<p>Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki där det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer är den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar är tänkbara insatser väsensskilda från invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nämnda slaget. Jag har genom litteraturstudie tagit fram på vilket sätt DLuftO anger att flygstridskrafter skall nyttjas. Jag har intervjuat ledningen på SE 01 och SE 02 för att undersöka doktrinens roll i verksamheten. Därefter har jag genomfört en komparativ analys mellan verkligheten och doktrinen. Genom analysen har jag kunnat dra slutsatsen att DLuftO till begränsad del erbjuder stöd för divisionsledning i det moderna insatsförsvaret.</p> / <p>The Swedish armed forces has created a doctrine which, on a conceptual level, regulates how the Armed Forces carry out operations. “Doctrine for air operations” (DLuftO) is Air Force specific and forms apart of the overall doctrine of the Swedish Armed Forces. In the Swedish Air Force the focus has shifted from national defence to international operations. This has created new tasks and demands, which has led to the creation of a new type of unit. This unit will have to be prepared to meet the demands of a combined mission in international operations. One of these units is the SE unit (SE =Fighter Unit), a JAS 39 squadron with air-to-air, air-to-ground and reconnaissance capabilities. In this essay, I intend to investigate whether the doctrine offers support, conceptually or practically, to the commanding officers of a fighter unit of this kind. I have investigated in what way DLuftO dictates how air power is intended to be used. I have interviewed commanding officers on SE 01 and SE 02 to investigate how the doctrine is used. This has then formed the basis for a comparative analysis between reality and the doctrine. I have been able to conclude that DLuftO offers a limited amount of support for commanding officers on a fighter squadron in a combined military operation.</p>

<p>In addition to all our soldiers and officers who do military services abroad there are a lot of people who are affected by their choice to contribute, namely their next of kin. This report deals only with those who are next of kin to those who perform service abroad. The purpose of this study is to investigate the relatives' need for emotional and social support as well as practical and economical support. The main question is What kind of practical/economical and emotional/social support do close relatives require when a relative does military service abroad? The method used in this paper is a qualitative research interview. Interviews have been made with four women, who are next of kin to soldiers and officers who are or have been abroad for military services during the last two years. The result of this study is that all respondents have a need for emotional / social support linked to their partner’s deployment abroad; however, people require different types of support. Regarding practical / financial support the informants' needs differ, this is due to their different living situations.</p>

Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki där det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer är den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar är tänkbara insatser väsensskilda från invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nämnda slaget. Jag har genom litteraturstudie tagit fram på vilket sätt DLuftO anger att flygstridskrafter skall nyttjas. Jag har intervjuat ledningen på SE 01 och SE 02 för att undersöka doktrinens roll i verksamheten. Därefter har jag genomfört en komparativ analys mellan verkligheten och doktrinen. Genom analysen har jag kunnat dra slutsatsen att DLuftO till begränsad del erbjuder stöd för divisionsledning i det moderna insatsförsvaret. / The Swedish armed forces has created a doctrine which, on a conceptual level, regulates how the Armed Forces carry out operations. “Doctrine for air operations” (DLuftO) is Air Force specific and forms apart of the overall doctrine of the Swedish Armed Forces. In the Swedish Air Force the focus has shifted from national defence to international operations. This has created new tasks and demands, which has led to the creation of a new type of unit. This unit will have to be prepared to meet the demands of a combined mission in international operations. One of these units is the SE unit (SE =Fighter Unit), a JAS 39 squadron with air-to-air, air-to-ground and reconnaissance capabilities. In this essay, I intend to investigate whether the doctrine offers support, conceptually or practically, to the commanding officers of a fighter unit of this kind. I have investigated in what way DLuftO dictates how air power is intended to be used. I have interviewed commanding officers on SE 01 and SE 02 to investigate how the doctrine is used. This has then formed the basis for a comparative analysis between reality and the doctrine. I have been able to conclude that DLuftO offers a limited amount of support for commanding officers on a fighter squadron in a combined military operation.

In addition to all our soldiers and officers who do military services abroad there are a lot of people who are affected by their choice to contribute, namely their next of kin. This report deals only with those who are next of kin to those who perform service abroad. The purpose of this study is to investigate the relatives' need for emotional and social support as well as practical and economical support. The main question is What kind of practical/economical and emotional/social support do close relatives require when a relative does military service abroad? The method used in this paper is a qualitative research interview. Interviews have been made with four women, who are next of kin to soldiers and officers who are or have been abroad for military services during the last two years. The result of this study is that all respondents have a need for emotional / social support linked to their partner’s deployment abroad; however, people require different types of support. Regarding practical / financial support the informants' needs differ, this is due to their different living situations.

Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.

The aim of this study was to look into why children receive the interventions contact person and contact family. This was done by studying case-files. The main questions were: -       How common is it that there are reasons for the intervention linked to parents and which are the most common? -       How common is it that there are reasons for the intervention and problems linked to children and which are the most common? -       Is there any indication of connections between reasons, age, gender or type of intervention? If so, what are the connections? The main results of this study were that most of the children lived with a single mother, often with a weak social network, and in need of relief. It was more common that reasons were linked to children then parents and the most common reasons indicated a need for an extra adult. The most frequent problem related to children were externalizing behavior. Connections among children were found between; externalizing behavior and gender; age and type of intervention; amount of problems, age and type of intervention.

Bakgrund: Elevhälsans medicinska insats ska tillsammans med övriga elevhälsan arbeta främst hälsofrämjande och förebyggande men ska även erbjuda eleverna enkla sjukvårdsinsatser. I skollagen och den vägledning som finns för elevhälsan finns ingen närmare beskrivning av vad enkla sjukvårdsinsatser innebär. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors uppfattning av vad enkla sjukvårdsinsatser innebär. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med fenomenografisk metod. Resultat: Studien resulterade i fyra beskrivningskategorier: Egna tolkningar, Förväntningar, Förutsättningar och Bedöma nivå på insatserna. Konklusion: Eftersom det i styrdokumenten saknas motivering för och beskrivning av de sjukvårdande insatserna i skolan uppfattade skolsköterskorna i studien att det var upp till dem själva att tolka innebörden av enkla sjukvårdsinsatser. De uppfattade även att sjukvårdsinsatserna styrdes av de förväntningar som fanns från omgivningen och de förutsättningar som fanns att bedriva sjukvård i skolans kontext. De hade tankar om huruvida enkla sjukvårdsinsatser var någonting skolsköterskan utifrån sin kompetens skulle ägna sig åt. Författarna har utifrån studiens resultat kommit till slutsatsen att vidare samtal och diskussion behöver föras kring elevhälsans sjukvårdande uppdrag. Då detta område till stora delar är outforskat behöver vidare studier göras. Samtal, diskussioner och vidare forskning kan möjliggöra att vägledande policy och riktlinjer utarbetas på området. / Background: The school health services, together with school-based interprofessional teams should work primarily for health promotion and prevention but will also provide students with simple health care efforts. In the Swedish education act and in the guidance for school-based interprofessional teams do not provide a detailed description of what simple medical care measures mean. Aim: The aim of the study was to illustrate school nurses perception of simple care measures. Method: The study had a qualitative approach. Eight school nurses were interviewed and the interview material was analyzed by a phenomenological method. Results: The study resulted in four description categories: Making one’s own Interpretations, Expectations, Prerequisites and Assessing Level of Efforts. Conclusion: As there is no motivation for and description of the health care interventions in school in the governing documents, the nurses in the study considered it up to themselves to interpret the meaning of simple medical care interventions. They also perceived that health care efforts were governed by the expectations that existed from the environment and the conditions for healthcare in the school context. They had thoughts about whether simple medical care activities were in fact something the school nurse should deal with on the basis of his / her skills. Based on the results of the study, the authors have concluded that further dialogs and discussions needs to be conducted regarding the school health care services mission. As this area is largely unexplored, further studies need to be done. Conversations, discussions and further research can enable guidance policies and guidelines to be developed in this area.

Forskningsfältet som omfattar hur militärt indirekt ledarskap genomförs under påfrestande förhållanden och i extrema miljöer är mycket begränsat. Studiens syfte har därför varit att kartlägga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010. Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminär hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkätstudien som genomförts i tre nivåer, hög, mellanliggande och lägre organisatorisk nivå. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin. Resultatet av studien innebär att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstånd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet är aspekter som påverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet. Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militära professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som påverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext. Perspektiv som skulle kunna adresseras en liknande framtida militär insats.

Oavsett vilken stridskraftstillhörighet ett förband har kommer det alltid att finnas utmaningar för chefen i ledarskapet, speciellt under förhållanden som upplevs som stressade. Det har skett en ökning av förband i internationella insatser under de senaste 10 åren i och med försvarstransformationen i början av 2000-talet. Flygvapnets transportflygförband har upplevt en signifikant ökning av sitt deltagande i internationella insatser i och med Sveriges internationella åtaganden under denna tid. Det är därav intressant att undersöka hur ledarskapet upplevs av transportflygförbandets anställda, och utefter det dra slutsatser på hur ledarskapet kan utvecklas för att bli tydligare och effektivare. Flerfallstudien i undersökningen genomfördes på en fredsfrämjande och på en humanitär insats för att studera upplevelsen av ledarskapet i dessa delvis skilda miljöer. Resultatet visar att, med stress som en övergripande variabel, upplever de underställda variablerna beslutsfattande, chefskap och ledarskap som överlag väl fungerande i insatserna. Ledarskapet kan utvecklas och bli bättre när det gäller ledningens egna förberedelser inför insatser som sätts in med kort varsel. Utbildning av chefer när det gäller stressreaktioner, ökad självkännedom och kunskapsspridande föreläsningar ökar chefens förberedelse och minskar den psykiska reaktionen. Genom utbildning i ledarskap och ökad självkännedom samt med erfarenhetsuppbyggnad kan chefen få insikt i sina känsloreaktioner.

There exists a large amount of old software that are still used by organizations and companies, despite their defects and expensive maintenance costs. This is because of their value to the businesses. To solve the issues with the old software, re-engineering can be used as a way to reuse and maintain these software. Through re-engineering code is modified or created with the purpose of solving the defects of the older systems and satisfy any new needs. The problem is that there are few investigations about how the effort (cost in time) that is required for re-engineering can be distributed through the phases that are part of re-engineering. The purpose of this thesis is to help organizations and companies plan their re-engineering, with the goal of giving quantitative data that shows how the effort required for re-engineering can be distributed between its different phases. This thesis has used qualitative research. In a literature study, knowledge was gathered about software development costs, re-engineering in general, and a process model for re-engineering. Action research was used to perform re-engineering, and to measure the efforts required for it and how the effort was distributed among the phases that are part of re-engineering. A number of criteria were created to contribute to the fullflling of the purpose and goal of the thesis. The result of the thesis is a compilation of the effort required. The compilation shows that two thirds of the total effort was spent on designing and implementing the new system. One quarter of the effort was spent on the analysis and planning phase. The remainder of the time, approximately one tenth of the total effort, was spent on the phases testing, documentation, acceptance and system transition and other tasks. The result shows that reengineering can be affected the most by influencing the phases where analysis and planning as well as design and implementation are performed. / Det finns i dagsläget en stor mängd äldre mjukvara som fortfarande används av organisationer och företag, trots deras brister och dyra underhållskostnader. Detta är på grund av deras värde för verksamheterna. För att hantera bristerna med äldre mjukvara kan omkonstruktion användas, som ett sätt att återanvända och underhålla äldre system. Genom en omkonstruktion modifieras eller skapas ny kod som försöker lösa systemets brister och eventuellt uppfylla nya behov. Problemet är att det finns få mätningsundersökningar kring hur insatsen (tidsåtgången) som krävs kan fördelas bland de moment som är del av omkonstruktion. Syftet med arbetet är att hjälpa organisationer och företag planera deras omkonstruktioner, med malet att ge kvantitativa data som visar hur insatsen för en omkonstruktion kan fördelas mellan omkonstruktionens moment. Denna studie har använt sig av kvalitativ forskning. I en litteraturstudie samlades kunskap om kostnad inom mjukvaruutveckling, omkonstruktion generellt, och en processmodell som användes för omkonstruktionsarbetet. Aktionsforskning användes för att genomföra omkonstruktion, för att mäta den insats som krävdes och hur insatsen fördelats bland de faser som ingår i omkonstruktion. Ett antal kriterier togs fram för att kvantifiera insatsen och bedöma att den data som togs fram bidrar till att uppfylla studiens syfte och mål. Resultatet av studien blev en kostnadssammanställning. Sammanställningen visar att två tredjedelar av den totala insatsen spenderades med design och implementation av det nya systemet. En fjärdedel av tiden spenderades på fasen analys och planering. Den resterande tiden, motsvarande en tiondel av totala insatsen, spenderades på faserna testning, dokumentation, acceptans och systemövergång och övriga uppgifter. Resultatet visar alltså att omkonstruktioner kan påverkas störst genom att påverka de faser där analys och planering respektive design och implementation av systemet utförs.