspekter och orsaker till det valda alternativet.

Att söka stöd och hjälp efter internationell militär insats om det uppstått fysiska skador är för de flesta fullt naturligt och accepterat. Vid psykisk ohälsa är det tyvärr inte lika självklart att erkänna för sin omgivning att man behöver stöd och hjälp. Problematiken kan utgöras av stigma, vilket innebär att man inte vill ses som avvikande eller annorlunda, att utpekas som den som inte orkade med psykiskt.   Är det så att vårdbehovet inte är känt av Försvarsmakten uppstår ett mörkertal för dem som enligt lag har uppföljningsansvar, dvs. FM.   Arbetet syftar till att undersöka hur stor påverkan rädslan för stigmatisering är, efter avslutad internationell militär insats. / Receiving support and help for physical injuries when returning from a military operation is natural and fully acceptable. As far as doing the same thing when having mental illness is not as likely to happen. The shame of admission in front of the people around you holds you back.  The problem might be stigma; you do not want to be seen as odd or different, seen as someone who mentally could not cope with the experience.   If the need for care is unknown to the Armed Forces then there will be an unknown number of individuals who do not receive the support they are entitled to by law.   This thesis aims to investigate how much impact the fear of stigmatization is after an international military operation.

The thesis is focused on UN-authorized multinational miltary operations and their involvement in armed conflict as a possible party to it. The aim of the research is to define the notion of "armed conflict" and "party to armed conflict" as well as to investigate under what circumstances  multinational military operations, including peace operations, may become party to an armed conflict, both de facto and de jure.