<p>Syftet med design av IT-system är att förändra eller stödja användares handlingar genom att göra vissa handlingar möjliga att utföra och andra omöjliga. Detta görs genom att systemet tilldelats vissa egenskaper i utvecklingsprocessen som skall möjliggöra och begränsa vissa typer av handlingar. Detta resulterar i ett designat handlingsutrymme. Kontrollen som designers haft över sin design tappas när applikationen börjar användas. Det uppstår då effekter i användarens användning av systemet som designers inte har kontroll över. En effekt av användningen är användarens upplevda handlingsutrymme och konsekvenserna av den upplevelsen. En designer är därmed delvis ansvarig över de möjligheter och begräsningar som har implementerats i form av funktioner i systemet. IT-system kan ses som en ställföreträdare som kommunicerar till användarna vad designern förväntade, och användarna kan endast kommunicera med designerns ställföreträdare inte med designern. Därmed kan effekter av IT-systemets design identifieras i användarens upplevelse av IT-systemet. Men hur går man tillväga för att studera effekter av ett IT-systems design? I denna avhandling presenteras utvecklingen av ett tillvägagångssätt (effektanalys) med tillhörande analysmodeller (D.EU.PS. Modellen och fenomenanalys) av IT-system användning, som kan användas för att studera effekter av ett designat handlingsutrymme. Detta görs genom att fokusera användares upplevelser av IT-systemet. Detta arbete genomförs i en pilotstudie och två efterföljande fallstudier. D.EU.PS. Modellen används för att klassificera IT-systems funktionalitet och erbjuder ett praktiskt stöd för att värdera specifika egenskaper av ett IT-system. Den bidrar även med en förståelse för vad designers avser och vad användare upplever. Begreppet handlingsutrymme konkretiseras genom att det egenskapsbestäms i avhandlingen. Med egenskaper avser jag sådant som påverkar användningen av IT-systemet i dess handlingskontext och upplevelsen av IT-systemets handlingsutrymme.</p>

<p>Mitt examensarbete behandlar möjligheterna att effektivisera operationsverksamheterna på svenska sjukhus med hjälp av IT lösningar.</p><p>Information har samlats in genom intervjuer av sjukvårsdspersonal och genom sökning på Internet. Operationsprocessen beskrivs och analyseras med hjälp av värdeanalysmetoden och flaskhalsanalysmetoden.</p><p>Min slutsats är att svenska sjukhus bör effektivisera sina operationsprocesser i en strävan efter att skapa rätt värde för sina patienter. De bör försöka utnyttja möjligheterna med operationsplaneringssystem för att eliminera onödigt arbete och utveckla patientvärde. De fåtal svenska sjukhus som ännu inte gjort det bör införa operationsplaneringssystem.</p><p>Det är inte IT system i sig själva som tillför nytta och som effektiviserar verksamheter. Det är den förändring i arbetssätt och processer som kan stimuleras och realiseras med hjälp av IT systemen som tillför nytta.</p><p>Det räcker inte med att införa IT system och effektivisera arbetssätt för att effektivisera operationsverksamheterna. Det är viktigt att den politiska ledningen och förvaltningsledningen vill effektivisera och att de inför styrmekanismer och finansieringsmodeller som stimulerar till detta. För att förmå personal att engagera sig i förändringsarbete så krävs en kultur som uppmuntrar och främjar förändringsinitiativ. Det handlar om ett starkt ledarskap som förmedlar tydliga visioner, uppmuntrar personligt engagemang och ger individer ansvar och befogenhet att agera och förändra. Det gäller inte minst inom sjukvården.</p>

Mitt examensarbete behandlar möjligheterna att effektivisera operationsverksamheterna på svenska sjukhus med hjälp av IT lösningar. Information har samlats in genom intervjuer av sjukvårsdspersonal och genom sökning på Internet. Operationsprocessen beskrivs och analyseras med hjälp av värdeanalysmetoden och flaskhalsanalysmetoden. Min slutsats är att svenska sjukhus bör effektivisera sina operationsprocesser i en strävan efter att skapa rätt värde för sina patienter. De bör försöka utnyttja möjligheterna med operationsplaneringssystem för att eliminera onödigt arbete och utveckla patientvärde. De fåtal svenska sjukhus som ännu inte gjort det bör införa operationsplaneringssystem. Det är inte IT system i sig själva som tillför nytta och som effektiviserar verksamheter. Det är den förändring i arbetssätt och processer som kan stimuleras och realiseras med hjälp av IT systemen som tillför nytta. Det räcker inte med att införa IT system och effektivisera arbetssätt för att effektivisera operationsverksamheterna. Det är viktigt att den politiska ledningen och förvaltningsledningen vill effektivisera och att de inför styrmekanismer och finansieringsmodeller som stimulerar till detta. För att förmå personal att engagera sig i förändringsarbete så krävs en kultur som uppmuntrar och främjar förändringsinitiativ. Det handlar om ett starkt ledarskap som förmedlar tydliga visioner, uppmuntrar personligt engagemang och ger individer ansvar och befogenhet att agera och förändra. Det gäller inte minst inom sjukvården.

Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet. Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS). Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation. De stressteorier vi valt att utgå från – krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen – har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö. Var och en av dessa modeller står dock för ett unikt angreppssätt på problematiken. Med hjälp av dessa modeller har vi kunnat konstatera att det finns brister ur arbetsstresshänseende inom flera av de områden som dessa modeller fokuserar på. De tydligaste är kanske handläggarnas brist på inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen, men vi har också kunnat konstatera andra stressfaktorer såsom relativt hög arbetsbelastning och bristande variation i arbetsuppgifterna. Det informationssystem som används vid FP-gruppen verkar dock ha haft begränsad inverkan på arbetet och den grad av stress de anställda upplever. Arbetsinnehållet har inte förändrats nämnvärt av dess införande, förutom att arbetet blivit mer bundet till arbetsplatsen och arbetsstationen. De orsaker till stress vi identifierat inom FP-gruppen verkar snarare bero på organisatoriska aspekter och arbetsuppgifternas utformning.

I hälso- och sjukvården i Sverige används ett flertal medicintekniska apparater och IT-system. Ofta läser man av en skärm på den medicintekniska apparaten och noterar informationen på papper för att sedan manuellt mata in dessa uppgifter i IT-systemen. Detta manuella mellanled finns det önskemål och förhoppningar om att slippa. Man vill kunna överföra information automatiskt mellan den medicintekniska apparaten och IT-systemet, med andra ord vill man integrera dem. För att åstadkomma detta måste ett antal grund-läggande förutsättningar uppfyllas. Bland annat ställs vissa krav på tekniken hos den medicintekniska apparaten, kommunikationskanalen och IT-systemet. Dessutom är det nödvändigt att uppfylla gällande lagar och regler. Utöver detta finns det faktorer som kan underlätta, till exempel användandet av erkända standarder för kommunikationen. Syftet med detta examensarbete har varit att belysa och utreda dessa bakomliggande faktorer för att få integration av nyss beskrivet slag att fungera. Arbetet är en bakgrundsstudie på detta område.

<p>I hälso- och sjukvården i Sverige används ett flertal medicintekniska apparater och IT-system. Ofta läser man av en skärm på den medicintekniska apparaten och noterar informationen på papper för att sedan manuellt mata in dessa uppgifter i IT-systemen. Detta manuella mellanled finns det önskemål och förhoppningar om att slippa. Man vill kunna överföra information automatiskt mellan den medicintekniska apparaten och IT-systemet, med andra ord vill man integrera dem. För att åstadkomma detta måste ett antal grund-läggande förutsättningar uppfyllas. Bland annat ställs vissa krav på tekniken hos den medicintekniska apparaten, kommunikationskanalen och IT-systemet. Dessutom är det nödvändigt att uppfylla gällande lagar och regler. Utöver detta finns det faktorer som kan underlätta, till exempel användandet av erkända standarder för kommunikationen. Syftet med detta examensarbete har varit att belysa och utreda dessa bakomliggande faktorer för att få integration av nyss beskrivet slag att fungera. Arbetet är en bakgrundsstudie på detta område.</p>

The implementation of a new IT system in an organization provides many opportunities but as well as serious challenges.  Opportunities may arise in the form of increased control and efficiency in the organization, while a common challenge may be that the organization does not perceive value in the investment because management has failed to integrate IT with the rest of the organization. It is only when the organization manages the organizational factors during and after IT implementation that the benefits may be realized. This thesis examines organizational factors involved during the implementation of IT systems and identifies critical factors that are plausibly responsible for the success of the implementation. The design of the study was a comparative case approach that simultaneously examined two IT system implementations (named Heroma and Agresso) in the same organization, one of them being perceived to be more successful than the other.  In the theoretical framework, discussion addressed the issue of how to measure a successful implementation. Based on the literature  review  and  the empirical  data,  the  author  was  able  to  identify  the  critical organizational factors that were most responsible for the level of success of each IT implementation. The   results   showed   that   the   Heroma   implementation   lacked   in managing critical organizational factors, leading to a less satisfactory outcome. For example, the exclusion of employees  from  the  implementation  process  and  the  lack  of competency  of  the  project manager  made the Heroma  implementation  more troublesome  then the Agresso implementation.

Visioner om IT lovar många och positiva förändringar i samhället. Detta gäller inte minst inom svensk äldreomsorg där IT ses som ett verktyg för att utveckla och förbättra äldreomsorgen. Genom att datorisera äldreomsorgen finns förhoppningar om goda effekter som bättre tillgång till information i samband med möte med den äldre, förbättrad samverkan över organisationsgränser samt bättre uppföljning. Den här avhandlingen handlar om datorisering av äldreomsorg, de aktörer genom vars intressen och värden IT-system utvecklas, och de värden som IT-systemen skapar. Då värden styr handlande, prioriteringar, beslut samt hur vi värderar det vi upplever påverkar värden utveckling och utvärdering av IT-system. Därmed studeras effekter som spår av värden. Detta är en kvalitativ studie som illustrerar hur fyra administrativa och äldreomsorgsstödjande IT-system i tre svenska kommuner har utvecklats genom olika aktörsgruppers värden och vilka värden dessa IT-system uppfattas stödja. Avhandlingsarbetet har en stark empirisk bas som har utvecklats genom att jag har deltagit i upphandling samt utveckling av IT-system för äldreomsorg i Örebro samt Linköpings kommun. Dessutom har jag studerat upplevda effekter av att använda IT-system som stöd för arbete inom äldreomsorg i Göteborg stad och Linköpings kommun. Avhandlingens resultat visar att datorisering av äldreomsorg drivs av och värderas utifrån fyra värdeområden: förvaltningsvärden, integrationsvärden, omsorgsvärden och professionsvärden. Förutom ovanstående resultat presenteras datoriseringsprocessernas aktörs-grupper och deras värden samt en jämförelse av värden som drivkrafter eller konsekvenser. Sju sammanfattande resultat avslutar beskrivningen av avhandlingens kunskapsbidrag.

Huddinge kommun införde under våren 2018 ett nytt IT-system. Att införa ett IT-system i en kommun berör många inom organisationen, det innebär att den interna kommunikationen blir en viktigt del av införandet. Sex olika respondenter har deltagit i kvalitativa intervjuer för att besvara hur den interna kommunikationen ser ut vid införande av IT-system. En dokumentstudie har även genomförts där Huddinge kommuns kommunikationspolicy har studerats. Slutsatserna för studien visar att Huddinge kommun framförallt använder mail och intranätet för att kommunicera internt vid införande av IT-system, men också möten används för informationsspridning. Respektive projekgrupp upprättar en kommunikationsplan själva eller med hjälp av en kommunikatör. Att kunna säkerställa att medarbetare får rätt information vid införande av IT-system ansågs dock svårt. Respondenterna i studien hade även olika uppfattningar kring tydligheten i den information som användarna av ett nytt IT-system får vid införande av IT-system. Respondenterna ansåg att de kommunikationskanaler som används idag för den interna kommunikationen är nödvändiga.

Problem: Hur såg kundrelationerna ut innan det nya IT-systemet infördes och hur ser kundrelationerna ut med ett nytt IT-system? Kundrelationer som tidigare har hanterats via telefon eller på plats har ersatts av dagens lösning med ett IT-system som går att komma åt via Internet och ger mer möj-lighet till självbetjäning. Detta leder till frågorna: Vilka för-ändringar har IT-systemet medfört? Hur har interaktionen påverkats? Syfte: Att beskriva och förklara hur införandet av ett nytt IT-system påverkat interaktionen (relation) mellan ”kund” och leverantör vid en tidpunkt 5 år efter systemets införande. Med kund avses golfspelare och med leverantör avses golfklubb. Teori &amp; Metod: Teoriavsnittet består av två delar. Avsnittet om IT-system tar upp anledningar till införande och vilka som använder systemet. Avsnitt om kundrelationer och IT tar upp Inter-net, kundrelationer med IT och självbetjäning samt nackde-lar. Empirin har sammanställts genom besöksintervju hos Svenska Golfförbundet, telefonintervju hos 10 olika golf-klubbar, samt enkäter hos 30 medlemmar från Västerås GK och 10 medlemmar från Skerike GK. Resultat: Kundkontakten med medlemmarna går från att vara mer personliga möten till att bli mer automatiserade med mer e-postkontakt. Medlemmarna bokar sina starttider, anmäler sig till tävlingar och ändrar handicap alltmer via Internet. Golfklubbarna har bra uppsikt över vilka som är ute och spelar.