Vård och vanvårdnads-skandaler är någonting som uppmärksammats allt mer under desenaste åren och någonting som nästan alltid möts av reaktionerna; varför var det ingensom slog larm? Om de fanns ett system som skyddade de som slog larm så skulle väl meruppmärksammas?Den person som slår larm om något missförhållande på arbetsplatsen eller inom verksamhetenom saker av allmänt intresse kallas visselblåsare. I gällande rätt idag finns ingetkomplett skydd för visselblåsare.Inom den offentliga sektorn finns det centrala skyddet framför allt i den grundlagsstadgadeyttrandefriheten och meddelarfriheten. Inom den privata sektorn finns iställetskyddet i de arbetsrättsliga reglerna om skydd mot ogrundat skiljande från anställning 7 §och även 18 § LAS. Arbetsdomstolens praxis har också fastställt skydd mot ingripande åtgärderunder pågående anställning. Där utöver ger artikel 10 i Europakonventionen ett visstskydd även för privatanställda.Regeringen föreslår nu en ny lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagaresom slår larm om allvarliga missförhållanden (prop. 2015/16:128. Arbetstagare, oavsettarbetsform, som utsätts för repressalie av arbetsgivaren i strid med den föreslagna lagen,ska ha rätt till skadestånd. Skyddet skall gälla vid larmslagning både internt och externtsåväl inom offentlig som privat sektor, men med en hake, att det gäller enbart om arbetstagarentidigare slagit larm internt utan att arbetsgivaren agerat. Lagändringarna föreslåsträda i kraft den 1 januari 2017.1Syftet med uppsatsen är att den skall visa i vilken omfattning skyddet för anställda sompåtalar missförhållanden, de så kallade visselblåsarna kommer att förändras genom stiftandetav den nya lagen.Uppsatsens slutsats har försökt svara på följande frågeställningar: Hur kommer lagen atttillämpas i praktiken och kommer anställda att med skydd av lagen våga påtala brister? Hurkommer de som gör anmälningar att skyddas och kommer skyddet för anmälarens personuppgifteratt vara godtagbart?

Under 1990-talet pågick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige är ett av få länder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det är inte längre en frågaom det kommer ske en lagändring även i Sverige utan snarare en fråga omnär och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten är att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att påverka revisionsbyråerna samt ta reda på om det kommer attske några former av förändringar inom revisionsbranschen, och i så fall –vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktär eftersom syftet är attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagändring som ännu integenomförts. Genom att använda oss av kvalitativ metod har vi fått en djupareförståelse för ämnet, snarare än en bred och översiktlig. Det empiriskamaterialet från intervjuer med nio stycken revisorer från både mindre ochmedelstora revisionsbyråer har analyserats i ljuset av uppsatsens teoretiskareferensram, syfte och problemformulering.De slutsatser vi kan dra från vår undersökning är att efterfrågan pårevisorernas rådgivning kommer att öka kraftigt samtidigt som efterfrågan pårevisionen minskar något som en följd av lagändringen. Revisorns rollkommer att förändras på så sätt att han kommer att behöva bli mer säljandeoch marknadsföra revisionens fördelar till klienterna. Det kommer även attske en strukturförändring inom revisionsbranschen i form av att byråerna blirtvungna att inrikta sig antingen på revision eller på rådgivning.Enmansbyråerna som endast arbetar med revision och jobbar motredovisningsbyråer kommer att få svårt att klara sig efter lagändringen. / Uppsatsnivå: D

<p>Bakgrund: Idag finns det i Fastighetsmäklarlagen ett krav på att en fastighetsmäklare ska upprätta en skriftlig beräkning av köparens boendekostnader. Detta krav får endast åsidosättas då köparen uttryckligen avstår sin rätt. Det har upprättats ett förslag till en ny fastighetsmäklarlag i vilket kravet på att upprätta boendekostnadskalkyler tagits bort och ersatts med att mäklaren endast är skyldig att upprätta en boendekostnadskalkyl då köparen efterfrågar en sådan. Mål: Målet med denna rapport är att ge en aktuell bild av vad fastighetsmäklare har för uppfattning om boendekostnadskalkyler idag och huruvida de fördelar som fastighets-mäklarna ser kring boendekostnadskalkyler är anledning nog för att kontinuerligt upprätta dessa även efter att lagkravet försvinner. Metod: Rapporten bygger på en kvantitativ enkätundersökning, fem öppna djupintervjuer med kvalitativ forskningsansats samt litteraturstudier. Urvalet av deltagare gjordes slump-mässigt utifrån fastighetsmäklarnämndens register över registrerade fastighetsmäklare. Analys: Att boendekostnadskalkyler upprättande av fastighetsmäklare är av liten betydelse har framkommit som åsikter i undersökningen. Detta beror till stor del på att kunderna idag avsäger sig sin rätt till en boendekostnadskalkyl då de ofta får en upprättad av banken i samband med låneansökan varför de ej anser sig behöva en kalkyl från fastighetsmäklaren. Att det finns fördelar för fastighetsmäklare med att upprätta boendekostnadskalkyler anser drygt hälften av undersökningens deltagare. Trots detta anser majoriteten att fördelarna ej är anledning nog för att de ska fortsätta upprätta kalkylerna efter lagändringen. Den stora förändring som lagförslaget medför är att fastighetsmäklare slipper att upprätta avståenden i alla de affärer där de inte upprättar en boendekostnadskalkyl.</p>

Bakgrund: Idag finns det i Fastighetsmäklarlagen ett krav på att en fastighetsmäklare ska upprätta en skriftlig beräkning av köparens boendekostnader. Detta krav får endast åsidosättas då köparen uttryckligen avstår sin rätt. Det har upprättats ett förslag till en ny fastighetsmäklarlag i vilket kravet på att upprätta boendekostnadskalkyler tagits bort och ersatts med att mäklaren endast är skyldig att upprätta en boendekostnadskalkyl då köparen efterfrågar en sådan. Mål: Målet med denna rapport är att ge en aktuell bild av vad fastighetsmäklare har för uppfattning om boendekostnadskalkyler idag och huruvida de fördelar som fastighets-mäklarna ser kring boendekostnadskalkyler är anledning nog för att kontinuerligt upprätta dessa även efter att lagkravet försvinner. Metod: Rapporten bygger på en kvantitativ enkätundersökning, fem öppna djupintervjuer med kvalitativ forskningsansats samt litteraturstudier. Urvalet av deltagare gjordes slump-mässigt utifrån fastighetsmäklarnämndens register över registrerade fastighetsmäklare. Analys: Att boendekostnadskalkyler upprättande av fastighetsmäklare är av liten betydelse har framkommit som åsikter i undersökningen. Detta beror till stor del på att kunderna idag avsäger sig sin rätt till en boendekostnadskalkyl då de ofta får en upprättad av banken i samband med låneansökan varför de ej anser sig behöva en kalkyl från fastighetsmäklaren. Att det finns fördelar för fastighetsmäklare med att upprätta boendekostnadskalkyler anser drygt hälften av undersökningens deltagare. Trots detta anser majoriteten att fördelarna ej är anledning nog för att de ska fortsätta upprätta kalkylerna efter lagändringen. Den stora förändring som lagförslaget medför är att fastighetsmäklare slipper att upprätta avståenden i alla de affärer där de inte upprättar en boendekostnadskalkyl.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå problemen och motsättningarna som kan uppstå vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger på vägprojektet Norra länken i Stockholm där lagen om nationalstadsparken och hur den ändrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagändring sett ut är en av de frågeställningar som ställs. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur åsikter går isär och hur geotekniska svårigheter i kombination med vissa aktörers motstånd mot vägbygget har fördröjt projektets färdigställande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen. Komplexiteten i fråga om vad rationellt agerande kan anses vara diskuteras generellt för att sedan belysas med detta specifika fall. Resultatet av uppsatsen visar hur ett starkt miljöskydd reducerades för att minska projektets totalkostnad då den höll på att skena iväg.

Den 1 mars 2020 genomfördes en lagändring i PBL 9:4 a som innebar att komplementbostadshus fick bli 5 kvadratmeter större än tidigare. Innan gällde samma regler för att bygga en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus och de fick då vara totalt 25 kvadratmeter. Den nya lagändringen innebar att komplementbyggnader fortsatt får vara högst 25 kvadratmeter medan komplementbostadshus får vara 30 kvadratmeter. Ändringen medför en del problem vilket framförallt kommuner och byggföretag märkt av, då det finns ett större intresse av att bygga 30 kvadratmeter stora garage än bostäder. Privatpersoner har svårt för att förstå det nya regelverket, vilket medför att kommunerna lägger mycket tid på att förklara vad som gäller. I arbetet kallas komplementbostadshus på 30 kvadratmeter för bolundare och komplementbostadshus på 25 kvadratmeter för attefallare. I denna studie utreds hur kommuner och byggföretag ser på den nya byggnadsformen bolundare. Det utreds även vad som gäller vid uthyrning av en privatperson och hur många startbesked som kommunerna gett. Syftet med lagändringen var att större komplementbostadshus skulle medföra att underskottet på bostäder skulle minska. I arbetet framkom att majoriteten av kommunerna inte trodde att bolundaren skulle påverka tillgången på permanentbostäder i deras kommun. Byggföretagen hoppades att bolundaren skulle bli det nya "populära", även om ett av byggföretagen inte trodde att det skulle bli en quick fix på bostadsmarknaden.Resultatet visar att kommunerna inte är helt nöjda med lagändringen och att reglerna är otydliga för privatpersoner. Det framkommer också vad som skiljer mellan en attefallare och en bolundare sett till lagstiftningen. Resultatet visar även på en brist på regelverkets tydlighet när det kommer till uthyrning av komplementbostadshus, då främst gällande vilken hyra som är skälig. Nämnvärt är dock att det redan kommit ett förslag från civilutskottet om att ändra PBL 9:4 a ytterligare en gång, så att den tillåtna byggarean blir 30 kvadratmeter för alla lovbefriade komplementbostadshus och komplementbyggnader. Förslaget är tänkt att gälla från 1 augusti 2020. Om lagändringen går igenom återstår att se. / On Mars 1st 2020 a law change was performed in Sweden's Planning and Building Act (PBL) 9:4 a. The change made possible for the constructor to build an accessory dwelling with an area of 30 square meters without a planning permission. All you need is an approval from the municipalities that you can start to build. Before the law change you could build a small house that could be up to 25 square meters and the building could be either an accessory dwelling or an accessory building (garage, storage, guest house) without a planning permission. The new law changes do not involve the accessory buildings, it only involves the accessory dwellings so that they can be 30 square meters. The accessory building can still only be 25 square meters. The change has caused some trouble, which municipalities and construction companies have noticed. There is a greater interest in building a 30 square meter garage instead of housing. Individuals find it difficult to understand the new regulations, which means that the municipalities spend a lot of time explaining the building rules for the individuals. In this study the 30 square meter accessory dwelling is called bolundare and the 25 square meter accessory dwelling is called attefallare. This study investigates the view of the 30 square meter accessory dwelling that the municipalities and construction company have. It also investigates which rules that apply when an individual want to lease their bolundare and how many starting clearances municipalities have given. The purpose with this law change was to allow bigger accessory dwelling to lessen the housing shortage that we have today. In this study we saw that the municipalities did not think that bolundare will affect the ability of permanent housing. The construction companies were more positive, even if one of the companies did not think that bolundare will be a quick fix in the housing market.The result shows that the municipalities are not completely satisfied with the changes in the law and that the rules are complicated to the individuals. It also emerges what difference it is between a bolundare and an attefallare. The result also shows that individuals have difficulties understanding the rules that refer to when an individual want to lease their bolundare. There is already a proposal from the Committee on Civil Affairs to change PBL 9:4 a one more time this year. More specifically august 1st 2020. The proposal says that all accessory buildings and accessory dwelling should be allowed to be 30 square meters without a building permit. If it will be allowed remains to be seen.

No description available.

No description available.

Titel: Vilka bakomliggande faktorer påverkar upprättandet av hållbarhetsrapporter? • En kvantitativ studie om de bakomliggande faktorerna till att företag upprättar GRI-baserade hållbarhetsrapporter. Nivå: C-uppsats, examensarbete inom företagsekonomi Författare: Oscar Hemmingsson och Jesper Skarin Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - maj Syfte: Avsikten med uppsatsen är att ge ytterligare underlag till om det finns ett samband mellan faktorerna och upprättandet av en hållbarhetsrapport. Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar Global Reporting Initiative-baserad hållbarhetsrapportering hos svenska noterade bolag. Metod: I uppsatsen genomförs en kvantitativ studie som fokuserar på svenska börsnoterade bolag på Nasdaq Stockholm i segmenten Small Cap, Mid Cap och Large Cap. Efter bortfall på grund av bristfällig information så genomförs studien på 288 stycken företag. Studien tillämpar en innehållsanalys och genomför hypotesprövningar via en regressionsanalys. Data har samlats in från företagens respektive årsredovisningar år 2016 och 2017 i den mån årsredovisningen var tillgänglig den 15 april 2018. Vidare så hämtas den finansiella informationen från databasen Retriever. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att både storlek och lönsamhet har ett positivt respektive negativt samband som är statistiskt signifikant med en signifikansnivå på 0,05. Studiens utfall hittar ingen statistisk signifikans gällande sambandet på de övriga oberoende variablerna tillväxt, skuldsättningsgrad, likviditet, styrelsesammansättning och lagändring samt kontrollvariabeln bransch. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till den fortsatta forskningen är att inkludera fler eller nya bakomliggande faktorer som kan tänkas påverka upprättandet av hållbarhetsrapporter. Vidare så rekommenderas det att undersöka alternativa sätt att mäta de bakomliggande faktorerna. För att undersöka den oberoende variabeln lagändring mer noggrant så bör studien återskapas när samtliga företag gjort sin årsredovisning tillgänglig och den finansiella informationen rapporterats in i databasen Retriever eller motsvarande databas. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag är att den ger ytterligare underlag till sambanden som finns gällande hållbarhetsrapportering och de underliggande faktorerna. Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, hållbarhetsredovisning, GRI, bakomliggande faktorer, lagändring / Title: Which determinants are affecting the voluntary disclosure of sustainability reports? • A quantitative study of the underlying factors affecting the disclosure of GRIbased sustainability reports. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Oscar Hemmingsson and Jesper Skarin Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2018 - may Aim: The purpose of this study is to provide further evidence as to whether there is a correlation between the underlying factors and the establishment of a sustainability report. The purpose is to investigate the factors that affect Global Reporting initiativebased sustainability reporting at companies listed at the Nasdaq Stockholm stock exchange. Method: In the paper a quantitative study in conducted which is focusing on Swedish listed companies on Nasdaq Stockholm in the Small Cap, Mid Cap and Large Cap segments. After some companies is lost due to inadequate information the study is conducted including 288 companies. The study applies a content analysis and conducts hypothesis tests via a regression analysis. Data has been collected from the companies' annual reports in 2016 and 2017, to the extent that the annual report was available on April 15, 2018. Furthermore, the financial information is retrieved from the Retriever database. Result &amp; Conclusion: The results of this study showed that size and profitability have a positive and negative relationship which is statistically significant with a significant level of 0,05. The outcome of the study finds no statistical significance regarding the other independent variables growth, debt ratio, liquidity, board composition, law change and the control variable industry. Suggestions for further research: Suggestions for further research may include more or new underlying factors that may affect the preparation of sustainability reports. Furthermore, it is recommended to investigate alternative ways of measuring the underlying factors. In order to examine the independent variable law, change more carefully, the study should be reproduced when all companies have made their annual report available and the financial information is reported in the Retriever database or equivalent database. Contribution of the thesis: Contribution of the thesis: The contribution of the thesis is that is provides additional documentation for the relationships concerning sustainability reporting and the underlying factors. Key words: Sustainability reporting, sustainability accounting, GRI, determinants, change in regulations/laws

Studien har utförts under våren år 2017 och behandlar, i en tid av bostadsbrist i Sverige, frågor om demokrati och effektivitet i kommunerna Varberg och Skövde. Syftet har varit att utröna om det går att kombinera ett högt medborgardeltagande och ett aktivt bostadsbyggande i ett allt mer nyliberalt samhälle. En gyllene medelväg efterfrågas, där snabba planprocesser och högt deltagande sammanfogas. Frågeställningarna rör lagändringar i plan- och bygglagen, överklagandefrekvens och bostadsbrist, alla faktorer som sägs påverka en effektiv planprocess. Det teoretiska ramverket fokuserar på en nyliberalisering av bostadsmarknaden och kommunikativ planering, där tidigare forskning belyser dilemmat effektivitet kontra demokrati. Studien påvisar ett tudelat spänningsfält, där medborgardeltagandet kan vara effektiv men ack så problematiskt. För att kunna studera den komplexitet som frågan innefattar, har kvalitativa metoder använts för att utröna skillnader och likheter mellan de två valda kommunerna, Skövde och Varberg. Innehållsanalyser av strategiska dokument och intervjuer utgör den empiriska grunden för att kunna besvara syfte och frågeställningar. Resultaten pekar på att bostadsbristen, lagstiftning, överklagande och medborgardeltagande hänger ihop och påverkar varandra. Medborgardeltagandet ses som viktigt för att kunna uppnå effektivitet. Effektiviteten är avhängt av ett flertal faktorer där lagstiftningen i sig inte är ett hinder, lagförändringar i plan- och bygglagen år 2015 och 2016 verkar dock inte leda till ökad effektivitet, vilket var syftet med ändringarna. De begränsade planförfarandet har inte påverkat medborgardeltagandet negativt, snarare tvärtom då det krävs en annan slags dialog för att finna samstämmighet. Det finns dock andra förlorande parter, exempelvis länsstyrelsen som påverkas negativt av ett snabbare förfarande. Att ha möjlighet att påverka är en demokratisk rättighet, så även att kunna överklaga lagvunna beslut, dock bör vem som ska få överklaga ses över och så även handläggningstid och instansordning. Överklagandet av detaljplaner påverkar bostadsbyggandet, med det som stoppat upp byggnation i de valda kommunerna var den dåvarande lågkonjunkturen. Marknaden har alltså en avgörande roll i bostadsbyggandet i dagsläget och politiskt styre verkar inte påverka nybyggnation i de valda kommunerna. Dilemmat som studerats, effektivitet kontra demokrati, tycks samspela och vara avhängt av varandra i studerade kommuner.