Submitted by Marcia Silva (marcia@latec.uff.br) on 2015-10-29T14:00:08Z No. of bitstreams: 1 Dissert Eliza Regina Fonseca de Azevedo.pdf: 1820138 bytes, checksum: f93db99a6830b340f55cfb82c9d5cc02 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-10-29T14:00:08Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissert Eliza Regina Fonseca de Azevedo.pdf: 1820138 bytes, checksum: f93db99a6830b340f55cfb82c9d5cc02 (MD5) Previous issue date: 2015-08-28 / Este estudo apresenta uma compreensão sobre o trabalho e a saúde das mulheres que desempenham a função de limpeza, em uma empresa terceirizada que presta serviços a uma instituição de ensino superior do estado do Rio de Janeiro. Pretendeu-se também conhecer os fatores relacionados à organização do trabalho, que podem reverberar negativamente nas relações de trabalho e nas condições de saúde das trabalhadoras. O estudo ancorou-se nos materiais oriundos da Ergonomia da Atividade, da área da Saúde do Trabalhador e suas interseções com as perspectivas de gênero e na Psicodinâmica do Trabalho. Utilizou-se o questionário INSATS para mapear o ambiente físico do trabalho, fatores de exposição, exigências físicas, ritmo e tempo de trabalho, orientação das tarefas, autonomia, relações de trabalho, reconhecimento e satisfação no trabalho, o que mais causa incômodo no trabalho, o estado de saúde das trabalhadoras e a proteção e riscos do trabalho. O questionário foi aplicado a uma população feminina de 21 trabalhadoras. Os resultados apontam para um trabalho muito assemelhado ao trabalho doméstico, de pouca visibilidade, precarizado, com baixos salários e desvalorizado pela sociedade. / This study provides an understanding of the work and health of women who perform the cleaning function on an outsourced company that provides services to a higher education institution in the state of Rio de Janeiro. It was intended to also know the factors related to work organization, which may reverberate negatively on labor relations and health conditions of workers. The study is anchored in materials derived from the activity of Ergonomics, Occupational Health of the area and its intersections with gender perspectives and work psychodynamics. We used the INSATS questionnaire to map the physical work environment, exposure factors, physical demands, rhythm and tempo of work, guidance tasks, autonomy, labor relations, recognition and job satisfaction, which causes more nuisance at work the health status of the working and protection and labor risks. The questionnaire was administered to a female population of 21 workers. The results point to a much resembled work to domestic work, poor visibility, precarious, low-paid and undervalued by society.

Bränder som innefattar många drabbade eller ger stor förstörelse är oftast de som blir mest omtalade. Efter händelsen sker ett omfattande utredningsarbete för att förelägga hur det som inte fick hända kunde ske. Utredningen beskriver även räddningstjänstens val av metod och taktik för att kunna nyttja detta för framtida insatser. Vad som däremot lätt glöms bort är de insatser då räddningstjänstens arbete får god effekt och resulterar i att olyckans skada begränsas. Detta examensarbete kommer beröra just dessa händelser av brand i bostad, då räddningstjänstens arbete får den effekt som eftersträvas, det vill säga arbetet har lett till en lyckad insats. Arbetet kommer därefter belysa vilka faktorer som legat till grund för att insatsen blivit lyckad, så kallade framgångsfaktorer. Syftet med arbetet är att identifiera framgångsfaktorer vid lyckade insatser för brand i bostad. Framgångsfaktorerna ska ligga till grund för att skapa ett utvecklingsunderlag berörande metod- och taktikval inom räddningstjänsten. För att göra detta krävs en tydlig definition av innebörden av en lyckad insats. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Vad innebär att en insats är lyckad? Vad innebär framgångsfaktorer för operativa insatser vid brand i bostad? Vilka framgångsfaktorer kan identifieras inom de utvalda insatserna och hur kan de identifieras, finns det gemensamma? Hur kan framgångsfaktorer nyttjas? Metoderna som tillämpats är kvalitativa intervjuer och granskning av bland annat händelserapporter från utvalda insatser av brand i bostad. Ansvarigt befäl för samtliga händelser tillfrågades att delta som respondenter till intervjustudien. Intervjufrågorna är framtagna med avsikt att besvara rapportens tre frågeställningar. Arbetet ger ett resultat som beskriver följande framgångsfaktorer för brand i bostad: Riktig och tillräcklig information i ett tidigt skede Ett snabbt motiverat agerande för att direkt slå ner branden Yttre faktorer som räddningstjänsten inte kan påverka: Agerande av utomstående innan räddningsinsatsen påbörjats Byggnadens utformning Brandens placering Delegera ansvar och uppgifter Ett tydligt definierat mål som samtliga eftersträvar Utbildning och kunskap, tidigare erfarenheter, nya metoder Tillgängliga resurser Ha god kvalitet vid omhändertagande av de drabbade, såväl på plats som efteråt Samverkan mellan berörda aktörerHa en helhetssyn över situationen och samtliga aktörers behov Ha förståelse för olika aktörers perspektiv av situationen Ha ett gemensamt språk mellan aktörer för att undvika missförstånd Dela information mellan inblandade aktörer för att undvika dubbelarbete Slutligen belyser arbetet hur räddningstjänstens kunskapsutbyte ser ut i dagsläget.

Syfte med denna studie var att undersöka om en hälsosatsning i form av hälsosamtal, konditionstest samt friskvårdstimme har skapat något lärande bland deltagarna och om så var fallet vilken lärdom. Ett samarbete skapades tillsammans med en stadsdel i Göteborgs stad, där hälsosatsningen implementerades på arbetsplatser inom måltidservice. Detta arbete är gjort som en uppföljning av den redan implementerade hälsosatsningen. Studien för detta arbete har präglats av en kvalitativ inriktning och 16 intervjuer har utgjort en grund för studiens resultat. En inspiration av fenomenologisk ansats har format studiens inriktning som var att fånga deltagarnas upplevelser. Vid sammanställning av materialet samt analysarbetet användes Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). En del av resultatet som framkom var att deltagarna överlag ansåg att hälsosatsningen varit bra då den anpassats utifrån alla individers förmåga och alla kunde därför dra en lärdom på ett eller annat vis. Individerna har fått en ökad kunskap kring betydelsen av den lilla träningen och att alla har något att vinna oavsett tidigare fysisk status. En förändring och upplevelse som hälsosatsningen resulterat i var en förstärkt gruppsammanhållning samt ett bättre arbetsklimat. / The purpose of this study was to investigate if a healthcare intervention in form of health dialogue, fitness test and training on working hours created any new knowledge among the participants and if so, what wisdom did it create. This was a collaboration together with Gothenburg city, where the healthcare intervention was implemented on workplaces within meal service. This thesis was done to do a follow-up of the already implemented healthcare intervention. The study for this paper was formed by a qualitative objective and 16 interviews provided a foundation for the study’s result. An inspiration of phenomenography approach formed the study’s objective that was to catch the participant’s experience. At the compilation of the material and the analysis was the Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) used. A part of the result that appeared was that the participants overall thought that the healthcare intervention was good because it was adaptable from all of the participant’s capabilities and therefore everyone could learn something from this, in one way or another. The individuals have gotten an increased knowledge of the impact of small workouts and that everyone has something to gain regardless of previous physical status. A change and experience of the healthcare intervention have resulted in a tighter group cohesion and a better working climate.

<p>Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.</p>

<p>Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki där det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer är den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar är tänkbara insatser väsensskilda från invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nämnda slaget. Jag har genom litteraturstudie tagit fram på vilket sätt DLuftO anger att flygstridskrafter skall nyttjas. Jag har intervjuat ledningen på SE 01 och SE 02 för att undersöka doktrinens roll i verksamheten. Därefter har jag genomfört en komparativ analys mellan verkligheten och doktrinen. Genom analysen har jag kunnat dra slutsatsen att DLuftO till begränsad del erbjuder stöd för divisionsledning i det moderna insatsförsvaret.</p> / <p>The Swedish armed forces has created a doctrine which, on a conceptual level, regulates how the Armed Forces carry out operations. “Doctrine for air operations” (DLuftO) is Air Force specific and forms apart of the overall doctrine of the Swedish Armed Forces. In the Swedish Air Force the focus has shifted from national defence to international operations. This has created new tasks and demands, which has led to the creation of a new type of unit. This unit will have to be prepared to meet the demands of a combined mission in international operations. One of these units is the SE unit (SE =Fighter Unit), a JAS 39 squadron with air-to-air, air-to-ground and reconnaissance capabilities. In this essay, I intend to investigate whether the doctrine offers support, conceptually or practically, to the commanding officers of a fighter unit of this kind. I have investigated in what way DLuftO dictates how air power is intended to be used. I have interviewed commanding officers on SE 01 and SE 02 to investigate how the doctrine is used. This has then formed the basis for a comparative analysis between reality and the doctrine. I have been able to conclude that DLuftO offers a limited amount of support for commanding officers on a fighter squadron in a combined military operation.</p>

<p>In addition to all our soldiers and officers who do military services abroad there are a lot of people who are affected by their choice to contribute, namely their next of kin. This report deals only with those who are next of kin to those who perform service abroad. The purpose of this study is to investigate the relatives' need for emotional and social support as well as practical and economical support. The main question is What kind of practical/economical and emotional/social support do close relatives require when a relative does military service abroad? The method used in this paper is a qualitative research interview. Interviews have been made with four women, who are next of kin to soldiers and officers who are or have been abroad for military services during the last two years. The result of this study is that all respondents have a need for emotional / social support linked to their partner’s deployment abroad; however, people require different types of support. Regarding practical / financial support the informants' needs differ, this is due to their different living situations.</p>

Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki där det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer är den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar är tänkbara insatser väsensskilda från invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nämnda slaget. Jag har genom litteraturstudie tagit fram på vilket sätt DLuftO anger att flygstridskrafter skall nyttjas. Jag har intervjuat ledningen på SE 01 och SE 02 för att undersöka doktrinens roll i verksamheten. Därefter har jag genomfört en komparativ analys mellan verkligheten och doktrinen. Genom analysen har jag kunnat dra slutsatsen att DLuftO till begränsad del erbjuder stöd för divisionsledning i det moderna insatsförsvaret. / The Swedish armed forces has created a doctrine which, on a conceptual level, regulates how the Armed Forces carry out operations. “Doctrine for air operations” (DLuftO) is Air Force specific and forms apart of the overall doctrine of the Swedish Armed Forces. In the Swedish Air Force the focus has shifted from national defence to international operations. This has created new tasks and demands, which has led to the creation of a new type of unit. This unit will have to be prepared to meet the demands of a combined mission in international operations. One of these units is the SE unit (SE =Fighter Unit), a JAS 39 squadron with air-to-air, air-to-ground and reconnaissance capabilities. In this essay, I intend to investigate whether the doctrine offers support, conceptually or practically, to the commanding officers of a fighter unit of this kind. I have investigated in what way DLuftO dictates how air power is intended to be used. I have interviewed commanding officers on SE 01 and SE 02 to investigate how the doctrine is used. This has then formed the basis for a comparative analysis between reality and the doctrine. I have been able to conclude that DLuftO offers a limited amount of support for commanding officers on a fighter squadron in a combined military operation.

In addition to all our soldiers and officers who do military services abroad there are a lot of people who are affected by their choice to contribute, namely their next of kin. This report deals only with those who are next of kin to those who perform service abroad. The purpose of this study is to investigate the relatives' need for emotional and social support as well as practical and economical support. The main question is What kind of practical/economical and emotional/social support do close relatives require when a relative does military service abroad? The method used in this paper is a qualitative research interview. Interviews have been made with four women, who are next of kin to soldiers and officers who are or have been abroad for military services during the last two years. The result of this study is that all respondents have a need for emotional / social support linked to their partner’s deployment abroad; however, people require different types of support. Regarding practical / financial support the informants' needs differ, this is due to their different living situations.

Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.

The aim of this study was to look into why children receive the interventions contact person and contact family. This was done by studying case-files. The main questions were: -       How common is it that there are reasons for the intervention linked to parents and which are the most common? -       How common is it that there are reasons for the intervention and problems linked to children and which are the most common? -       Is there any indication of connections between reasons, age, gender or type of intervention? If so, what are the connections? The main results of this study were that most of the children lived with a single mother, often with a weak social network, and in need of relief. It was more common that reasons were linked to children then parents and the most common reasons indicated a need for an extra adult. The most frequent problem related to children were externalizing behavior. Connections among children were found between; externalizing behavior and gender; age and type of intervention; amount of problems, age and type of intervention.