• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 40
  • 3
  • Tagged with
  • 43
  • 43
  • 29
  • 22
  • 16
  • 15
  • 14
  • 13
  • 13
  • 11
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Lauros : Framtidens krypteringssystem

Laurila, Kevin, Rosell, Vendela January 2024 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka kryptografins bakgrund, med fokus på symmetrisk kryptering, och att ta fram och jämföra ett nytt krypteringssystem med andra etablerade krypteringssystem. En litteraturstudie genomfördes för att presentera de fem finalisterna i NIST:s krypteringstävling och deras sårbarheter. Kunskaperna från detta gav inspiration till utvecklingen av Lauros, ett nytt symmetriskt krypteringssystem. Det nya systemet har testats och jämförts med NIST-finalisterna AES och RC6. Medelvärde och väntevärde har beräknats för de tre krypteringssystemen och presenterats i diagram, ett för kryptering och ett för dekryptering. Frekvenser av tecknen i binär form i Lauros, AES och RC6 har analyserats och presenterats i ett stapeldiagram.  Resultatet av mätningen av hastigheten är att en text på 1000 tecken krypteras på mellan ungefär 0,010 och 0,012 sekunder med Lauros, medan dekryptering av samma text ligger inom intervallet 0,007 och 0,012 sekunder i 95% av fallen. Analysen av frekvenser i den krypterade texten visade på att tecknen var relativt jämnt fördelade efter tio krypteringar med Lauros av samma klartext. De 100 vanligaste tecknen förekom mellan 41 och 58 gånger. Lauros, AES och RC6 visar snarlika diagram över frekvenser.
22

Modell för lösenordsklassning : Utveckling av lösenordsklassificering / Password classification model : Development of password classification

Eriksson, Fredrik January 2017 (has links)
I dagens samhälle är datorer ett naturligt inslag i vår vardag. För de flesta anses datorn vara ett verktyg för att hjälpa dem genom arbetet såväl som i vardagen. Dock finns det en mörkare sida där personer använder sig utav datorn för att begå brott. Den så kallade IT-relaterade brottsligheten ökar och ökar och enligt Brå:s rapport från 2016 har en ökning på 949 % skett i Sverige mellan 2006 till 2015 enligt den officiella kriminalstatistiken vad gäller brott som har IT-inslag (Andersson, Hedqvist, Ring & Skarp, 2016). För att få fast förövarna krävs det medel för att kunna bevisa att ett brott har begåtts. Ett sätt att göra detta är att gå in i datorn för att leta efter bevis. Om den misstänkte förövaren känner till att det finns möjlighet för denne att komma att bli granskad vad händer då? Möjligheter finns att förövaren försöker göra det så svårt som möjligt att ta sig in datorn. Detta kan då ske genom att kryptera systemet genom att använda sig av en så kallad krypteringsalgoritm för att låsa hårddisken. Denna kryptering kan vara väldigt svår att dekryptera och det kan vara enklare att försöka få tag i det rätta lösenordet istället. Denna studie har till syfte att utveckla en modell för lösenordsklassificering. Genom denna modell kan strategier som används när användare skapar sina lösenord identifieras och klassificeras. Detta bidrar till en ökad kunskap om strategier användare har när de skapar lösenord. Då fulldiskkryptering börjar bli en vanligare metod för att hindra någon obehörig från att ta sig in i systemet finns förhoppningen om att modellen ska kunna användas och utvecklas till att skapa ett ramverk för att underlätta arbetet för forensikerna hos polisen samt andra rättsvårdande myndigheter. Med denna modell kan olika strategier som olika typer av användare använder sig av när de skapar lösenord vara av sådan karaktär att de kan klassificeras in i en egen kategori. Om en sådan klassificering kan göras skulle det underlätta arbetet för IT-forensikerna och påskynda processen med att knäcka lösenord. Studien utförs genom att använda en kvalitativ metod samt validering utav modellen. Genom kvalitativa intervjuer samlas information in som sedan analyseras och används för att utveckla en modell för lösenordsklassificering. Arbetet med att utveckla en modell för lösenordsklassificering har bestått av en iterativ process där återkoppling gjorts gentemot de olika intervjuobjekten. Ett utkast till en modell med grund i befintlig forskning skapades. Utkastet diskuterades sedan med de olika intervjuobjekten, som deltagit i studien, i en iterativ process där modellen uppdaterades och återkopplades mot de olika intervjuobjekten. Validering av modellen har genomförts genom att fånga in riktiga lösenord som läckts ut på Internet och sedan testa dessa lösenord mot modellen för lösenordsklassificering. / In modern society, computers are a fundamental part of our lives. For most people, the computer is a tool used in work as well as in home activities. Unfortunately, there is a darker side where people use the computer to commit crimes. The so-called IT-related crimes keep rising in numbers and according to the Swedish Brå:s report from 2016 (Andersson, Hedqvist, Ring & Skarp, 2016) the number of crimes related to it has increased with 949% in Sweden between 2006 and 2015 according to official criminal statistics. To arrest the criminals, evidence is needed. One way to collect the evidence is to enter the computer system to collect proof of the suspect. However, if the suspect feels he or she might be a possible target for an investigation, what might happen? It’s possible the suspect tries to make it as difficult as possible to enter the computer system. This can be done by encryption of the system and use a so-called encryption algorithm to lock down the system. This encryption might be very difficult to decrypt and it might be easier so simply trying to find the correct password instead. The purpose of the study is to develop a model for password classification. With this model, it may be possible to identify and to categorize strategies users use to create their passwords. This study could contribute to create a foundation to support the IT-forensics working at the police departments. With this model, different strategies users use when creating passwords could be of a certain type that the strategy could perhaps be ranged and categorized in its own category. If a classification can be made it might ease the workload for several IT-forensics and hurry up the progress decoding the password. The study is conducted by using a qualitative method. By conducting qualitative interviews, information is collected and analyzed. This information will then be used to develop a model for password classification. The work with developing a model for password classification has been an iterative process with collected feedback from the several interview participants. A draft model, based on the existing research was made. The draft of the model was sent out to the interview participants and this draft was discussed and then updated in an iterative process. Feedback of the updated model was collected and applied to the model. The model was then validated by applying real passwords leaked to the Internet and then test these passwords against the model of password classification.
23

Hanteringen av integritetsperspektiv inom IT-forensik : En kvalitativ intervjustudie med rättsväsendets aktörer / The management of the privacy perspective in digital forensics : A qualitative interview study with the judiciary's actors

Olsson, Andreas January 2019 (has links)
IT-forensik har funnits i många år och vuxit fram inom brottsutredningar då allt blir mer digitaliserat i vårt samhälle. Samtidigt som det blir mer digitalisering ökar mängden data inom IT. Mycket av vårt privata liv lagras i telefoner eller datorer, till exempel bilder eller personuppgifter. På senare år har integriteten blivit viktigare för varje individ och att följa de mänskliga rättigheterna är ett måste i dagsläget. IT-forensik är i grunden ett integritetsintrång hos den misstänkte och det betyder att aktörerna som utför detta måste vara mer försiktiga och ta hänsyn till de involverades integritet. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktörerna inom rättsväsendet hanterar integritetsperspektiv under IT-forensiska undersökningar, samt att få en bild av hur detta tillämpas i praktiken. De aktörer som blev intervjuade i denna kvalitativa studie var åklagare, domare och försvarare. Resultatet visar att det finns många gråzoner och det sker mycket personliga bedömningar samt tolkningar hos aktörerna. Lagstiftningen skriver i teorin om hur vissa moment ska gå till, men när det tillämpas i praktiken blir detta betydligt mer komplicerat, vilket resulterar i att aktörerna får åtskilda åsikter och hur det ska tillämpas. Aktörerna finner vidare problematik kring vem som ska få tillgång till vad och hur de ska hantera integriteten. / Digital forensics has been around for many years and has emerged in criminal investigations since more is being digitized in our society. At the same time as there is more digitization, the amount of data within IT increases. Much of our private life is stored in phones or computers, such as pictures or personal data. In recent years, the privacy has become more important for each individual and to follow human rights is a must in the present. Digital forensics in its very core is a privacy infringement of the suspect which means that the actors who perform this must be more cautious and consider the privacy of the people involved. The purpose of this work has been to investigate how the actors in the judicial system manage the perspective of privacy during IT forensic investigations and to get a picture of how this is applied in practice. The actors who were interviewed in this qualitative study were prosecutors, judges and defenders. The results show that there are a lot of gray areas and that very personal assessments and interpretations are made by the actors. The law, in theory, explains how certain elements should be done, but when applied in practice, this becomes much more complicated. This results in the actors getting separate opinions of how they should be applied, furthermore who should have access to what and how to handle the privacy.
24

RAM-minnets kontaminering vid tillämpning av forensiska verktyg

Johansson, Christian, Nilsson, Robin January 2011 (has links)
Denna rapport behandlar ett specifikt område inom IT-forensik och informationssäkerhet. Då en berörd part behöver agera i ett skarpt läge, kan kunskaperna om volatilt minne vara avgörande. I takt med att IT-brott har ökat dramatiskt, har det också bidragit till en enorm utveckling inom de forensiska ramarna. IT-forensikerns handlingar är av avgörande karaktär då minnet förändras kontinuerligt, därför eftersträvas minimala förändringar på systemet. Ett datorsystem är utrustat med ett fysiskt minne vars syfte är att temporärt lagra information då det är aktivt. Detta minne kan vara en rik informationskälla ur ett forensiskt perspektiv. Volatilt minne är uppbyggt av binärkod som går att analysera med hjälp av verktyg. Idag finns det ett stort utbud av verktyg för allmänheten och myndigheter, därför begränsas rapporten med inriktning mot kommersiella metoder. För att effektivisera det praktiska utförandet, tillämpas virtualisering som underlättar påvisning av konsistent datautvinning. Vid experimenterande av volatilt minne erhölls framgångsrika resultat där det gick att fastställa förändringar i minnesallokeringen. Då ett program exekveras, resulterar det i märkbara förändringar som går att urskilja i det fysiska minnet. När verktyget sedan har utfört sina givna instruktioner, går det att tolka den procentuella skillnaden mellan minnes-dumparna. Detta bidrog till de förutbestämda målen. Det fysiska minnet är ett relativt nytt och outforskat tekniskt område. Valmöjligheten för en minnesutvinning kan innefatta allt från hårdvaru- till mjukvarulösningar där tyngden på denna rapport baseras på mjukvarulösning. Alla IT-forensiker bör få upp ögonen för denna informationstillgång som kan vara nyckeln till framgång under live-respons.
25

Biometric Authentication and Penetration of Smartphones

Aronsson, Erik January 2018 (has links)
This study aims to examine the function and vulnerabilities of biometric systemsintegrated in smartphones, as well as techniques for circumventing the securityof these systems. These techniques are then used against a selection of smart-phones in order to gauge the resilience of their biometric security. The function,vulnerabilities, and techniques associated with these systems are compiled usinga literature study of published papers and books on the subject. The performedexperiments apply these techniques in the form of presentation attacks directed atthe fingerprint-, face- and iris recognition systems of the examined smartphones.The result of the experiments showed significant differences between the differentsmartphones, where some exhibited flawless security and others showed significantsecurity flaws. Both fingerprint and face recognition systems were successfullycircumvented, while none of the iris recognition systems were breached. No clearlink could be observed between the cost of the device and success rate of attacks,while only devices using the Android operating system were breached. The resultsundeniably showed that some smartphones are vulnerable to the employed tech-niques. It also showed that some of the tested devices had managed to implementmeasures to counteract the applied presentation attacks. The root cause of thevulnerabilities showcased in the experiment is due to the fact that biometric traitscan be copied and reproduced, highlighting a basic flaw of such systems.
26

Deepfakes inom social engineering och brottsutredningar

Björklund, Christoffer January 2020 (has links)
”Deepfake” är en förkortning av ”deep learning” och ”fake”. Deepfakes är syntetisk audiovisuell media som använder sig av maskininlärning för att generera falska videoklipp, bilder och/eller ljudklipp. Detta projekt fokuserar på deepfakes inom förfalskat videomaterial, där en persons ansikte i en video är utbytt mot en annan persons ansikte. Fokuset för den här rapporten är att undersöka hur enkelt det är att göra en egen deepfake med grundläggande kunskap. Detta är gjort med ett experiment som avser att mäta kvantitativa och kvalitativa resultat från intervjuer. Intervjuobjekten har tittat på två videor där de försökt identifiera författarens egna förfalskade videoklipp blandade med legitima videoklipp. Experimentet visar på att det är möjligt och relativt enkelt att skapa övertygande högkvalitativa deepfakes gjorda för social engineering. Det är däremot svårare, men fortfarande möjligt, att förfalska audiovisuellt material i bildbevis. Vidare undersöks vad det finns för typer av preventiva forensiska verktyg och metoder som utvecklas till att upptäcka deepfakes inom förfalskat videomaterial. I nuläget finns det många tekniker som föreslagits som metoder för att identifiera deepfakes. Denna rapport granskar även deepfakes gjorda för social engineering. Deepfakes anses bli ett av de större hoten i framtiden där de kan användas till att effektivt sprida propaganda och desinformation. Nyhetsmedia står inför stora utmaningar framöver på grund av misstro från konsumenter av audiovisuellt nyhetsmaterial. Utifrån de kvantitativa och kvalitativa resultaten, föreslår författaren att nyhetsmedia och social media kan informera om vad deepfakes är och hur sådana förfalskade videoklipp typiskt ser ut. / ’Deepfake’ is an abbreviation of ’deep learning’ and ’fake’. Deepfakes are synthetical audiovisual media that uses machine learning to create fake videos, images and/or audio clips. This project is focused on deepfakes within forged videos, where one person’s face is swapped with another person’s face. This technique is usually referred to as ’face swapping’. However, deepfakes goes beyond what usual face swaps can achieve. The focus for this project is to investigate how easy it is to forge your own deepfakes with basic technical knowledge. This is achieved through an experiment that measures result from fourteen interviews. The interviewees watched two different videos, where each person tried to identify the writers’ own deepfaked video clips, that were mixed with legitimate video clips. The experiment shows that it is possible and relatively easy to create convincing deepfakes aimed at social engineering. It is also possible, but harder, to create deepfakes to forge videos within criminal investigations. This report examines the potential forensic techniques and tools that exists and are developed to identify deepfakes. Furthermore, this report also examines deepfakes made for social engineering. Deepfakes are considered being one of the more significant threats in the future and could be used to effectively spread propaganda and misinformation. The results generated from the experiment in this report, lead to a proposition from the writer that news outlets and social media platforms could aim at an informative approach towards deepfakes. This approach means informing their consumers on what deepfakes are, how they typically look and what consumers can do themselves to identify them.
27

Integritet av IT-forensiska verktyg för automatisk analys / Integrity of IT-forensic tools regarding automated analysis

Canovas Thorsell, Roberto January 2021 (has links)
IT-relaterad brottslighet ökar lavinartat och Polismyndigheten står inför nya utmaningar i att identifiera gärningsmän. Allt mer mjukvaror och tjänster blir automatiserade och det gäller även mjukvarorna som Polismyndigheten använder sig av. En av utmaningarna är den oerhörda mängd data som måste processas och analyseras i undersökningar och då förutsätts det att verktygen presenterar data med bibehållen integritet. Verktygen som används är nästan alltid tredjepartsmjukvara och då är det viktigt att rätt data plockas ut och att datan är korrekt. Denna studie har som mål att jämföra två mjukvaror i hur de identifierar och presenterar data. Studien görs i samverkan med Polismyndigheten vid Regionalt IT-brottscentrum Väst – Skövde och hoppas inbringa nya insikter och kunskaper i de verktyg som jämförelsen grundas på och med hjälp av kunskaperna kunna värdesätta integriteten hos verktygen. Resultatet som framträder i studien är att verktygen presenterar data med bibehållen integritet. / Cybercrime is on the rise in society and the Swedish Police is facing new challenges in identifying criminals. More tools and services are becoming automated, and this also applies to the tools that the Swedish Police uses. One of the challenges is the enormous amount of data that must be processed and analyzed during investigations. The tools used are always third-party programs and IT-forensics needs to rely on the organization that makes the software. This study aims to evaluate two different tools in how they identify and present artifacts. The study is conducted in collaboration with the Police Authority at the Regional IT Crime Center West - Skövde and hopes to bring new insights and knowledge into the tools on which the comparison is based on and with the help of the knowledge be able to value the integrity of the tools. The result that the study presents is that the tools are presenting data with preserved integrity.
28

”Du är så mogen för din ålder…” : Identifiering av grooming med hjälp av en AI-språkmodell.

O'Neill, Monia, Chroscielewski, Jasmin January 2024 (has links)
Genom litteratursökning och manuell datakompilering av sexualbrott mot barn, besvaras frågan “Vilka ord och fraser som förbrytare använder i konversationer är vanligt förekommande och kan användas som identifierande markörer av grooming?” och resulterade i en ordlista av könsord, sexuellt nedvärderande skällsord, och interjektioner som utrop, uppmaningar, och svordomar, som förekommer i högre utsträckning än i vardagliga konversationer. Denna lista användes för träning och test av en språkmodell som flaggar för skadlig data som kan indikera på grooming. Med en semistrukturerad intervju, kompletterat med litteratursökningen av sexualbrottmål besvarades frågan “Vilka sociala plattformar används av förbrytare för att kontakta barn med syfte att utsätta dem för sexualbrott, och varför är dessa plattformar mer använda än andra?”. Dessa metoder påvisade att Snapchat hade en överväldigande majoritet och var den mest använda plattformen, följt av Instagram på en andraplats, samt Tiktok och Kik på en gemensam tredjeplats. För att besvara den tredje frågeställningen “Kan identifiering av grooming underlättas genom Djupinlärning och Naturlig språkbehandling?" utfördes ett flertal experiment på den skapade detekteringsmodell med Naïve Bayes algoritmen som gav positiva utslag. Motiveringen till användandet av AI var att underlätta för IT-forensiker och utredare i deras arbete genom att snabbt identifiera förekomsten av grooming. Eftersom mängden data som extraheras är väldigt omfattande och innehållsklassificering har stor potential för automatisering, kan AI-modeller avsevärt minska arbetsbördan och öka effektiviteten. / By investigating and analyzing court cases, the question of which are the most commonly used words and phrases during grooming attempts that could be used as grooming indicators. A list was compiled and utilized as “harmful” and “harmless” for a training- and test dataset for an AI-model. The list contained snippets of conversations where genital, sexually derogatory terms, commands, and swear words averaged higher than in daily conversation. Through the methods of a semistructured interview and analyzing court cases, results of which social platforms perpetrators use to contact children could be compiled. This showed that Snapchat was by far the most prevalent platform used, followed by Instagram and in third place Tiktok and Kik Messaging. To answer this question, “harmless” data from the same platforms were used in the experiments. The third and final question, pertaining to the possibility of using an AI in grooming detection, was answered through multiple experiments. In an effort to determine if the conversations contained grooming or not, similar in fashion to e-mail spam classification problems, a script with Naïve Bayes as the classifier produced positive results. The goal of this study was to compile a list of words and phrases that, once used to train the model, could detect usage of these words and phrases. And notify the user if the current conversation has been flagged for suspected grooming attempts.
29

Anti-forensik mot minnesforensik : En litteraturstudie om anti-forensiska metoder mot minnesdumpning och minnesanalys / Anti-forensics against memory forensics : A litterature study about anti-forensic methods against memory dumping and memory analysis

Tagesson, Samuel January 2019 (has links)
IT-forensiker möter många svårigheter i sitt arbete med att inhämta och analysera data. Brottslingar använder mer och mer anti-forensiska metoder för att gömma bevis som kan användas emot dem. En vanligt förekommande anti-forensisk metod är kryptering. För att IT-forensiker skall kunna komma åt den krypterade informationen kan krypteringsnyckeln hittas i minnet på datorn. Vilket gör att datorns minne blir värdefullt att hämta och analysera. Däremot finns det flera anti-forensiska metoder som en förbrytare kan använda för att förhindra att minnet hämtas eller analyseras. Denna studie utför en systematisk litteraturstudie för att identifiera de aktuella anti-forensiska metoder mot minnesanalys och minnesdumpning på Windows system. Flera metoder tas upp där bland annat operativsystemet modifieras eller inbyggda säkerhetsfunktioner på CPUn används för att förhindra att information hämtas eller analyseras från minnet. / IT forensics face many difficulties in their work of obtaining and analyzing data. Criminals are using more and more anti-forensic methods to hide evidence that can be used against them. One common anti-forensic method is encryption. In order for IT forensics to access the encrypted information, the encryption key can be found in the memory of the computer. This makes the computer's memory valuable to retrieved and analyze. However, there are several anti-forensic methods that a criminal can use to prevent the memory from being retrieved or analyzed. This study performs a systematic literature study to identify the current anti-forensic methods against memory analysis and memory dumping on Windows system. Several methods are addressed where, among other things, the operating system is modified or built-in security functions on the CPU are used to prevent information being retrieved or analyzed from memory.
30

Riktlinjers roll i IT-forensiska utredningar

Wiman, Jonathan, Lundström, Jonathan January 2018 (has links)
A wide range of professions is enjoying the privilege of standardized work, where a document states what operations are the best way to go about any given task. In the work of a digital forensic examiner, standards and guidelines are harder to define given the full range of tasks and continuously developing digital aspect. This study has the goal of mapping out existing digital forensic standards and examining whether or not any digital standards and guidelines are being used in the field of law enforcement. This study is also setting out to explain why, or why not these standards and guidelines are being used. This task is being performed using a literary study, using existing digital forensic standards, and also a set of interviews targeting digital forensics working in law enforcement. The study shows how digital forensic standards are not actively being used, and when guidelines are being used, they are used somewhat vaguely and not firmly enforced. The work of a digital forensic proves to use a more “best practice” approach where experience and competence are key. Standards and guidelines are being used so rarely because, with the extremely different cases, the constant development of technology, and the use of “unrestrained evaluation of evidence”; it simply cannot exist without limiting the digital forensic process.

Page generated in 0.0687 seconds