Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar med ungdomarna sedan lagändringen. Följande frågeställningar har formulerats: “Hur ser insatserna ut för ungdomarna inom det kommunala aktivitetsansvaret utifrån de yrkesverksammas perspektiv? ” samt “Hur beskriver de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret att den nya lagändringen påverkat deras arbetssätt?”. För att besvara dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ forskningsmetod. Jag har intervjuat sex personer som är yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret i tre små kommuner i Skåne. Målet med studien är att beskriva och analysera hur de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar sedan den nya lagändringen. Den teori som har använts är Careership som beskriver människans livshistorier. De centrala begreppen för Careership är strukturerad brytpunkt och själv-initierad brytpunkt. Jag har även använt mig av Pierre Bourdieus begrepp fält och kapital. I resultatet framkommer det hur arbetet bedrivs inom det kommunala aktivitetsansvaret. Vidare visar resultatet att inga större förändringar har skett sedan den nya lagändringen. Däremot beskriver de yrkesverksamma att effektiviteten av uppsökningen av ungdomar har ökat och att administrativa uppgifter har tillkommit i arbetet för att kunna redovisa vilka åtgärder ungdomarna genomför.

No description available.

Hur hanteras arbetat med extra anpassningar och särskilt stöd i skolan? Lagen som reglerar arbetet och insatser i skolan verksamheter ändrades 2014 (Skollagen 2014:10). Där tydliggjordes hur elevers behov av anpassning och stöd ska kartläggas och dokumenteras. Bland annat Skolinspektionen (2016) har i sina uppföljningar visat på brister i att individanpassa åtgärder sedan lagändringen trädde i kraft 2014. Syftet med denna studie var att belysa hur elevers stödbehov kartläggs, beskrivs och dokumenteras på fem mindre skolor. Genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och dokumentanalys av tio åtgärdsprogram samt tre dokumentmallar för extra anpassningar försökte ovanstående syfte besvaras. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna framhöll betydelsen av tidiga insatser, att individanpassa åtgärder och anpassa miljön. Den visade också att skolorna arbetade olika med dokumentationen av åtgärder och anpassningar. Slutsatser som kunde dras utifrån studien var att arbetet med dokumentation av åtgärdsprogram och extra anpassningar ännu inte implementerats i de undersökta verksamheterna. Lagändringen 2014 har ännu inte påverkat hanteringen av uppdraget. Samtliga respondenter framhöll att individens behov är viktigt och att skolmiljön bör anpassas till elevens förutsättningar och det oavsett om eleven har någon diagnos eller ej. Betydelsen av planerade insatser på grupp- och skolnivå har respondenterna sett som ett komplement till individanpassningar. Rutiner för arbetet med kartläggning och utredning behöver upprättas då detta saknades på några skolor vilket försvårat arbetet och samverkan mellan olika professioner behöver stärkas och utvecklas för att optimera arbetet med anpassning och stödinsatser. Tidiga insatser framhölls som viktigt för att undvika att elever ska misslyckas i skolan och det kan bidra till att eliminera risken att fler elever fastnar i att identifieras som elever i behov av särskilt stöd.

Den 1 juli år 2009 trädde en lagändring i kraft i SoL 5 kap. 10 § som innebär ett förtydligande i att Socialnämnden ska erbjuda stöd eller hjälp för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller stödjer en person som har funktionshinder. Syftet med denna studie var att undersöka hur implementeringen av SoL kap 5 § 10 ser ut i två kommuner. För att besvara detta använde vi oss utav kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner med kunskap inom anhörigstödsarbete. Dessa nyckelpersoner har valts ut i två kommuner med olika organisationsform. De två kommunerna vi valt befinner sig i olika stadier i utvecklingen av implementeringen gällande anhörigstöd. Ur vårt resultat fick vi fram tre olika teman och dessa blev sedan grunden till vår analys och diskussion. Resultatet visar att de två kommunerna organisationsform skiljer sig betydligt åt vilket i sin tur spelar en avgörande roll för hur implementeringen och arbetet med anhöriga ser ut. Resultatet visar även på olika brister som de två kommunerna har, bland annat tid, projekttrötthet och bristande kunskap i vad anhörigstöd faktiskt innebär. Detta resultat analyserade vi med vissa teoretiska utgångspunkter som implementeringsteori och organisationsteori. Resultatet och analysen diskuteras sedan av oss där vi lyfter både de utmaningar och de möjligheter vi kan se i de båda kommunerna.

No description available.

Uppsatsen syfte har varit att undersöka omhändertagande av barn enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Utifrån en rättsdogmatisk metod har uppsatsen redogjort för de rättsliga förutsättningarna för att bereda den unge vård samt konsekvenserna av när beslut om vård har upphört. Barnets bästa ska ligga till grund för beslut i miljöfallen såväl som beteendefallen. Rättspraxis tydliggör när vård enligt 2 § LVU, miljöfallen varit aktuellt. I uppsatsen analyseras det nya lagförslaget Lex lilla hjärtat och det tydliggörs hur barnets bästa ska beaktas när vård upphör. Utredningen visar att det finns brister rörande socialtjänstens befogenheter vid beslut om upphörande av LVU-vård samt vid utformningen av tvångsvårdens avslutande.

<p>När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter. Uppsatsen vilar på en syn om könets betydelse i samhället, då det är svårt när det talas om sexualbrott att inte ta hänsyn till dess påverkan och betydelse.</p>

När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter. Uppsatsen vilar på en syn om könets betydelse i samhället, då det är svårt när det talas om sexualbrott att inte ta hänsyn till dess påverkan och betydelse.

Titel: Hållbarhetsredovisning: En kvantitativ studie om förändringen i företagshållbarhetsredovisningar när frivilligt blir lagstadgat.Författare: Sanna Nilsson och Ellinor WallinBakgrund: För att företag ska öka arbetet kring hållbarhet ytterligare införde regeringen vidårsskiftet 2016/2017 krav på att stora företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Syftetmed införandet var också att öka transparensen samt förenkla jämförbarheten. De företag somomfattas av de nya hållbarhetsupplysningskraven ska uppfylla mer än ett av gränsvärdenaenligt 6.kap 10§ i Årsredovisningslagen (1995:1554). Företagen är rekommenderade attanvända ett etablerat ramverk där Global Reporting Initiative (GRI) är det mest vedertagnaramverket.Forskningsfråga: hur förändras hållbarhetsredovisningar i antal GRI resultatindikatorer förföretag inom den privata sektorn och som omfattas av hållbarhetsupplysningskraven iÅrsredovisningslag (1995:1554) efter införandet?Syfte: Syftet i den här uppsatsen är att förklara hur företag som omfattas av de nyahållbarhetsupplysningskraven i Årsredovisningslag (1995:1554) förändrar sinahållbarhetsredovisningar när frivilligt blir lagstadgat.Metod: Vi har tillämpat en kvantitativ innehållsanalys där vi har utformat en kodningsmallutifrån GRI´s ramverk. Vi har kodat antalet GRI resultatindikatorer i hållbarhetsredovisningarför räkenskapsåren 2014–2017 som innefattat 20 stycken företag inom den privata sektorn. Videlade upp urvalet i miljömässiga- och neutrala företag. Uppdelningen baserades på antalethållbarhetsredovisade GRI resultatindikatorer inom kategorin miljö under räkenskapsåret2014. Om företaget hållbarhetsredovisade 40,1 procent eller mer inom kategorin miljö, iförhållande till det totala antalet redovisade GRI resultatindikatorer, benämndes företaget somett miljömässigt företag. Understeg antalet redovisade miljöresultatindikatorer 40,1 procentbenämndes företaget som neutralt.Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar en liten ökning av antalet GRI resultatindikatorer efterinförandet av upplysningskraven inom hållbarhetsredovisning. Resultatet visade också attmiljömässiga företag hållbarhetsredovisade fler GRI resultatindikatorer än neutrala företaginnan införandet. Efter införandet hade också de miljömässiga företag en större ökning i antalGRI resultatindikatorer än de neutrala företagen. / Title: Sustainability report: A quantitative study of the changes in companies’ sustainabilityreports when voluntary gets regulatedAuthors: Sanna Nilsson and Ellinor WallinBackground: In order for companies to increase their work with sustainability thegovernment introduced, at the end of year 2016/2017, the requirement that large companieshave to establish a sustainability report. The purpose of the introduction was also to increasetransparency and simplify comparability. The companies that are subjects to the newsustainability disclosure requirements must meet more than one of the limit values in Chapter6 of the Annual Accounts Act (1995: 1554). Companies are advised to use an establishedframework where the Global Reporting Initiative (GRI) is the most widely acceptedframework.Purpose: How do sustainability reports change in the number of GRI performance indicatorsfor private sector companies that are subjects to the Sustainability Disclosure Requirements inthe Annual Accounts Act (1995: 1554) after the introduction?Method: We have applied a quantitative content analysis where we have developed a codingtemplate based on GRI´s framework. We have encoded the number of GRI performanceindicators in sustainability reports for the financial years 2014-2017 which included 20private sector companies. We separated the sample into environmental and neutral companiesbased on the number of environmental GRI performance indicators reported during the year2014. If the company reported 40,1 percent or more in the environmental category, comparedto the total number of GRI performance indicators, we classified it as an environmentalcompany. If the number of environmental GRI performance indicators was less than 40,1percent, the company was classified as a neutral company.Conclusion: The results of the survey indicate a small increase in the number of GRIperformance indicators after the introduction of disclosure requirements in sustainabilityreporting. The result also showed that the environmental companies reported more GRIperformance indicators than the neutral companies before the introduction. After theintroduction, the environmental companies also had a larger increase in the number of GRIperformance indicators than the neutral companies.

I takt med att hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare har regeringen, efter EU-direktiv, infört en lag som kräver att större företag från och med räkenskapsåret 2017 måste upprätta en hållbarhetsredovisning. Den här kandidatuppsatsen tydliggör med hjälp av en kvalitativ studie hur det nya lagkravet om hållbarhetsredovisning påverkat företags hållbarhetsarbete. Syftet är att ge en bild av hur företagens hållbarhetsredovisning har förändrats i samband med lagkravet samt analysera och förklara hur en förändrad hållbarhetsredovisning påverkat företagens arbete med hållbarhetsfrågor. Studien har genomförts med ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Relevanta teorier och tidigare forskning kring ämnet har tillsammans med semistrukturerade intervjuer med fem större företag samt granskning av tio företags årsredovisningar, legat till grund för analys. Resultatet visade framförallt en positiv inställning till lagkravet, både från företag som arbetat med det länge och de företagen som inte haft så stor erfarenhet kring ämnet sedan tidigare. De fria ramarna i lagkravet har gjort att företagen själva kunnat välja hur hållbarhetsredovisningen kring social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet ska vara utformad. Tyvärr har det även försvårat jämförbarheten mellan företag trots att lagkravet delvis syftade till att underlätta denna jämförelse.