No description available.

No description available.

No description available.

Miljökonsekvenser orsakade av mänskliga aktiviteter gör sig tydligt påminda i dagens samhälle. Ett sätt för företag att ta sitt miljöansvar är att effektivisera och systematisera sitt miljöarbete genom att införa ett miljöledningssystem. En internationellt accepterad standard för miljöledningssystem är ISO 14001 som tillämpas av organisationer i hela världen. Detta examensarbete syftar till att förbättra Trafikverket Färjerederiets befintliga certifierade miljöledningssystem genom att utarbeta en ny miljöutredning för verksamheten. Studien innefattar identifiering av miljöaspekter, värdering av miljöaspekter och mätningar av emissioner från en av Trafikverket Färjerederiets vägfärjor. Identifieringen av miljöaspekter genomfördes genom litteraturstudier, studiebesök och intervjuer. Därefter värderades de identifierade miljöaspekterna genom att använda riskmatriser enligt Trafikverkets fastställda rutinbeskrivning. Emissionsmätningarna utfördes i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Resultatet av studien visar att Trafikverket Färjerederiet har fem betydande miljöaspekter, vilka är: Färjornas motordrift Användning av kemiska produkter Elanvändning vid landanläggningar Bristande uppföljning av verksamhetssystemet Upphandling av varvstjänster Resultatet innefattar föreslagna åtgärder och målsättningar för de betydande miljöaspekterna. Emissionsmätningarna visar att det studerade avgasreningssystemet har hög effektivitet vilket innebär att Trafikverket Färjerederiet kan införa systemet, där förutsättningar finns, för att minska miljöpåverkan från aspekten Färjornas motordrift. Inom Trafikverket Färjerederiets verksamhets tillämpas redan idag många åtgärder som minskar miljöpåverkan. Dessa bör systematiseras och följas upp för att uppnå ett mer framgångsrikt miljöledningssystem.

Tidigare studier har visat att den inledande fasen är den viktigaste för framtida fokus vid enimplementering av ett miljöledningssystem. Denna studie har studerat hur förhållandet mellanupplevda fördelar, delaktighet och attityder förändras vid en implementering avmiljöledningssystemet ISO 14001. Studien undersökte även hur attityderna, och indirekt de andranämnda faktorerna, påverkar förändringsmotståndet/-benägenheten. För att svara på dettareviderade vi Giangreco och Pecceis (2005) tvåfaktorsmodell, baserat på tidigare forskning. Detinsamlade materialet kommer främst från intervjuer av de anställda på ett litet företag. Detframkom att det finns ett förhållande mellan faktorerna, men att det inte nödvändigtvis behövervara ömsesidigt. Attityder har även en påverkan på förändringsmotståndet/-benägenheten.

No description available.

Thesis (M. Sc.)--University of Hong Kong, 2007.

Thesis (M. Hous. M.)--University of Hong Kong, 2006.

Thesis (M. Sc.)--University of Hong Kong, 2005.

Submitted by Mendes Eduardo (dasilva@ufba.br) on 2013-08-21T15:32:58Z No. of bitstreams: 1 Dissertação Lis Araújo Barreto 2007.pdf: 836229 bytes, checksum: bf193baf6a742887423cd58824f87576 (MD5) / Approved for entry into archive by Vilma Conceição(vilmagc@ufba.br) on 2013-08-21T18:30:02Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação Lis Araújo Barreto 2007.pdf: 836229 bytes, checksum: bf193baf6a742887423cd58824f87576 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-08-21T18:30:02Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação Lis Araújo Barreto 2007.pdf: 836229 bytes, checksum: bf193baf6a742887423cd58824f87576 (MD5) / Capes / O presente estudo tem como objetivo analisar a contribuição da Educação Ambiental no processo de gestão ambiental, com a finalidade de fornecer subsídios para o planejamento e a implementação de Programa de Educação Ambiental - PEA em empresas. Neste sentido, buscou-se identificar as percepções dos funcionários sobre as questões ambientais em uma indústria petroquímica que possui o Programa de Educação Ambiental e em outra que não possui o referido programa, através de um estudo comparativo, e reconhecer as principais diretrizes e concepções adotadas pelas empresas deste segmento industrial para a implantação de programas ambientais. A coleta de dados foi realizada por meio da aplicação de formulários junto aos empregados de ambas as empresas e através de registro de observações de situações vivenciadas durante as visitas realizadas às empresas. Os dados coletados foram analisados quantitativamente pelo teste χ2 (qui-quadrado), e qualitativamente através da técnica de análise de conteúdo, a partir do estabelecimento de categorias descritivas. A análise dos dados obtidos demonstrou diferença significativa entre as empresas, evidenciando que o programa de educação ambiental (PEA) contribuiu no processo de gestão ambiental. Constatou-se que o PEA possui uma função educativa que se expressa pela troca de informações e pelo desenvolvimento de um respeito e de uma consciência com relação à conservação do meio ambiente e contribui para o enriquecimento profissional dos empregados e a modificação das suas atitudes na empresa e fora dela. Apesar da contribuição positiva, o Programa de Educação Ambiental necessita ser revisado com vistas a propiciar o alcance dos objetivos dessa prática educativa. Os empregados da indústria que não possui o programa de educação ambiental, apesar da falta de conhecimento sobre a temática ambiental, demonstraram interesse na implantação de um programa de educação ambiental na indústria em que trabalham. Esses resultados revelam a importância de programas de educação ambiental na indústria, baseados em atividades que estimulem reflexões sobre o meio ambiente e o envolvimento dos empregados na resolução dos problemas ambientais, para que se produza conhecimento e mudança de atitudes e valores, formando cidadãos comprometidos, responsáveis e críticos em relação ao meio ambiente. / Salvador, Bahia.