En los últimos años, se ha fomentado, a través de distintas normas y leyes, la protección del medio ambiente como parte integrante de las diferentes actividades y políticas de las organizaciones pertenecientes al sector público y privado, con el propósito de lograr un desarrollo equilibrado y sostenible en la empresa y en la comunidad. El presente trabajo de tesis presentará una metodología de investigación basado en el principio de mejora continua, enfocado en las actividades de una empresa del sector textil aplicando un Sistema de Gestión Ambiental que se respalda en la Norma ISO 14001:2004. Asimismo, cuando una empresa adopta en sus políticas de mejora organizacional la implementación de un Sistema de Gestión Ambiental, está permitiendo focalizar sus decisiones y esfuerzos a un mejor desempeño en el ámbito ambiental y cumplir de la mano con la legislación ambiental vigente, de manera que pueda controlar efectivamente los impactos ambientales de las actividades llevadas a cabo en su día a día. Para poder lograr este propósito, será necesario llevar a cabo un procedimiento organizacional, en el cual primero se tendrá que conocer la situación ambiental actual de la empresa en materia de estudio, es decir, realizar un diagnóstico ambiental preliminar, cuya finalidad es la de identificar todos aquellos agentes que participan en las actividades productivas que tienen como consecuencia diversos impactos ambientales significativos para con el medio ambiente. Se toma como referencia los lineamientos manifestados en la NORMA UNE ISO 14001:2004 se dará inicio al Diseño de implementación con la formulación de la política ambiental, que declare las intenciones y principios de la organización hacia su desempeño ambiental, continuando con la creación de un plan estratégicoadministrativo ambiental que cumpla con todos los requisitos y aspectos legales, para luego seguir con la puesta en marcha del respectivo programa en cada una de sus etapas, siguiendo a la etapa de revisión y verificación de cumplimiento de la norma para finalmente ser reportado a la dirección para su revisión. / Tesis

La presente tesis se sitúa en el campo de la aplicación de la norma ISO 14001 en la Facultad de Ciencias e Ingeniería de la Pontificia Universidad Católica del Perú. Tiene como objetivo desarrollar todos los elementos de la norma: política ambiental, identificación de aspectos ambientales, identificación de requisitos legales, establecimiento de objetivos y metas, disponibilidad de recursos, funciones, responsabilidad y autoridad, competencia, formación y toma de conciencia, comunicación, documentación, control de documentos, control operacional, preparación y respuesta ante emergencias, seguimiento y medición, evaluación del cumplimiento legal, no conformidad, acción correctiva y acción preventiva, control de los registros, auditoría interna y revisión por la dirección. Para lo cual, se presenta en una primera parte los conceptos teóricos, y situación actual de ISO 14001 en el Perú y en el mundo. Enseguida, se explica la metodología para poder implementar los elementos de la norma ISO 14001 y la legislación ambiental nacional aplicable. Luego, se exponen los resultados de la aplicación de la metodología. Finalmente, se analizan los resultados obtenidos y se sugieren algunas conclusiones y recomendaciones. / Tesis

Klimatfrågan är idag ett av de större samtalsämnena inom byggvärlden vilket har ett satt ett större ansvar på företag att bygga mer miljövänligt. Alla vet hur viktigt det är att värna om miljön men vi tycker att de flesta företagen gör fel när de lägger de största fokuset på att få en ’’slutprodukt’’ som är miljövänlig, men själva byggarbetsplatsen är inte alls lika miljövänlig. Syftet med denna studie är att miljöarbetet på byggarbetsplatser ska tas på samma allvar som miljöarbetet för byggnader. Genom att få företag sätta upp egna miljömål som speglar de lagar som existerar i Sverige. För att åstadkomma detta skall en bakgrund till vad interna miljömål kan vara samt vad som krävs för att en byggarbetsplats ska uppnå dess interna miljömål. Sedan visa på vilket sätt de interna miljökraven hjälper till att uppnå de befintliga nationella miljömålen Sverige har. Studien bygger på diverse litteraturstudier samt intervjuer. Intervjuerna gjordes med en projektledare och en platschef båda kunniga inom det område vi valt att studera. Studien visar att med hjälp av ISO standarder kan en högre miljökvalitet nås på bygget samtidigt som att följa standarden blir det interna miljömålet. Det påverkar dock alla i företaget som är involverade i projektet då de måste få den kunskap som krävs för att följa den valda standarden. Studien visar även att som följd av att de interna miljömålen uppnås finns det ett klart samband till att de nationella miljömålen främjas.

Orientadora: Ingeborg Sell. / Dissertação (mestrado) - Universidade Regional de Blumenau, Centro de Ciências Tecnológicas, Programa de Pós-Graduação em Engenharia Ambiental.

<p>The demands of environmental effects in today’s companies have been increasing more and</p><p>more. To be able to withstand customers, cooperatives and government demands the ISO</p><p>14001 certification should not be neglected.</p><p>In January 2007 the general management of SAS decided to introduce an environmental</p><p>management system for SAS Tech. The work which has been carried out is a part of the</p><p>certification process of ISO 14001 which will be completed by the end of year 2009.</p><p>The aim is to create auditroutines for the company in order to be able audit ISO 14001</p><p>standard internally which is a demand to get certified and to keep the certification in the</p><p>future. A schedule has been done which audits different part of the standard at every audit</p><p>during one year. The purpose of internalauditing is to be able to confirm that the</p><p>management system and the defined work procedures are fullfilling the demanded effect. In</p><p>order to simplify work with the audits a checklist is also created for the whole standard.</p><p>The auditroutine documents will be inserted among the documents for the environmental</p><p>management system for SAS Tech, this´ll later on be certified externally of Bureau Veritas.</p>

<p>Kraven på extern miljökommunikation enligt standarden ISO 14001 är få och vaga. Eftersom företagen själva väljer hur den största delen av den externa miljökommunikationen ska gå till är det intressant att se hur den då fungerar i praktiken. Syftet med den här studien är att undersöka vad den externa kommunikationen kan innebära i praktiken. Med hjälp av den kvalitativa intervjuformen har empiri samlats in från företagen; SAAB i Linköping, SIEMENS Industrial Turbomachinery, LFV, ALSTOM power Sweden AB. Genom en kvalitativ analysmetod har materialet från intervjuerna bearbetats.</p><p>Vår studie visar att det finns flera drivkrafter som ligger bakom företagens miljökommunikation, dels är det krav önskemål från omvärlden och dels imageskapande. Studien visar att företagen ser den externa kommunikationen som en självklarhet. Företagen kommunicerar externt genom miljömål och miljöaspekter, kombinerat med aktiviteter. För att nå ut till sin omvärld använder sig företagen mest av traditionella verktyg eller metoder, som broschyrer, hemsidor, kundmöten, årsredovisning och annonser. Valet av verktyg beror på de resurser företaget har i form av personal, tid och ekonomi. Det som kommuniceras anpassas och görs mer konkret för att göra informationen lättförståelig. Medarbetarnas roll för den externa kommunikationen visar sig vara viktig för företagen, då det är genom dessa en mer spontan eller informell kommunikation sker ut mot företagets omvärld. Den största effekten företagen har upplevt av att kommunicera externt är positiv feedback, dock visar studien att effekterna sällan mäts eller utvärderas. Att miljökommunikationen inte skiljer sig från den övriga externa kommunikationen i företagen är något som påvisas i studien. Därmed skulle de vaga kraven i standarden kunna ses som obetydliga vad gäller den befintliga externa miljökommunikationen, i praktiken.</p>

<p>Miljöledningssystem används av företag och organisationer världen över. Syftet med den här studien är att undersöka hur företag som är certifierade enligt ISO 14001 arbetar att uppfylla standardens krav på ständig förbättring. De övergripande frågeställningarna handlar bland annat om hur företagen arbetar med och mäter ständig förbättring av miljöprestanda. Hur företagen ser på utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Samt vad det blev för skillnader för dem att vara certifierade enligt den nya ISO-standarden (ISO 14001:2004) jämfört med den gamla (ISO 14001:1996). För att få svar på dessa frågor har intervjuer genomförts på 10 företag.</p><p>Företagen arbetar med att säkerställa att det blir en ständig förbättring genom att arbeta med miljömål och avvikelsehanteringen. Några av respondenterna påpekar att det kan vara svårt att mäta ständiga förbättringar. Företagen upplevde inte att det hade blivit någon större skillnad för dem att certifieras enligt den uppdaterade ISO 14001 standarden. Det råder delade meningar om utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Respondenterna är överlag nöjda med företagens arbete med ständig förbättring.</p>

<p>En organisation som arbetat med sitt miljöledningssystem en längre tid kan komma att ställas inför olika problem bl.a. att engagemanget för miljöarbetet minskar inom organisationen. Ett sätt att minska denna risk är att bedriva en god kommunikation inom organisationen och miljöledningssystemet. Syftet med denna uppsats är att studera hur interna aktörer på ett miljöföretag kan uppleva arbetet med ett miljöledningssystem.</p><p>Detta har undersökts utifrån tre frågeställningar</p><p>- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, arbetet med ett miljöledningssystem? Vilka skillnader i synsätt finns?</p><p>- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, miljökommunikationen?</p><p>- Hur kan en organisation arbeta för att bibehålla engagemanget för arbetet inom sitt miljöledningssystem?</p><p>Studien utfördes på Tekniska Verken i Linköping där jag genomförde fyra fokusgrupper med personer som arbetar med miljöledningssystemet på olika nivåer. Resultatet från fokusgrupperna analyserades och sammanställdes, för att sedan diskuteras. Utifrån diskussionen drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna kan sammanfattas med att för att alla medarbetare ska se på miljöledningssystemet på samma sätt och känna ett fortsatt engagemang för systemet är det viktigt att organisationen har en tydlig vision för miljöledningssystemet som tydliggör vad de vill med det och vilken nytta de ska ha av systemet i det fortsatta miljöarbetet. För att bibehålla engagemanget för arbetet inom miljöledningssystemet är det också viktigt att det finns en fungerande kommunikation för att bl.a. kommunicera ut resultaten som uppnåtts med hjälp av miljöledningssystemet.</p>

<p>Miljöarbetet inom svenskt näringsliv har under det senaste decenniet kommit att handla om miljöledningssystem och främst då om den internationella standarden ISO 14001. Syftet med miljöledningssystem är att ge ett strukturerat arbetssätt som leder till ständig förbättring och ökar företags potential att nå miljöförbättringar. Den centrala delen inom ISO 14001 är identifiering och värdering av miljöaspekter. Genom att värdera miljöaspekterna fastställs vilka aspekter som är betydande miljöaspekter och vilka företag bör arbeta med i sitt miljöprogram. SSAB Oxelösund AB certifierades enligt ISO 14001 år 2004. Därefter har det skett stora förändringar gällande företagets verksamhet och organisationsstruktur. Syftet med denna uppsats är att, i form av en fallstudie, uppdatera och värdera större delen av företagets miljöaspekter så att de blir aktuella för dagens verksamhet. Uppdateringen har möjliggjort en utvärdering av den miljönytta som ISO 14001 har givit företaget i form av förändrade miljöaspekter under en bestämd tidsperiod. Uppsatsen har även studerat hur ett miljöledningssystem kan effektiviseras.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att det inom ett företag som styrs av affärsintressen och som har ökat sin produktion kan redovisa förbättrad miljöprestanda. Dock kan en ökad produktion medföra att produktionsrelaterade miljöaspekter ökar i kvantitet, något som är svårt att påverka. Företaget har genomfört förändringar i sin organisationsstruktur vilket har påverkat miljöledningssystemet negativt då de anställda inte haft tillräcklig kunskap om hur systemet skall anpassas efter den nya strukturen. Organisationsförändringarna har även medfört vissa svårigheter gällande möjligheten att utvärdera den miljönytta som ISO 14001 har givit. För att kunna effektivisera ett miljöledningssystem finns det ett flertal möjligheter. Viktigast enligt denna uppsats är att företagen investerar i att förändra de anställdas attityd kring miljöledningssystem. Något som kan åtgärdas genom att årligen informera, underhålla och aktualisera deras miljökunskap, förståelsen för dagens miljöproblem samt kunskapen om miljöledningssystem. Vad gäller den framtida utvecklingen av miljöledningssystem bör mer forskning bedrivas kring hur miljöledningssystem kan anpassas till förändringar i organisation samt hur miljöledningssystem på bästa sätt kan integreras i företags övriga system och överföras till en rutin i den dagliga verksamheten.</p>

<p>Allt fler företag arbetar idag förebyggande med miljöfrågor samt med införande av miljöledningssystem enligt ISO 14001. ISO 14001 är en standard för miljöledningssystem som blivit ett allt mer använt verktyg för företag som vill arbeta för en hållbar utveckling. Ett miljöledningssystem kan vara ett bra verktyg för ett företag som vill utforma sitt miljöarbete systematiskt och effektivt. ISO 14001 är tillräckligt brett och flexibelt för att kunna användas av alla typer av företag och organisationer. Införandet av ett miljöledningssystem leder till ett effektivare miljöarbete och skapar trovärdighet hos samarbetspartner och en alltmer miljöintresserad allmänhet.</p><p>Syftet med detta arbete var att komma fram till vilka möjligheter och problem som kan uppkomma med införandet av ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 på ett företag. Det leder i sin tur till förbättringsförslag inför framtida arbete med miljöledningssystemet för att få större efterlevnad och bättre effekt. Studien tittar även på de eventuella affärsmässiga fördelar som miljöledningssystemet kan leda till. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex anställda på Lantmännen Agroetanol AB. Tidigare studier inom området har använts för att jämföra med de resultat som intervjuerna lett fram till.</p><p>De slutsatser jag kommit fram till genom studien är att inköpsrutinerna är bristfälliga och behöver uppdateras. Den utbildning som genomförts i samband med införandet av miljöledningssystemet har varit bra, men de anställda behöver få information kontinuerligt. Vad gäller frågan om vilka affärsmässiga fördelar som införandet av miljöledningssystemet kan leda till så är min slutsats från mina intervjuer och andra studier på området att företaget troligen kommer spara pengar på en väl fungerande sopsortering, en minskning av vattenförbrukningen och den höga stärkelsehalten i säden. </p>