<p>Under senare år har det från många håll hävdats att redovisningen är föråldrad och ger en felaktig bild av företagens värde. Kritiker menar att det inte finns någon koppling mellan ett företags redovisade värde och dess marknadsvärde. Detta beror främst på att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital består bland annat av humankapital, varumärke, patent, kundrelationer och informationssystem. Då ett varumärke kan anses vara en betydande tillgång i sig vill vi avskilja det från det intellektuella kapitalet och behandla det separat.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur intellektuellt kapital och varumärke kan aktiveras som tillgångar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetära värden det skulle ge. Vi avser även att undersöka vad en aktivering skulle kunna ha för nytta för föreningen.</p><p>Värdet på det intellektuella kapitalet i föreningen analyseras genom Skandianavigatorns fem fokuseringsområden, där humanfokus konstateras vara det mest centrala. Monetära värden på intellektuellt kapital och varumärke tas fram genom egna värderingsmodeller, och värdena uppskattas till 9 523 895 kronor respektive 1 949 500 kronor när man värderar dem separat. I balansräkningen justeras posterna däremot ner till 8 767 645 kronor respektive 1 193 250 kronor för att dubbelräkning inte ska ske. Nyttan med aktiveringen anser vi är relativt stor. Höga tillgångar kan tänkas ge en positiv bild av föreningen, vilket gör att företag kan bli villiga att satsa mer pengar i den. Det är också ett kvitto för beslutsfattarna i föreningen på det värde medlemmarna och varumärket har, vilket gör att de lättare kan avgöra hur stora satsningar som bör göras. Slutligen tycker vi att en utökning av redovisning är användbar för att kunna göra jämförelser med andra ekonomföreningar och mellan föreningens olika verksamhetsår.</p>

Background: Accounting of intangible assets have increased during the last years which have created a debate about if trademarks should be accounted as assets with the uncertainty of the value in mind. Valuation and accounting of trademarks are of interest for accountants and investors. These should be able toget information about the assets that are of importance for the company. A solid brand can be of great value for a company, which should be accounted for. Purpose: The purpose of this master is to examine the function of the brand in the different companies in the study and map the definitions that the different companies have of brands. We also want to describe and investigate how and why companies choose to present its brands and also investigate the reliability of the used methods of valuation. Accomplishment: To fulfil our purpose, the annual reports from the companies on the Stockholm Stock Exchange were studied. An inquiry was sent to complement the collected information. For further draught we interviewed a lender and a brand expert. Result: Companies define a brand from three different perspectives; marketing-, accounting- and legally perspectives. The companies definitions differ depending on which line of business they work. The most important functions of the brand also differ depending on which line of business they work, generally the companies bring out the distinction and the customer loyalty functions of the brand. Six of the 33 companies in the study has valuated their trademarks. These also have chosen to activate the obtained values. The fact that all companies that have valued its trademarks also activate them may have its reason in that they don´t see a relevance in just valuating the trademark for internal use. The methods of valuation the companies have used are the Cash-flow method, the cost- based method of valuation and the market-based method of valuation. In accounting of trademarks the companies bring out the precautionary principle and solely aquired trademarks are activated in accordance to RR15.

Under senare år har det från många håll hävdats att redovisningen är föråldrad och ger en felaktig bild av företagens värde. Kritiker menar att det inte finns någon koppling mellan ett företags redovisade värde och dess marknadsvärde. Detta beror främst på att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital består bland annat av humankapital, varumärke, patent, kundrelationer och informationssystem. Då ett varumärke kan anses vara en betydande tillgång i sig vill vi avskilja det från det intellektuella kapitalet och behandla det separat. Uppsatsens syfte är att undersöka hur intellektuellt kapital och varumärke kan aktiveras som tillgångar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetära värden det skulle ge. Vi avser även att undersöka vad en aktivering skulle kunna ha för nytta för föreningen. Värdet på det intellektuella kapitalet i föreningen analyseras genom Skandianavigatorns fem fokuseringsområden, där humanfokus konstateras vara det mest centrala. Monetära värden på intellektuellt kapital och varumärke tas fram genom egna värderingsmodeller, och värdena uppskattas till 9 523 895 kronor respektive 1 949 500 kronor när man värderar dem separat. I balansräkningen justeras posterna däremot ner till 8 767 645 kronor respektive 1 193 250 kronor för att dubbelräkning inte ska ske. Nyttan med aktiveringen anser vi är relativt stor. Höga tillgångar kan tänkas ge en positiv bild av föreningen, vilket gör att företag kan bli villiga att satsa mer pengar i den. Det är också ett kvitto för beslutsfattarna i föreningen på det värde medlemmarna och varumärket har, vilket gör att de lättare kan avgöra hur stora satsningar som bör göras. Slutligen tycker vi att en utökning av redovisning är användbar för att kunna göra jämförelser med andra ekonomföreningar och mellan föreningens olika verksamhetsår.

Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera vilka effekter införandet av internationellt gällande redovisningsregler har på den svenska redovisningen. Detta ska belysas genom studerandet av hur IAS 38 har påverkat redovisningen av varumärken. Metod Studiens kommer att bedrivas med en kvalitativ ansats där datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och skriftliga källor. Slutsatser Studien visar att implementeringen av IAS 38 ej görs på ett enhetligt sätt och att inte samma metoder för att värdera varumärken används av företagen vilket skapar problem med jämförbarheten mellan olika företag. Vidare visar studien att varumärken är en av de vanligaste tillgångarna som identifieras vid förvärv och att företagen oftast överväger en särskiljning av varumärket från goodwill vilket visar att implementeringen av IAS 38 är på god väg. Slutsatser som dras av studien är att det kommer att krävas tid och även en specialisering inom revisionsbranschen för att implementeringen av internationaliseringen ska få full effekt, vilket är att skapa enhetlighet, jämförbarhet och ett rättvisare värde på företaget på en internationell nivå. / Aim The aim of the thesis is to analyse what impact the current international accounting standards have on Swedish accounting. This will be illustrated through the study of the affect of IAS 38 on the accounting of brands. Methodology The thesis will be investigated through a qualitative approach with collected data from interviews and written sources. Conclusion The study shows that the implementation of IAS 38 is not carried out in a homogeneous way. The companies are not using the same methods in their valuations of brands and that causes problems when comparing different companies. Moreover, the essay demonstrates that the brand of a company is one of the most common assets identified in company acquisitions. That companies often consider a distinction between the brand and goodwill shows that IAS 38 is well on its way to be established. The conclusions drawn from this study are that for the implementation of the internationalization to succeed it will require both time and a specialization within the accountancy branch. The aim of the adaptation of IAS 38 is to create homogeneity, comparability and a more equal value of the companies on an international level.

Datum: 2006-10-10 Nivå/utbildning: Kandidat uppsats Författare: Diana Joseph och Ander Sandström Handledare: Gösta Söderlund Titel: IAS/IFRS? Problem: Hur påverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRS implementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat? Syfte: Att få en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet. Metod: En kvalitativ studie Resultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utsträckning varit väl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag är positivt inställda till en ökad jämförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa värderingsproblem av tillgångar som uppstår och där inte alla respondenter har samma åsikter om hur de kan lösas. Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nya standarderna, impairment test, intangible assets Omfång, sidor: 50 Antal ref/källor: 26

Redovisningen är anpassad efter den gamla ekonomin och fyller därför inte dagens behov av redovisad information. Istället för att endast redovisa företagets materiella tillgångar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgångar vilka utgör en stor del av företagens värde. Detta så kallade intellektuella kapital behöver framhävas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rättvis bedömning av företaget. Problem uppstår vid värdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition är otydlig och därför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstår även eftersom det inte finns några allmänt etablerade principer för hur värderingen och redovisningen ska gå till. Frågan är då hur olika företag har uppfattat begreppet och hur de har valt att presentera detta i sina rapporter. Syftet är att identifiera vilken information företag presenterar om intellektuellt kapital vid tre olika tidpunkter. Studien syftar också till att beskriva på vilket sätt företag valt att framhäva denna information. Resultatet visar att 17 av 32 företag inte har ändrat sin redovisningsteknik under en nioårsperiod. Bland resterande företag har valet av redovisningsteknik förändrats över tid. En skillnad är att de företag som år 1999 presenterade intellektuellt kapital genom en modell, har till år 2007 valt att ändra redovisningsteknik. Detta motiveras med att det antingen blivit för kostsamt för företaget eller att företaget fortfarande arbetar med modellen internt men har valt att inte presentera den i offentliga rapporter. Resultatet visar även att det är främst information om medarbetarna som presenteras i företagens rapporter. Det kan ses både vid jämförelse av företag sinsemellan och inom ett företag över tid. Att medarbetarna får ta störst plats kan bero på att de är grundstenen till de övriga delarna av det intellektuella kapitalet, och företagen vill därför framhäva att de innehar denna tillgång.

The importance of intangible assets like brands, customer relationships, knowledge or organisational capabilities is increasing in most western economies. Recent concepts like knowledge management or intellectual capital underline the growing importance of these &quot;soft&quot; production factors. The financial as well as the managerial accounting are still focusing on &quot;hard&quot; production factors, especially the production area with their typically physical and tangible assets and the finance and investment area with financial assets. This paper is focusing on possibilities and limits of reporting on intangible resources seen from the companies point of view. We examined 343 German listed corporations of the German C-DAX indices for industries where intangible resources play a significant role for the business models of the companies (Pharmaceuticals &amp; Health, Software, Technology, Media and Telecommunications).Using a pre-tested questionnaire the sample finally consits of 54 companies (response rate = 16 %),that could be used for the analysis.

The technology industry is characterized by a greater than usual reliance on intangible assets. During the tech bubble many firms were valued entirely on intangible assets and growth prospects. In the aftermath of the bubble, intangible assets still play an important role as the innovative performance of a firm’s human capital and the value of its patents creates much of the value of high-tech firms. The problem of transferring human capital and knowledge may be further exacerbated when the firms belong to separate national cultures. Investor perception of acquisition announcements may be more favourable if the target workforce is much smaller relative to the bidder, and thus easier to integrate. Also, perceptions may be favourable when the target has a high ratio of intangible assets to total assets, as this may be a proxy for the relative value of the extractible intangible assets. This study uses a sample of 61 acquisition announcements between 1991 and 2004, where both acquirer and target are high-tech firms and accounting and trading data is available from three years prior to three years after the acquisition announcement. There is weak evidence to support the employee ratio hypothesis for bidder returns, and no evidence to support the intangible assets to total assets hypothesis for either bidder or target returns. Additionally, it is found that average bidder abnormal returns during the announcement period (as measured from one day prior to the announcement acquisitions to one day afterwards) are negative but not significantly different from zero, and that average target abnormal returns are positive and significant. Average wealth gains to bidders are negative and to targets are positive over the window from five days prior to the acquisition announcement to five days afterwards. Furthermore, combined wealth gains are negative, indicating the synergistic gains from high-tech cross-border acquisitions are offset by high premiums paid by the bidders for the targets. Relatedness, a lack of tender offers, and non-US acquirer status are demonstrated to be related to negative returns to bidders, whereas tender offers, US-acquirer status, and termination provisions are shown to be related to increased returns to target shareholders. In the long-run, it is found that acquirers experience superior operating cash flow returns when compared to their industry peers, however, the acquirer experiences diminished performance when compared to the combined performance of the pre-acquisition acquirer and target firms.

Since 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the European Union are required to present their financial reports in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS) and International Accounting Standards (IAS). The purposes of these standards are to accomplish international harmonization of accounting rules to make financial reports more comparable. However, recent research has shown that some firms tend to use goodwill strategically in a business combination by manipulating the acquired assets and consciously allocate the intangible assets to goodwill to reduce the depreciation in the income and decrease costs. This phenomenon may reduce the comparability between financial reports and thus has an opposite effect on the purpose of IFRS and IAS.The aim of this study is to show how the companies involved in this study allocate goodwill strategically. Furthermore, the introduction of the new standards has contributed to that goodwill now is a subject for impairment test, therefore we want to show whether this affected the comparability of the companies in this study.An empirical study was conducted, based on interviews with four Swedish managers. The empirical findings are discussed in the light of the IASB Conceptual Framework, IAS 36 impairment test, allocation of goodwill and the comparability between companies. Our study reveals that three of four companies has a strategy for allocating goodwill. It is also clear that comparability has been reduced by the introduction of IAS 36; all respondents agree and highlight the problem of subjectivity of the management.

The technology industry is characterized by a greater than usual reliance on intangible assets. During the tech bubble many firms were valued entirely on intangible assets and growth prospects. In the aftermath of the bubble, intangible assets still play an important role as the innovative performance of a firm’s human capital and the value of its patents creates much of the value of high-tech firms. The problem of transferring human capital and knowledge may be further exacerbated when the firms belong to separate national cultures. Investor perception of acquisition announcements may be more favourable if the target workforce is much smaller relative to the bidder, and thus easier to integrate. Also, perceptions may be favourable when the target has a high ratio of intangible assets to total assets, as this may be a proxy for the relative value of the extractible intangible assets. This study uses a sample of 61 acquisition announcements between 1991 and 2004, where both acquirer and target are high-tech firms and accounting and trading data is available from three years prior to three years after the acquisition announcement. There is weak evidence to support the employee ratio hypothesis for bidder returns, and no evidence to support the intangible assets to total assets hypothesis for either bidder or target returns. Additionally, it is found that average bidder abnormal returns during the announcement period (as measured from one day prior to the announcement acquisitions to one day afterwards) are negative but not significantly different from zero, and that average target abnormal returns are positive and significant. Average wealth gains to bidders are negative and to targets are positive over the window from five days prior to the acquisition announcement to five days afterwards. Furthermore, combined wealth gains are negative, indicating the synergistic gains from high-tech cross-border acquisitions are offset by high premiums paid by the bidders for the targets. Relatedness, a lack of tender offers, and non-US acquirer status are demonstrated to be related to negative returns to bidders, whereas tender offers, US-acquirer status, and termination provisions are shown to be related to increased returns to target shareholders. In the long-run, it is found that acquirers experience superior operating cash flow returns when compared to their industry peers, however, the acquirer experiences diminished performance when compared to the combined performance of the pre-acquisition acquirer and target firms.