Studien avser undersöka slopandet av ungdomsreduktionen mellan 18 och 21 år (med ett straffvärde på minst ett års fängelse) och vilka effekter lagändringen kan komma att få för framtida brottslighet. Vidare ämnar aktuell studie att ta reda på vilka attityder till lagändringen som finns hos aktörer som arbetar med ungdomar, kriminalitet och hjärnans utveckling. Därav kontaktades bråttmålsadvokater, kriminologer, psykiatriker samt aktörer med psykologisk och neurologisk bakgrund. Utifrån ett kvalitativt angreppssätt utfördes 10 semistrukturerade intervjuer som därefter analyserades tematiskt. Genom analysen framkom 5 huvudteman; skepticism, kriminalpolitisk utveckling, experter talar för döva öron, konsekvenser - i bästa fall ingen påverkan samt alternativa påföljdsmöjligheter. Majoriteten av informanterna delar en negativ bild av slopandet, bland annat på grund av ungdomars mognad, och menar att det även finns en sådan konsensus i deras arbetssektor. När de diskuterar möjliga orsaker bakom slopandet genomsyras intervjuerna av den samhällsutvecklingen som har skett, med betoning på den ökade gängkriminaliteten och en hårdare kriminalpolitisk utveckling. Slopandet förväntas även leda till en rad olika framtida konsekvenser. Däribland att antalet intagna på anstalter kommer att öka. Ett flertal informanter lyfter även fram lagändringar som har skett parallellt med slopandet av ungdomsreduktionen och därigenom svårigheten att isolera effekten av en specifik lagändring. Därefter diskuterade majoriteten av informanterna alternativa påföljdsmöjligheter, såsom individanpassning. Slutligen kvarstår fråga om den slopande ungdomsreduktionen kommer leda till ett tillräckligt positivt utfall för att vara värt de negativa konsekvenserna som nyckelinformanterna diskuterat. / The study intends to investigate the abolition of the youth reduction between 18 and 21 years (with a penalty value of at least one year's imprisonment) and what effects the legislative change may have on future crime. Furthermore, the current study aims to find out what attitudes to legislative change exist among actors working with young people, crime and brain development. Therefore, lawyers, criminologists, psychiatrists and actors with a psychological and neurological background were contacted. Based on a qualitative approach, 10 semi-structured interviews were conducted and then analyzed thematically. The analysis revealed five main themes emerged: skepticism, developments in criminal policy, experts talking to deaf ears, consequences - at best no impact and alternative sentencing options. The majority of the informants share a negative view of abolition, partly due to the maturity of youths, and believe that such a consensus also exists in their work sector. When discussing possible reasons for the abolition, the interviews are permeated by the societal developments that have taken place, with an emphasis on the increase in gang crime and a hardening of criminal policy. The abolition is also expected to lead to a variety of future consequences. This includes an increase in the number of inmates in prisons. Several informants also highlighted legislative changes that have taken place in parallel with the abolition of the youth reduction and thus the difficulty of isolating the effect of a specific legislative change. Subsequently, the majority of informants discussed alternative sentencing options, such as personalization. Finally, the question remains whether the abolition of the youth reduction will lead to a sufficiently positive outcome to be worth the negative consequences discussed by the key informants.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nya bestämmelserna om barnets bästa när vård enligt LVU upphör - ”lex lilla hjärtat” påverkar socialsekreterare i avseende till att effektivisera arbetet med att stärka principen om barnets bästa. Studien har en kvalitativ inriktning och vi har intervjuat fem olika socialsekreterare inom fyra olika kommuner. Empirin har analyserats genom grundad teori. I resultatet av studien framkommer det att handlingsutrymmet är komplext och påverkas av ett flertal faktorer. Faktorer kan förstås utifrån att vara strukturer som möjliggör och begränsar socialsekreterares arbete. Slutsatser vi framställer är att lagändringen uppfattas, tolkas och används olika utifrån intervjupersonerna. Hur effektiv lagändringen är avgörs utifrån faktorer som antingen möjliggör eller begränsar socialsekreterares handlingsutrymme för att arbeta med att stärka principen om barnet bästa. Vi finner att lagändringen kan möjliggöra handlingsutrymme genom att tillföra garantier och mekanismer för socialsekreterare att kunna stärka underlag i handläggning. Men lagändringen kan även begränsa socialsekreterares handlingsutrymme när arbetet i högre grad blir präglat av byråkrati. När lagar och regler ska följas mer principfast kan det både strama åt tid och kvalité.