Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur Försvarsmakten fattar beslut rörande logistikens genomförande för svenska förband insatta utomlands. Uppsatsen analyserar huruvida Försvarsmaktens beslut rörande logistikgenomförandet för de svenska markstridsförbanden i ISAF varit rationella och i enlighet med hur logistiken är planerad att genomföras, samt på vilket sätt logistikgenomförandet har förändrats. Teorimodellen i arbetet har varit Graham T. Allisons tre modeller, Modell I om rationell aktör, Modell II det organisatoriska perspektivet samt Modell III det byråkratiska perspektivet. Analysen av beslutsprocessen med de två fallen med Pansarterrängbil 6 och Bandvagnssystem 10 med ett logistikperspektiv i fokus, har visat att Försvarsmakten ur ett aktörsperspektiv agerat rationellt enligt Modell I i de två analyserade fallen. I det organisatoriska perspektivet och då främst rörande rutinbeskrivningar för hur beslut skall gå tillväga finns det ett relativt starkt stöd för detta enligt Modell II, främst med hänsyn taget till att organisationen har informella rutiner för tillvägagångsätt. Svagast stöd är det för modell III rörande maktkamp, där analysen visat att det inte funnits någon tävling mellan aktörerna då fokus varit på säkerhetsaspekten. Resultatet av undersökningen sammanfattas enligt följande: Genomförandet av logistiken har anpassats efter hand behov uppstått, då det inte fanns något definierat logistikkoncept för insatserna. Den främsta förändringen är i fallet BvS 10 där industrin hade helhetsansvaret för logistikcykeln och inte Försvarsmakten. Logistiken påverkades av rationella överväganden samt organisationens informella kunskaper för att driva processen framåt med syftet att få den bästa lösningen.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan få förödande konsekvenser. Det är svårt att jämföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra världskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde räknat i förstörelse, död och lidande. Detta väcker frågan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmänhet, och vid internationella insatser där det militära maktmedlet används i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervärde med en övergripande strategi, en så kallad fullständig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikområden med målsättningen att nå ett bättre samordnat resultat. Syftet med uppsatsen är att ta fram ett analytiskt ramverk med indikatorer som kan nyttjas till att identifiera vad som bör vara utmärkande för en fullständig strategi i samband med Sveriges internationella insatser. Uppsatsens resultat visar att indikatorer för att kunna identifiera vad som är utmärkande för en fullständig strategi är samordning/samverkan, ledning/styrning, målformulering, resurs och synergi, givet uppsatsens avgränsningar till det så kallade övergripande strategiska sammanhanget. Resultatet visar även att Sverige har en fullständig strategi med insatsen i Afghanistan.

For almost two decades Sweden has been a part of NATO: s missions in Afghanistan to create security and ensure that the country will not become a safe haven for terrorist organisations. The discussion how to counter terrorism and insurgency in the 21st century is today a topic where the foundation of modern counterinsurgency is questioned. Critiques against counterinsurgency strategy states that counterinsurgency does not work but merely is a utopia. This essay has studied two periods of the ISAF mission in Afghanistan by testing Zambernardis theory of counterinsurgency trilemma, with the purpose to contribute with new information of conditions within counterinsurgency to the discussion. The theory aims to show that of the three main goals of all counterinsurgency’s; force protection, distinction between enemy combatants and non-combatants and the physical elimination of insurgents, only two can be achieved simultaneously. The study compared the two cases differences regarding casualties to reach the conclusions.The result of the study shows that ISAF achieved two goals simultaneously during the two periods in line with Zambernardis theory. The result of the study shows that when discussing counterinsurgency operations, the relationship between casualties in counterinsurgency’s ought to be included.

Why do small states contribute to great power led wars even though they lack the capabilities to determine the success of the war and there are no clear interests to gain? The peaceable states of the Nordic countries could have opted for a free-riding strategy instead of being active participants. Still, the Nordic countries were in relation to their size, some of the top military contributors in Afghanistan. In recent small state literature, it has been suggested that small states use military contributions as means to increase their international status position. There are however two competing and sometimes overlapping arguments of whether status is a means for increasing political influence or securing protection. This thesis contributes to this literature by differentiating the concept of status in two categories - influence and security. This distinction enabled a cross case comparative congruence test which reveals that the Nordic states had different status motivations in their decision to contribute to the Afghanistan war. Denmark and Sweden had a clear preference of seeking status seeking as means for influence while Norway used status mainly as means for enhancing security. This thesis shows that small states are not only dependent security consumers. It suggests that the decision-making processes in the small states were guided by independent preferences of enhancing status, which ultimately transformed into military contributions. However, rather than considering status as the main objective, the potential gains of enhancing the status position were the central ambition. The Nordic states’ preferences of status gains differed more than what previous research has suggested.

This work focuses on approach of security policy toward foreign missions and interventions. I focused on the application of the theory of comparative analysis in the social sciences . The aim of this work is to analyze the development of security policies in Canada and the Czech Republic in relation to the ISAF mission in Afghanistan. Across-case comparative research metho emphasising the contrast of context separated the timeline of my work into two period: 2001-2006 and 2006-2014 . This paper examines the official positions of the Government of Canada and the Czech Republic as different context's members within the North Atlantic Treaty Organization . The data I worked with using techniques text-by-text, completed by point-by-point scheme. The idea is to demonstrate motivation of the States before joining the ISAF mission (2001) and the current reflection of the so-called exit strategy - only the Canadian ISAF mission has been terminated.. The result of this work is to understand the formation of security policy in the country from the Old continent as a new member of the NATO and long-term Alliance's member with different geographical and political environment. Different internal political developments in both countries had an influence on the shift in the priorities of the foreign.security...