Sammanfattning   Ambulanssjuksköterskan arbetar idag i stressiga, krävande miljöer och ska då fatta snabba, korrekta beslut som kan vara livsavgörande för en svårt sjuk patient. Om en individ upplever att dennes yrkessituation inte kan kontrolleras eller hanteras kan personen till slut reagera med uppgivenhet, detta är en definition av långvarig stress.   Syftet med denna studie var att undersöka hur litteraturen identifierar och beskriver upplevelser av stress hos ambulanssjuksköterskor och vilka preventiva interventioner som finns idag för att hantera ambulanssjuksköterskans stress i samband med traumatiska möten av svårt sjuka patienter. Metoden för studien var en deskriptiv litteraturstudie där artiklar hämtades via Google Scholar, Medline via PubMed och Cinahl.   Resultatet av denna studie visade att det i de flesta fall saknas en strategi för att möta den yrkesrelaterade stress som ambulanssjuksköterskor utsätts för. För att kunna upptäcka och undvika symtom på stress behövs mer preventiva interventioner och uppföljningar före eller i direkt anslutning till en kritisk händelse. Det behövs mer forskning i ämnet och fåtalet artiklar uppvisar förslag angående djupgående hjälpmedel för stresshantering och stressrelaterade sjukdomar.   Slutsats Att ambulanssjuksköterskan i sitt arbete upplever stress och är tvungen att hantera den är ett faktum. För att komma åt detta problem behövs både engagemang och preventiva strategier av arbetsgivare för att stötta ambulanssjuksköterskan i hanteringen av stressupplevda situationer. / Abstract   The paramedic nurse today works in stressful, demanding conditions, and is constantly forced to make quick, correct decisions vital for a critically ill patient. Should an individual experience a work environment, which cannot be handled or controlled, the ultimate reaction is one of complete resignation. This is a symptom of prolonged stress. The purpose of this study is to examine how scholarly literature identifies and describes stress experiences among paramedic nurses. It also aims to evaluate the means of preventive interventions currently available to manage stress symptoms arising from traumatic encounters with severely ill patients. Method: This study is a literature review based on scientific articles collected from Google Scholar, Medline via Pubmed, and Cinahl.   The outcome of this study showed that, in most cases, there is a lack of means to meet the work-related stress that paramedic nurses are exposed to. In order to detect and avoid stress symptoms, more preventive interventions and monitoring are needed – both before and directly following critical situations. In the academic literature examined, the need for further research within this field is obvious, but there are few suggestions of any long-term preventive conclusions against stress and stress-related diseases.   Conclusion: Paramedics experience stress in their work and are forced to successfully cope with it. Employers have to take action to actively engage in these issues, and provide strategies to support the paramedic nurse in managing stressful situations.

Syftet med studien är att undersöka ett konsultföretags interventionsmodell för grupputveckling ur ett konsultperspektiv respektive kundperspektiv. Detta görs för att ta reda på vilka strategier som kan användas för att arbeta med grupputveckling och för att undersöka dessa strategiers upplevda resultat. Studiens teoretiska referensram består av forskning inom grupputveckling. Susan Wheelans teori om hur effektiva team skapas ses som en grund för studien, där hennes 10 nycklar till produktivitet utgör kriterier för vad som kännetecknar högpresterande arbetsgrupper. Studiens empiriska material består av intervjuer med konsulter på konsultföretaget samt kunder till dem. Resultatet visar att majoriteten av kunderna upplever konsulternas strategier som framgångsrika och att de har fått ett förbättrat företagsklimat, främst i form av ett öppnare klimat mellan de anställda. Vidare visar resultatet att faktorer som berör det existentiella och personella har varit framträdande i konsulternas tillvägagångssätt. Resultatet visar även på att utvärdering av interventionen kan ses som ett utvecklingsområde, för att ur ett långsiktigt perspektiv kunna uttala sig om strategierna verkligen fungerar.

Optimistic explanatory style refers to the way in which individual’s routinely attribute cause to the events in their lives (Ambramson et al., 1978) and can be successfully enhanced through the use of cognitive behavioural therapy (CBT) group-based workshops (Buchanan et al., 1999; Seligman et al., 2007). It has been successfully measured via the self-report Attributional Style Questionnaire (ASQ: Peterson et al., 1982) and has been associated with better performance and lower levels of state anxiety following negative feedback (Martin-Krumm et al., 2003), a lower incidence of stress-related physical illness (Jackson et al., 2002; Buchanan et al., 1999), and lower levels of job-related emotional distress (Hershberger et al., 2000). In 2005, teaching was identified as the second most stressful job undertaken within the UK (Johnson et al., 2005) and two independent reviews of the teacher-stress literature both concluded that further research is required to develop effective stress-management interventions (Kyriacou, 2000; Jarvis, 2002). Furthermore, Jarvis (2002) specifically highlights CBT-based interventions as an avenue which requires research within the teacher-stress domain. In 2005, Bryant (unpublished MSc thesis) highlighted a link between optimistic explanatory style and lower levels of stress in student Physical Education (PE) teachers who were undergoing the practicum element of their one-year postgraduate diploma of education. The current thesis explored the effectiveness of a CBT-based optimism training programme in developing optimism and reducing stress in student and neophyte PE teachers. A longitudinal, repeated-measures, mixed methods design was employed in a naturalistic setting. Using a pre-test, intervention, post-test design, the effects of CBT-based training were shown to enhance optimism and positive affectivity, and reduce cognitive stress in student teachers during the practicum element of their professional training. To strengthen causal links, a dose-response design was used to provide enhanced training to a sub-group of student teachers. Although differences in optimism and perceived cognitive stress were present in the results, they were not significant. Finally, a qualitative interview based follow-up study identified that participants who had received the prolonged CBT-based optimism training exhibited higher levels of optimistic explanatory style, lower levels of stress and more dispositional optimism than participants who received either the initial or no optimism training. Theoretical and practical implications of the current findings and directions for future research are discussed.

No description available.

Reducering av stråldos vid angiografier och endovaskulära interventioner-En litteraturstudie om metoder för ökad strålsäkerhet Bakgrund: Angiografier och endovaskulära interventioner är patientgynnande undersökningar och behandlingar som till skillnad från kirurgi innebär mindre risk för komplikationer samt en kortare läkningstid. Längre genomlysningstid och ökat antal exponeringar medför dock en högre risk för oönskade strålskador hos patienten. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva metoder för att reducera stråldosen till patienter som genomgår angiografier samt endovaskulära interventioner. Metod: Syftet besvarades i en litteraturstudie. 10 kvantitativa studier analyserades och sammanställdes. Sökning av studier genomfördes i databasen Pubmed. Resultat: Materialet bearbetades samt delades in i två domäner: metoder gällande personalen samt metoder gällande utrustningen. Resultaten som innefattade stråldosreducerande metoder presenterades som kategorier. Konklusion: Att ha uppdaterad och utbildad personal resulterar i miljö med högre patientsäkerhet. I takt med att teknologin utvecklas bör verksamheten se över sina behov och prioritera fortsatt utbildning av personal samt investera i anpassad utrustning. Fortlöpande forskning är viktig för att utvärdera effekter av den nya teknologin och röntgensjuksköterskor kan bidra med kompetens inom området. Nyckelord: Angiografi, Endovaskulär intervention, Strålskydd, Patientsäkerhet.

Bakgrund:  Magnetresonanstomografi (MRT) används inom radiologi och är suverän inom vissa typer av diagnostik. Dock upplever många patienter oro och ångest i samband med MRT-undersökningar, vilket kan leda till avbrutna undersökningar. I röntgensjuksköterskans profession ingår ett ansvar för patienternas trygghet och välbefinnande. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur oro och ångest kan minskas hos vuxna patienter vid MRT-undersökningar. Metod: Syftet besvarades med en litteraturstudie med resultat från åtta kvantitativa studier. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO samt genom manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet sorterades till fem kategorier som beskriver Utformning av gantry, Avslappning, Utökad information utöver standardiserad information, Utökad information kombinerat med avslappning och Utökad information kombinerat med avslappning samt introduktion till undersökning och miljö. Konklusion: Utformning av gantry och avslappning samt utökad information, var för sig eller kombinerat, kan minska oro och ångest hos vuxna patienter vid MRT-undersökningar. På så sätt minskas avbrutna undersökningar och kostnadseffektivitet uppnås.

This paper determines the effects of police interventions on darknet markets. Darknet markets have been rapidly growing and the amount of drugs being sold on them keeps rising. This paper finds no significant changes in prices of drug listings before and after drug busts, and no significant changes in price per unit of drugs across the entire market. The results are similar to prior research done on normal drug markets that determined that police interventions have no significant effect on changing drug prices. With the rapid growth of drugs being sold on darknet markets, it is critical for law enforcement to understand how the markets react to police interventions.

Class of 2009 Abstract / OBJECTIVES: The purpose of this work is to evaluate the effectiveness of an educational intervention, regarding prescription errors, amongst pharmacy technician students. METHODS: Pharmacy technician students over the age of 18 years attending Apollo College in Tucson, Arizona were eligible to participate. Pretests were given to students to assess baseline knowledge of medication errors. Posttests consisting of questions regarding medication errors were administered to students following a PowerpointTM presentation to assess the effectiveness of the presentation. RESULTS: Pretests and posttests were completed by 18 women and 14 men. Test scores improved significantly from 5.652 to 8.13 out of 10 in the morning class (P< 0.01), 5.8 to 8 in the evening class (P< 0.01), and 5.697 to 8.091 for both classes combined (p< 0.01). Differences in scores based on gender and general employment status did not reach statistical significance (p> 0.05). CONCLUSIONS: An educational intervention is effective in improving pharmacy technician student knowledge about prescription errors.

Sammanfattning    Bakgrund. Diabetes mellitus är en folksjukdom. Det finns flera olika typer av diabetes, typ 1 och typ 2 är de vanligaste formerna, cirka 85–90 procent av de som har diabetes har typ-2 diabetes. Diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen och sjuksköterskan har en stödjande och betydelsefull roll. Teoretisk referensram Litteraturstudien utgår från personcentrerad vård. Patienten är en person som har vilja, förmåga och behov. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskeledd intervention vid livsstilsförändringar hos personer med typ-2 diabetes.    Metod Metoden som använts var en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansatts valdes ut. Resultat Tre kategorier identifierades i analysprocessen: Möte på personens nivå, Stöd från gruppen och Telefonkontakt. Intervention på personens nivå var en betydande faktor för att lyckas med livsstilsförändring. Gruppbaserad undervisning gav deltagarna en känsla av stöd från andra och ett utbyte av erfarenheter. Telefonbaserad intervention är enkel att implementera i vården, kostnadseffektiv och kan pågå under längre tid. Slutsats Kontinuerlig långsiktig kontakt med sjukvården på personens nivå underlättar och bibehåller livsstilsförändringar. Interventioner via telefon och i grupp ses som kostnadseffektivt.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.