This thesis aims to answer the question of what differences in risk propensity may exist between Swedish Army Officers from different branches and those with or without experience from international deployments. Since different individuals can perceive risks in different ways a discrepancy can arise between how different decision makers act in different tactical situations. This can have consequences in combat through decision makers who expose themselves and others to unnecessarily large risks, or decision makers who fail to act through an excessive risk perception. The thesis aims to discover whether such differences exist within the Swedish Army, to avoid catastrophic outcomes in combat because units or individuals are acting in a way that is not advantageous to the task, and directly or indirectly creates an even more risky situation. The survey was conducted through a questionnaire survey, where the data was analysed to test two hypotheses, one relating to the different branches and the other regarding experience from international deployments. The analysis showed that the differences between groups were not statistically significant and that the hypotheses cannot be proven.

Ungefär 1.7 miljarder människor världen över lider av någon form av muskuloskeletal sjukdom. Enligt World Health Organization (2021) lider 343 miljoner människor i världen av sjukdomen artros, vilket är en sjukdom som negativt kan påverka personers vanor, välmående och förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. Metod: Examensarbetets design var en scoping review. Datainsamling gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL with full text, PubMed, Medline och AMED. Databassökning av litteratur resulterade i sex artiklar som togs med som en del av resultatet samt ytterligare sex artiklar från manuella sökningar hittades, vilket mynnade ut i totalt tolv artiklar. Artiklarna var publicerade mellan år 2003–2021. Resultat: Resultatet visade att en rad olika arbetsterapeutiska interventioner som tillhandahålls för individer med sjukdomen artros. Interventionerna varierar beroende på vilken typ av artros individen har och interventionerna kan tillämpas med olika fokus, däribland: smärthantering, utmattning och engagemang i fysisk aktivitet. Slutsats: Slutsatsen av detta examensarbete visar fem olika arbetsterapeutiska interventioner som kan användas för att förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. De fem olika interventionerna är hjälpmedel, handortoser, träning, utbildning och strategi. Interventionerna varierade och hade olika fokus beroende på om artros fanns i nedre eller övre extremitet.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns behov av mer forskning kring hur International Child Development Programme (ICDP) skulle kunna användas som en svensk universell föräldraskapsstödjande insats i skolan. Programmet som det ser ut idag, är utvecklat i Norge. Majoriteten av den forskning som finns är norsk och har främst haft fokus på sårbara grupper i utsatta områden. Resultaten från tidigare forskning visar att ICDP kan ha viss positiv effekt på föräldraförmågan.  Syfte: Syftet var att undersöka nyckelpersoners röster om ICDP som universell föräldraskapsstödsinsats i en svensk skola, med fokus på behov, förväntningar och framtida genomförande. Metod: Studien har en kvalitativ design, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju nyckelpersoner som är kopplade till en skola i Mellansverige. Intervjuerna har bandats och transkriberats. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett tema med fyra kategorier och tio subkategorier.  Resultat: Temat ”ICDP som universell föräldraskapsstödsinsats över arenor” knyter samman de fyra tillhörande kategorierna: ”ICDP för stärkta relationer och gemenskap”, med subkategorierna ”Förankrad insats med naturligt förhållningsätt” och ”Verktyg för bättre samspel”, ”Förutsättningar för implementering” med subkategorierna ”Utmaning med föräldradeltagande”, ”Anpassning utifrån föräldraunderlag”, ”Tro och engagemang”, ”Samverkande arenor för barnens hela dag” med subkategorierna ”Barnets bästa i fokus, 24/7”, ”Gemensamt språk” och ”Sprida insatsen”, ”Effekt och fortsatt utveckling” med subkategorierna ”Uppföljning och utvärdering” och ”Målbild och framtid”.  Slutsats: För att ICDP ska vara en föräldraskapsstödjande insats över arenor behövs bättre samverkan mellan skola och hem, olika professioner runt barnen, samt ett mer gemensamt förhållningssätt och språk. Insatsen förutsätter dessutom ett högt föräldradeltagande med barnens bästa i fokus för önskat resultat. Det är oklart hur arbetet kommer att utvecklas och genomföras. Framtida planering pågår men är ännu inte förankrad, vilket beror på inväntandet av resultatet från pilotprojektet under våren 2022. / Abstract Background: There is a need for more research about how the International Child Development Programme (ICDP) could be used as a universal parenting support initiative in Swedish schools. The program as it is today, has been developed in Norway. Most of the existing research is Norwegian and has mainly focused on vulnerable groups in vulnerable areas. The results from previous research show that ICDP can have some positive effect on parenting ability.  Aim: The aim was to examine key person´s voices about ICDP as a universal parenting support initiative in Swedish schools, with a focus on needs, expectations, and future implementation.  Method: The study has a qualitative design where semi-structured interviews have been conducted with seven key persons who are connected to a school in central Sweden. The interviews have been taped and transcribed. Subsequently, a qualitative content analysis was performed, which resulted in a theme with four categories and ten subcategories.  Results: The theme “ICDP as a universal parenting support intervention across arenas” connects the four associated categories; “ICDP for strengthened relationships and community”, with the subcategories “Anchored intervention with a natural approach” and “Tools for better interaction”,“Prerequisites for implementation” with its subcategories “Challenge with parental participation”, “Adaption based on parental basis”, “Belief and commitment”, “Collaborating arenas for the children´s total day” with the subcategories “The best interests of the child in focus, 24/7”, “Common language” and “Spreading of the effort”, “Effect and continued development” contained the subcategories “Follow-up and evaluation” and “Goal picture and future”.  Conclusion: For ICDP to be a parenting support initiative across arenas, better collaboration between school and home, different professions around the children, and a more common approach and language are needed. The effort also presupposes a high level of parental participation with the children´s best interests in focus for the desired result. Future planning is under process but is not yet anchored, due to the pending results of the pilot project during spring 2022.

Specialpedagoger och kuratorer arbetar nära barn med autism inom barnhabiliteringen och grundskolan. Där behöver de yrkesverksamma vara delaktiga i beslut som påverkar den enskildes framtid genom bedömningar och observationer. Samverkan och handlingsutrymmet kan ställas inför utmaningar då varje fall är unikt och beroende av de professionellas bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur specialpedagogerna och kuratorerna använder och hanterar sitt handlingsutrymme och hur deras erfarenheter av samverkan mellan verksamheterna fungerar. Vi valde att analysera vår insamlade empiri från de kvalitativa intervjuerna genom Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt använt det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att handlingsutrymmet kunde innebära utmaningar utifrån samverkan mellan de olika parterna såsom verksamheter och vårdnadshavare, då de professionella behöver vara tillmötesgående gentemot flera parter och samtidigt vara delaktiga i maktutövning i beslutsfattande kring barnet och dess framtid. / Special educators and counselors work closely with children with autism in child rehabilitation and primary school. There, the professionals need to be involved in decisions that affect the individual's future through assessments and observations. The room for action and cooperation can be faced with challenges as each case is unique and dependent on the judgments of the professionals. The purpose of this study was to investigate how the special educators and counselors use and manage their space for action and how their experiences of collaboration between the activities work. We ́ve chosen to analyze our collected empirical evidence from the qualitative interviews through Michael Lipsky's theory of grassroots bureaucrats and used the theoretical concept of room for action. The result showed that the room for action could pose challenges based on the cooperation between the various parties such as businesses and guardians, as the professionals need to be accommodating towards several parties and at the same time be involved in the exercise of power in decision-making regarding the child and its future.  Keywords: Autism, intervention, support, elementary school, childhabilitation, grassroots bureaucrats

Bakgrund: Tidigare studier visade att direkt kontakt med fysioterapeuter har minskat belastningen hos läkare och möjliggjort en snabb tid för bedömning och vidare behandling. Studierna visade också vikten av tillräcklig kunskap och kompetens hos fysioterapeuter som ska arbeta som första bedömare. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters upplevelse av att arbeta som första insats i primärvården. Material och metod: En intervjustudie användes, där fyra semistruktuerade intervjuer genomfördes med fysioterapeuter som arbetar i primärvården med erfarenhet av att arbeta som första bedömare. Data analserades med en kvalitativ innehållanalys. Resultat: Resultatet visade att det finns ett stort ansvar att arbeta som första insats, ansvaret skiljer sig mellan fysioterapeuterna enligt vad de har av kunskap och kompetens. fysioterapeuterna upplevde en ökad status av arbete som första bedömare och kunde vinna patienternas förtrående efter att de visade i praktiken att de är kunniga. Slutligen visade studien att för att man ska kunna arbeta som första insats behöver en större verktygslåda som förenklar behandlingsprocessen för båda patienten och fysioterapeuten, lådan ska innehålla mer befogenhet såsom direkt remiss till ortoped eller annan specialist, även remiss till röntgen vid behov. Konklusion: Fysioterapeuterna som intervjuades  utryckte att de har tillräcklig kunskap av grundutbildningen och att de utvecklar sig löpande genom olika kurser i olika områden. De berättade i intervjuerna om behovet av mer befogenhet som fysioterapeuter får ta med sig såsom remiss till ortoped eller till röntgen utan behov att remittera patienten igen till älmenläkare på vårdcentralen bara för en remiss. Detta skulle förenkla arbetet för att kunna ge bättre bedömning och behandling i rätt tid.

Vid dimensionering av källarutrymmen och källargarage förekommer idag byggnadstekniska krav på brandgasventilation för att underlätta räddningstjänstens möjlighet till räddningsinsats. Boverkets byggregler, förkortat BBR, anger i allmänt råd under kapitel 5.7 att brandgasventilation kan utgöras av mekaniska fläktar men anger ej vidare någon information kring hur dessa ska utformas eller vad som utgör definitionen av att underlätta insats. Detta examensarbete har därför dels utrett hur brandgasventilation i form av brandgasfläktar ska utformas för att uppfylla föreskriftstexterna i BBR, och dels hur utformningen påverkar räddningstjänstens möjlighet till insats. För att fastställa detta har litteraturstudier, intervjustudier samt fältstudier i form av rökfyllnadsberäkningar genomförts. Litteraturstudier har upprättats för att dels utreda vilka krav som föreligger, dels utifrån BBR och hur dessa implementeras genom de olika vägledande handböcker som finns tillgängliga. Utifrån litteraturstudien har därefter Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten SYD (däribland Malmö) intervjuats för att svara på hur de jobbar vid insatser i underjordsgarage samt deras erfarenheter vid denna typ av insats. Vidare förfrågades även räddningstjänsterna angående de kritiska nivåer för sikt, temperatur och strålning som nyttjas vid analytisk dimensionering som upprättats i examensarbete skapad av Gradén och Liljedahl från 2007. Resultatet från litteraturstudien visar på att det råder en viss enhetlig uppfattning kring kravbilden och syftet med brandgasventilation av källarutrymmen och källargarage. Syftet är i huvudsak att möjliggöra tryckavlastning samt ge möjligheter att ventilera ut byggnader i syfte av att öka siktbarheten vid insats.    Resultatet från intervjustudien visar dock på att arbetsmetodiken vid insats skiljer sig mellan de intervjuade räddningstjänsterna. Två av tre räddningstjänster nyttjar inte brandgasventilationen alls vid insats alternativt endast under pågående och kontrollerad släckning av branden. Utifrån resultatet av litteraturstudien samt intervjustudien har därefter rökfyllnadsberäkningar utförts för att utreda påverkan av brandgasventilationens utformning inom källargarage. För att göra detta har en befintlig referenslokal nyttjats där fyra olika utformningar på brandgasventilationen utretts. Fläktarnas kapacitet i samtliga utformningar baseras på ett handbokskrav på en lufthastighet av 1,0 m/s över den beräknade öppningsarean, vilket motsvarar 0,5 % av brandcellens golvarea.  Beräkningsresultatet visar på att den dimensionerande brandgasventilationen medför att det kritiska värdet avseende sikt underskrids i samtliga körningar. Resultatet indikerar således att handboksenkravet gällande brandgasfläktarnas flöde således blir underdimensionerat utifrån ansatta gränsvärden.

Älvkarlebyhus har länge haft problem med stökiga soprum med hög andel felsorterade sopor. Olika projekt har genomförts för att förbättra situationen: de boende har fått en sopsorteringspåse med fack för de olika fraktionerna, informationskampanjer har genomförts och nya sophus har byggts. Trots detta kvarstod problemen. För att öka sopsorteringsgraden har två olika insatser genomförts och utvärderats i respektive sophus. I det ena sophuset har en övervakningskamera med tillhörande informationsskylt satts upp, i det andra sophuset genomfördes en insats under fyra helger i mars där niondeklassare agerade sophusvärdar. Dessa stod utanför sophuset och informerade om sopsortering. Efter insatserna genomfördes ~22 intervjuer med de boende genom dörrknackningar samt fastighetsskötare och ungdomarna svarade på en enkät. Insatsen med övervakningskamera har enligt fastighetsskötaren ungefär halverat tiden de behöver städa och flytta felsorterade sopor. De intervjuade boende var dessutom samstämmigt positiva till kameran och flertalet uttryckte förhoppningen att kameran skulle få deras grannar att sortera bättre. Insatsen med sophusvärdar gav enligt fastighetsskötaren ingen effekt på nerskräpning eller andel felsorterade sopor och förhållandevis få av de intervjuade boende hade märkt insatsen. En intressant observation från boende och fastighetsskötare var hur boende som var på väg till sophuset vände och gick hem när de såg ungdomarna. En möjlig förklaring till detta är att några av de som sorterar fel vet att de gör något fel och är rädda att bli påkomna av sophusvärdarna som de uppfattar som kontrollanter. Flera boende var positiva till insatsen, även de som inte märkt den, då den uppfattats som ett tecken på att Älvkarlebyhus är angelägna om att komma till rätta med nerskräpning- och sopsorteringsproblemen.

What impact has volunteering on the individual and their career development? For the young man about to enter the world of work, for the non-profit organization that needs to recruit new volunteers or employers who are facing hiring new staff. This study may provide a new approach in their search for work, volunteers or employees. The purpose of this study is to highlight the experiences of volunteering for individuals' personal learning and development, and the importance of volunteering for their career development. The study has a qualitative approach. A total of nine individuals participated in the study. The results leading to different patterns that emerge and they are divided into following themes: social significance, being there for others, their own well-being, personality / values, career development, learning. Findings: Non-profit work is important for the individual, for example, it has given individuals a satisfaction to help others and see them evolve, they are delighted and they feel it is precious to them. There is also a process in individuals' self-development and learning. Individuals describe their own development, both concrete, such as "gained courage to speak in front of people", but also more abstract, such as personality. Those interviewed said that their experience of volunteering influenced career development but in different ways, either in their current work or that they through the experience got a new job. A few individuals have difficulty seeing a connection, but suggests that it may have had an impact.

Syftet med denna studie är att identifiera insatser, svårigheter och brister i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en litteraturstudie genomförts. Studierna som använts har bland annat bestått av rapporter och vetenskapliga artiklar. Dessa visar att hedersrelaterat våld och förtryck är ett svårdefinierat begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv samt ta sig uttryck i kontroll, hot, våld och i de mest extrema fall, mord. Hedersproblematiken har fått mycket uppmärksamhet sedan mordet på Fadime, år 2002. Detta resulterade i att regeringen satsade på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.  Trots det antyder analysen att socialtjänsten och en del andra aktörer som är involverade i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck fortfarande känner en osäkerhet då det gäller hur hedersrelaterade ärenden bör hanteras och att det fortfarande råder brist på kunskap inom området och samverkan mellan olika aktörer brister. Studien visar att det förekommer olika förklaringar då det gäller hedersrelaterat våld och förtryck och väcker frågan om en gemensam syn hade förbättrat samarbetet mellan aktörerna och underlättat arbetet med att fånga upp de hedersutsatta. Trots regeringens satsningar finns det sparsamt med forskning inom området. / The purpose of this study is to identify interventions, difficulties and shortcomings in the work against honor related violence and oppression. A literature review has been conducted to answer the questions for the purpose of the study. The studies that were used have consisted, among other things, of reports and scientific articles. Honor related violence and oppression is a comprehensive concept that is difficult to define, partly because it can be seen from different perspectives and because it is expressed in many different forms such as control, intimidation, violence and in the most extreme cases, murder. Honor related violence and oppression has received a lot of attention since the assassination of Fadime took place in 2002. As a result, the Government introduced major efforts to combat honor violence and oppression.  The analysis showed that social services and some other actors involved in the work against honor related violence and oppression show an uncertainty in dealing with honor cases where there is a lack of knowledge in the field. This, in turn, is proving to affect cooperation in the work regarding honor matters between the actors. If a common approach to honor related violence had improved the cooperation between the actors and helped capture the victims more easily was discussed in this study. However, it is a difficult question to answer since it has its advantages and disadvantages. But a common consensus would have a lot of benefits in the work as it could reduce the uncertainty in relation to the phenomenon. However, this can be difficult to achieve when some explanations and approaches to honor related violence have interpretation precedence, while others have fallen into the shadows. Despite major efforts, there is scant research and a lack of scientific research in the field.

Att vara sjuksköterska och vara på internationell militär tjänstgöring innebär stora utmaningar. De utsätts för livshotande faror, samtidigt som de skall ta hand om svårt traumatiserade patienter. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva sjuksköterskors upplevelser under internationell militär tjänstgöring. Sjuksköterskor på internationella militära insatser tillhör två olika yrkeskategorier, soldater och sjukvårdspersonal. Deras primära uppgift i fält är att ta hand om skadade patienter, men det kan uppstå situationer där de kan bli tvingade till att försvara sig med sitt vapen och potentiellt skada en annan människa. Sjuksköterskor i internationell militär tjänstgöring tar hand om alla slags patientkategorier. Allt ifrån skott- eller splitterskadade, traumatiserade patienter, till vanliga sjukdomar och infektioner. Civilbefolkningen kan behöva vård och stöd p.g.a. vad de utsätts för. Den språkliga och kulturella barriär som kan uppstå mellan patient och sjuksköterska kan försvåra det arbetet. Efter avslutad tjänstgöring kan sjuksköterskan drabbas av psykiska och fysiska skador vilka kan göra det svårt för dem att bli återintegrerade i den civila världen. Resultatet av denna litteraturstudie är främst baserad på amerikanska och brittiska studier publicerade på 2000-talet. I diskussionen berörs framförallt sjuksköterskans hemkomst och huruvida en djupare förståelse av KASAM är relevant för förståelsen runt förekomsten av psykiska besvär hos militärt tjänstgörande sjuksköterskor. Resultatet är möjligen relevant att ta del av för de sjuksköterskor som planerar att åka på militär internationell tjänstgöring så att de blir bättre förberedda på vad som väntar dem. / Program: Sjuksköterskeutbildning