Syftet men denna uppsats är attundersöka om socialtjänsten bidrar till stämpling av klienter med missbruksproblematik genom sitt sätt att arbeta. De frågeställningar vi försöker besvara är om personer med missbruksproblematik får sina individuella behov tillgodosedda, eller om de stämplas utifrån en hel grupp. Vi frågar oss även om det är skillnad i hur män och kvinnor med missbruksproblematik får hjälp.

Performing a migration of a legacy system can often be a daunting task. However, there often comes a time where maintaining a legacy system is not profitable. At such a time, estimating how much effort is required to perform a migration can be vital for the legacy system holders. There is a lack of research that shows the effort distribution for migrations of small legacy systems.The contribution of this thesis is an effort distribution for a framework for migrations called Small System Migration Framework (SSMF) and SSMF. The purpose of the thesis is to evaluate how the effort is distributed over different activities when migrating a small legacy system. The goal of the thesis is to help provide a basis for the estimation process during migrations. This was done by documenting how effort is distributed over different activities contained in SSMF.This thesis takes an abductive approach, combining an inductive approach used in the creation of a framework and a deductive approach to document how effort was distributed during the migration. A framework was created using the literature study and this framework was used to conduct a migration.The result of this thesis was an updated framework and a table presenting the effort distribution of the migration. The framework showed factors that were influential when migrating the system. The effort distribution presents how effort is distributed over activities and shows which activities during the migration required more effort.Finally the thesis concludes that effort is highly centered around the preparation phase of the migration. Understanding legacy systems can be a challenge, lacking documentation and issues brought by the lack of maintenance results in high effort during this phase. Allocating more resources for the preparation phase and having access to people with experience during the preparation phase would likely make for a smoother transition with less unidentified problems appearing. / Att utföra en migration av ett ”legacy” system kan ofta vara en skrämmande uppgift. Det kommer dock ofta en tidpunkt då det inte längre är lönsamt att underhålla ett legacy system. Vid en sådan tidpunkt kan estimering av hur mycket insats som krävs för att utföra en migrering vara vital för ägarna av legacy systemet. Det finns en avsaknad av forskning som visar hur insats är fördelad för migrationer av små system.Bidraget av denna avhandling är ett ramverk för migrationer kallat Small System Migration Framework (SSMF) och en insats fördelning for SSMF. Ändamålet för avhandlingen är att evaluera hur insats är fördelad över olika aktiviteter vid migrering av små ”legacy” system. Målet med avhandlingen är att hjälpa förse en bas för estimeringsprocessen under migrering. Detta gjordes genom att dokumentera hur insats var fördelad över olika aktiviter i SSMF.Denna avhandling använde sig av ett abduktiv tillvägagångsätt, en kombination av ett induktivt tillvägagångssätt i skapandet av ett ramverk och ett deduktivt tillvägagångsätt i dokumenteringen av hur insats var fördelad under migrationen. En litteratur studie gjordes för att skapa ramverket och detta ramverk användes sedan för att göra en migrering.Resultatet av fallstudien var ett uppdaterat ramverk och en tabell som presenterar insatsfördelningen för en migrering. Ramverket visade faktorer som var inflytelserika vid migrering av systemet. Insatsfördelningen presenterade hur insats var fördelat mellan olika aktiviter och vilka aktiviteter som krävde mer insats under migreringen.Slutligen sammanfattar avhandlingen att insats är högt centrerad runt förberedelsefasen vid migrering. Att förstå legacy system kan vara en utmaning, bristande dokumentation och problem från bristande underhåll resulterar i hög insatsfördelning i denna fas. Allokering av mer resurser vid förberedelsefasen och att ha tillgång till personer med erfarenheter vid förberedelsefasen skulle troligen ge en mjukare övergång med mindre oidentifierade problem som visar sig.

Det finns elever som väljer bort skolan, väljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra går inte till skolan alls. Orsakerna är många och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhället då frånvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vårt framtida samhälle.   Skolan måste här kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort från skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnärvaro. För detta behöver skolan först och främst ha en likvärdig syn på frånvaro som ett riskbeteende, oavsett åldersgrupper på eleverna eller var i landet skolan är belägen. Skolorna behöver också ha ett likvärdigt dokumentationsverktyg för att snabbt kunna upptäcka ett frånvaromönster. En god dokumentation och profilbedömning kan skapa bättre möjligheter till verksamma förebyggande insatser.     Studien visade, utifrån en surveyundersökning med svar från 25 skolledare, att de flesta skolor upplevde problem med elever som inte kom på lektionerna. När frånvaron nådde 25 % ansåg en stor del av skolledarna den som ett riskbeteende, men nästan en lika stor del såg frånvaron som ett riskbeteende redan vid 10 %. Närvarodokumentationen på alla skolorna sköttes digitalt. Detta medförde, trots ett underlättande av administrationen, en svårighet att se helheten kring elevers frånvaro.   Skolorna beskriver tydliga rutiner och ärendegångar, samt elevhälsan, som insatser vid frånvaron. Dock saknas fortfarande åtgärder som kan göras i klassrummet och i den skolmiljö eleven ska vistas i. Vilka förändringar sker i skolan för att öka elevens motivation till ett lärande?

Skolans engagemang inom dyslexi- Hur ser verksamma pedagoger på sin kunskap om dyslexi?är ett arbete av Cornelia Applehoff och Ylva Svebrant. En undersökning om den kunskap fyra pedagoger och två rektorer på tre olika skolor har om dyslexi. Arbetet undersöker även vilka insatser skolorna sätter in för att hjälpa eleverna. Syftet med arbetet är att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på dyslexi samt hur de arbetar med de elever som får denna diagnos Frågeställningarna vi valt att använda är Hur ser verksamma pedagoger på deras kunskaper kring dyslexi? När och vilka insatser sätter skolan in för att hjälpa elever med dyslexi och hur tillämpas de?Det finns mycket forskning på ämnet dyslexi. Esther Stadler är en av forskarna vi kommer att presentera under tidigare forskning. Vi har valt att ta till oss den forskning och litteratur som berör vårt ämne. Vi har intervjuat och har knutit an svaren från dessa till den valda litteraturen. Vi har upptäckt att den information och kunskap som dessa pedagoger och rektorer hade var bristfällig. I slutet på arbetet läggs det fram idéer på hur skolorna bör jobba med dyslexi.

The purpose of the study was to describe and analyze the living condition for individuals with co-morbidity in different spheres of life based on a survey conducted in Blekinge county council. The aim has also been to examine the relation between individuals with co-morbidity and the care and support that is available under current legislation. The study examined how two hypotheses about comorbidity is related to different spheres of life as well as health care and support. Both hypotheses was confirmed by the results of the study. Individuals with co-morbidity has often a troublesome living situations and they do not receive adequate care and support. The study's perhaps most unexpected result is the result that emerged in addition to the hypotheses. The young group of people with co-morbidity is high and the group has a great need for extended care and support activities in all areas of life. Individuals with co-morbidity needs to be a continued research focus, especially the young persons.

No description available.

No description available.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser. Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän. Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull. Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut.

Det finns relativt omfattande internationell (främst amerikansk) litteratur som visat att militär internationell insats påverkar den anställde och dennes familj/nätverk, men få svenska studier. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om psykologiska belastningsfaktorer och stödbehov i samband med militär insats i utlandet med fokus på familjesituationen. Aktuella frågeställningar var: Hur upplevde veteranen/partnern ökad belastning, stressreaktioner eller annan påverkan på måendet? Hur upplevde veteranen/partnern/paret behov av stöd? Hur upplevde veteranen/partnern att PREP, ett pedagogiskt förebyggande program för par, varit till hjälp vid insats? Undersökningsgruppen bestod av fyra par som genomgått PREP där en i paret deltagit i en militär internationell insats i Afghanistan. Inför intervjuerna gjordes en intervjuguide på basis av inläst material. Det insamlade intervjumaterialet bearbetades utifrån tematisk analys. Resultat som framkom var ökad belastning på hemmavarande, (övergående) påverkan på måendet hos paret, betydelsen av mentala och praktiska förberedelse och en fungerande kommunikation liksom svårigheter att ta varandras perspektiv. Positiva effekter framkom som yrkesmässig utveckling, kamratskap under missionen och att paret klarat utmaningen. Specifika förutsättningar för anhörig till civilrekryterad personal beskrevs. Behov av stöd i olika former framkom liksom att PREP varit till hjälp. Slutsatser som drogs var betydelsen av delaktighet, vikten av att följa upp mental hälsa, att ett ”nätverkstänk” bör genomsyra hela (utbildnings)insatsen samt att bygga upp ”förstärkt PREP” eller andra anpassade former för par i behov av professionell behandling.

Resolution 1325 shows that the role of women in military organizations and in armed conflicts is an important resource. One of the reasons for this is that the legitimacy of peace agreements and peace building is increasing. Although it is 18 years since the adoption of this resolution, there is a very limited number of research studies indicating what motivates women to participate in international military operations. The purpose of this paper is to investigate what motivates Swedish women to participate on an international military operation. Using quantitative and qualitative methods of analysis, Swedish women's motivation has been examined in relation to Battistelli's theory, which defines three categories: paleo modern, modern and postmodern. Survey results indicate that Swedish women are most highly motivated by paleo modern motives, followed by postmodern and finally modern motives. An analysis was also conducted to determine whether levels of motivation varied in relation to the type of operation involved, for example, if the mandate was peacekeeping or peace enforcement. Findings indicated similar results for both types of operation, although modern motives had a stronger influence in the case of peace enforcement.