No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Forskning har visat att syskon till barn med cancersjukdom har stora behov som inte tillgodoses men sammanställningar om vilka åtgärder och insatser som verkligen hjälper syskonen att klara av vardagen är få. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa fysiskt, psykiskt och socialt hälsofrämjande interventioner som prövats för syskon till barn med cancersjukdom och de olika insatsernas effekt. Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna CINAHL, PubMed, PsykInfo och Scopus. Åtta kvantitativa interventionsstudier som motsvarade syftet har granskats och analyserats. Resultat: Analysen i litteraturstudien redovisade fyra varianter av interventioner, lägerveckor, tiden, gruppsessioner och enskilda sessioner, samt effekten de haft på syskonens liv och hälsa. Studierna har mätt parametrar som depression, ångest, livskvalitet och familjeklimat och sett att syskonen förbättrats i flera av dessa områden. Slutsats: Om åtgärder kan sättas in på ett tidigt stadium ger det bra resultat och mindre lidande för syskonen. Bland annat minskar depression, ångest, och psykisk stress, vilket resulterar i att livkvaliteten förbättrats.

Évaluation des résultats d'une intervention centrée sur les difficultés de socialisation d'adolescentes anorexiques sur leur évolution pondérale, leurs conduites alimentaires, leur adaptation interpersonnelle et leur ajustement psychologique.

The purpose of this thesis is to apply an evidence-based perspective to educational interventions and techniques, and more specifically, to examine areas in which techniques ostensibly derived from an understanding of the psychological literature are applied to children’s learning. Broadly, the thesis moves from a review of ‘alternative’ techniques in education, toward empirical studies in areas where techniques informed by psychological science may, or may not, inform educational practice, toward a final empirical study examining the outcomes of the educational process. In an introductory review (Chapter One), I assess the evidence base of five ‘alternative’—but still commonly-used—educational techniques, providing a sketch of the sometimes seductive claims made by their proponents, and the reasons teachers may decide to use them in their classrooms. Chapter Two describes a study of one such ‘alternative’ technique: coloured filters for alleviating reading difficulties. I followed-up a sample of eighteen children who had used these filters—plastic overlays or tinted spectacle lenses—while reading for one year, and showed that, similar to the analysis at initial diagnosis, the lenses did not appear to improve reading on either a rate-of-reading test or a reading comprehension measure. In Chapter Three, I describe an investigation of a second technique: brief relaxation and exercise periods designed to improve children’s attention and concentration in the classroom. In two experiments, one involving two hundred and twelve children and the second involving two hundred and seventy children, I found inconclusive results: small detrimental effects of exercise on attention, but small positive effects on memory. Chapter Four addresses a technique related to those in the previous chapter: wakeful resting. Shown to be effective for learning in amnesic patients and older individuals, and theoretically important for our understanding of memory consolidation and forgetting, this technique had not yet been applied to children learning in the classroom. Here, I provide evidence from two experiments—one large-scale, in which the technique was carried out by two hundred and eighty-four children in the classroom, and one small-scale, where the measures were administered to fourteen children in a controlled setting—that both show the technique does not appear to improve memory in young children. In Chapter Five, I describe a simultaneous study of two educational techniques, one popular but poorly-evidenced, and one unpopular but with a strong evidential basis: mind-mapping and retrieval practice, respectively. In two samples of one hundred and nine and two hundred and nine children, I showed that retrieval practice, with or without mind mapping, improved fact learning in primary school children. In Chapter Six, I focus on the effects of education, examined in a large, longitudinal, publicly available birth cohort dataset (n > 18,000). Using structural equation modeling, I show that reading and mathematics skills measured in childhood predict socio-economic status in mid-life, even after controlling for socio-economic status of origin, general intelligence, motivation, and educational duration. Finally, in Chapter Seven, I summarize the findings of the thesis, give recommendations for future research, and discuss potential contributions to education from three other fields of psychology: neuroscience, social psychology, and differential psychology.

Bakgrund: Den svenska skolan står inför utmaningar gällande försämrade resultat i grundläggande kunskapsområden samt ofullständiga betyg. Samtidigt redovisas brister gällande elevhälsa och särskilt stöd. Det finns en möjlighet att komplettera svensk skolverksamhet med arbetsterapeutens kunskaper i form av beteendevetenskap, pedagogik och medicin, samtidigt som arbetsterapeuten ser vardagen ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva elevers uppfattning om arbetsterapi i skolan. Metod: Data samlades in med hjälp av en enkät som utformades av författarna för examensarbetets syfte. Enkäterna besvarades av elever som erhållit arbetsterapeutiska interventioner i skolverksamhet. Resultat: Resultatet redovisar att flera olika erhållna interventioner angavs och de erhållna interventionerna var till nytta för eleverna på ett flertal olika sätt. Nästan alla elever angav också att de i större utsträckning kunde slutföra sina studier med hjälp av aktuell arbetsterapeut. Vidare redovisas en övergripande bild av hur medvetna elever och lärare är om arbetsterapeutens roll på deras skola. Eleverna uppfattar att de har en hög medvetenhet, medan hälften av eleverna uppfattar att deras lärare är medvetna. Slutsats: De deltagande eleverna beskriver att de erhållna arbetsterapeutiska interventionerna har varit till nytta på flera olika vis. Till följd av denna beskrivning förstärks författarnas bild av att arbetsterapeuten bör ha en betydande roll inom svensk skolverksamhet.

Bakgrund: Många personer med demenssjukdom bor på särskilda boenden. Vårdmiljön på de särskilda boendena består både av fysiska och psykosociala faktorer, vilka påverkar hälsan. Demenssjukdom är ett kroniskt tillstånd som kan orsaka flera olika symtom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är vanligt förekommande och har en negativ påverkan på livskvalitén hos personer med demenssjukdom samt personer i deras närhet. BPSD behandlas oftast med läkemedel, men det finns flera kompletterande icke- farmakologiska behandlingsmetoder och djurassisterad intervention är en av dem. Inom vården har djur visat sig ha flera positiva effekter på hälsan. Hundar är det djur som används mest och finns inom exempelvis hospice, rehabilitering och demensvård.  Syfte: Syftet var att belysa positiva effekter av att använda vårdhundar inom demensvård på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där resultatet baserats på nio kvantitativa studier. Först genomfördes systematiska sökningar i olika databaser med utvalda sökord. Därefter granskades, analyserades och sammanställdes de valda studierna. Resultat: Sammanställningen resulterade i fyra huvudkategorier; påverkan på BPSD, påverkan på kognition, påverkan på livskvalité samt påverkan på läkemedelsanvändning. Djurassisterad intervention kan minska BPSD, förbättra orienteringsförmågan, ökad social interaktion och förbättra livskvalitén hos personer med demenssjukdom. Inom läkemedelsanvändningen sågs inga skillnader. Konklusion: Litteraturstudiens slutsats är att vårdhundar kan ha flera positiva effekter på personer med demenssjukdom. Det krävs mer forskning om interventionens utformning och om dess potentiella förmåga att komplettera eller ersätta läkemedelsanvändning.

published_or_final_version / Social Work / Master / Master of Social Work