Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering. Tjänstemän tycker att medborgare får och kan ställa krav på kommunen beträffande e-tjänster. Några informanter upplever osäkerhet vid kontakten med medborgarna. De menar att det beror på att det inom organisationen saknas en strategi eller policy som styr denna kontakt. Studiens resultat visar även att implementeringen av den nationella IT-strategin vid Karlskrona kommuns förvaltningar befinner sig på olika nivåer. På en nivå handlar det om informationserbjudande till visioner medan det på en annan nivå utveckling av e-tjänster som funktionerar i integration med andra myndigheter. Analysen visar att implementeringen av IT inom organisationen påverkat medarbetarnas arbetsinnehåll både positivt och negativt. Det positiva är att arbetsinnehållet har blivit intressantare, roligare med större möjligheter. IT - implementeringen kan ge ett dubbelt arbete med dokumentering av ärendena, som måste göras både i pappers- och elektronisk form. Hinder i samband med införandet av nya e-tjänster är tids- och kunskapsbrist, rädsla för förändring och svårigheter som uppstod i början av implementeringen vilka har lösts med tiden i samverkan med organisationens IT-utvecklare. Detta kan förstås utifrån Giddens struktureringsteori och begreppen allokativa och auktoritativa resurser. Hans struktureringsteori bidrar med skildring av strukturer som begränsar möjliga handlingsalternativ. En central hypotes i hans teori är att människor förklarar och reflekterar över sina handlingar samt har praktiska och diskursivt medvetande. En slutsats som kan dras är att tjänstemän har obetydligt påverkan över utvecklingen av e-tjänster till medborgare och att de anser att e-tjänsterna utvecklas efter medborgarnas behov och efterfrågan, men de kan inte ange något exempel att medborgare var tillfrågade.

Studiens syfte är att undersöka om användarinvolvering underlättar IT-implementeringar. Teknikens snabba framväxt påverkar organisationer i den grad att de måste implementera IT förr eller senare. Samtidigt finns det stora utmaningar med IT-implementeringar, de uppfyller sällan dess fulla potential eller bidrar med den förväntade nyttan. Ett sätt att underlätta IT-implementeringar är att involvera användare i processen, något som kallas för användarinvolvering. Studien riktar in sig på offentliga och privata organisationer i Sverige som har genomfört en eller flera IT-implementeringar de senaste 2 åren där användarinvolvering använts.  Denna studie är utformad genom en kvalitativ ansats. Empirin till studien har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med respondenter vars roller i sina respektive organisationer bidrar till ett helhetsperspektiv kring studiens område. Fem organisationer medverkade i studien där två av organisationerna verkar inom offentlig sektor och tre inom privat sektor, varav tre respondenter är från samma företag. Organisationerna är verksamma inom finans, hälsovård, industrivaror & tjänster, försäkringar och transport.  Artikeldatabaser och bibliotekskataloger användes för att gå igenom tidigare forskning som sedan låg till grund för den teoretiska referensramen och analysen. De begrepp och teorier som används i studiens teoriavsnitt är problem och onödiga kostnader med IT-implementeringar, system development life cycle, användarinriktad design och organisationsstorlek & organisationsstruktur.  Studien visar att användarinvolvering har stor betydelse på korta IT-implementeringar som varar i 0–3 år. Vid långa IT-implementeringar som sträcker sig 3 år eller längre har användarinvolvering låg betydelse. Studien visar att användarnas involvering på implementeringar skiljer sig från verksamhet till verksamhet och är beroende av både implementeringen- och organisationens storlek. / The purpose of this study was to investigate if user involvement is a crucial factor for the success of IT implementation. The rapid evolvement of technology affects organizations to the extent that they need to implement Information Technology (IT) sooner or later. At the same time, there are big challenges with IT-implementations, they rarely fulfill their potential or contribute with the expected usage. One way to increase IT-implementation rate of success is to involve the user in the process, this is called user involvement. This study focuses on public and private organizations in Sweden who have implemented one or more IT-implementations in the last 2 years, where user involvement has been used.  This study is designed through a qualitative approach. Empiricism of the study has been gathered through seven semi-structured interviews with respondents whose roles in their respective organizations contribute to a holistic approach to this area of study. Five organizations were involved in this study where two of the organizations work within the public sector and the other three in private sector, whereof three respondents work in the same organization. The organizations in this study are active within the work areas of finance, healthcare, industrial goods & services, insurance and transportation.  Article databases and library catalogs were used to review previous research which then provided the basis for the theoretical reference and analysis. The concepts and theories used in the study’s theory section are problems and unnecessary costs with IT-implementations, system development life cycle, participatory design and organization size & organizational structure.  The study shows that user involvement is a key factor on short IT-implementations that lasts 0-3 years. For long IT-implementations lasting 3 years or more user involvement is of less importance. The study shows that user involvement on implementations differs from business to business and depends on both the size of the organization and implementation.

Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för hur förändringsledare arbetar samt vilka sensemaking-aktiviteter som bedrivs och är återkommande i förändringar gällande IT-implementeringar inom den svenska sjukvården. Studien grundar sig på en fallstudie där det som studeras är förändringsarbetet gällande implementeringen av IT-systemet MetaVision på Akademiska sjukhusets centralintensiv, CIVA. Uppsatsförfattaren har använt sig av metodtriangulering och således samlat in empirisk data från tre olika sorters källor. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett urval av informanter baserat på deras profession, samt med projektets förändringsledare och superanvändare. Åtta stycken icke deltagande observationer har genomförts på avdelningen under fem veckors tid. Utöver det har dokument gällande förändringen samlats in. All insamlad data har sammanställts och analyserats. Studien mynnar ut en slutsats som belyser det faktum att förändringsledarens arbete och beteende är betydande för att förändringen ska gå att driva framåt samt att det finns specifika sensemaking-aktiviteter som ledare bör utföra under förändringsprocessens gång. Det går inte att urskilja enskilda aktiviteter som är viktigare än andra, då olika aktiviteter har olika betydelse i olika projektfaser. Detta beror på förändringens karaktär och vilken organisation som studeras. I denna specifika studie presenteras tre övergripande aktiviteter som varit betydande i det studerade projektets inledande uppstartsfas.

This study explores bank employees' attitudes and perceptions towards digitalization in their workplace and its impact on their work within team structures. The aim is to fill identified research gaps by specifically examining internal factors such as employees' attitudes towards technology and their participation in change processes. The study employs a qualitative methodology and conducts semi-structured interviews with bank employees at three bank branches in Uppsala. The Technology Acceptance Model (TAM) is used to analyze how bank employees accept and adapt to new technologies, while Tuckman's stages of group development is applied to investigate how team dynamics develop and are affected by digitalization. The study's results culminated in a developed model for digital acceptance within bank teams, highlighting the challenges and opportunities employees face in their daily work with digital tools. Furthermore, attitudes towards change, the impact of digital systems on team dynamics, and the work environment are analyzed. Among the conclusions drawn, it was found that a positive attitude and thorough understanding of digital tools among bank employees are crucial for a successful digital transformation. Additionally, team dynamics play a significant role in the acceptance and integration of new technology, emphasizing the importance of effective change management strategies within the banking sector. / Denna studie utforskar bankpersonalens attityder och föreställningar gentemot digitalisering på deras arbetsplats och dess inverkan på deras arbete inom teamstrukturer. Syftet är att fylla identifierade forskningsgap genom att specifikt granska interna faktorer såsom personalens attityd till teknik och deltagande i förändringsprocesser. Studiens metodik är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med bankanställda vid tre bankkontor i Uppsala. Technology Acceptance Model (TAM) används för att analysera hur bankanställda accepterar och anpassar sig till ny teknik, medan Tuckmans modell för grupputveckling tillämpas för att undersöka hur teamdynamik utvecklas och påverkas av digitaliseringen. Studiens resultat mynnade ut i en utvecklad modell för digital acceptans inom bankteam, som belyser de utmaningar och möjligheter som anställda möter i sitt dagliga arbete med digitala verktyg. Vidare analyseras attityder till förändring, digitala systems påverkan på teamdynamik och arbetsmiljö ingående. Bland de slutsatser som dras, visade det sig att en positiv attityd och grundlig förståelse för digitala verktyg bland bankanställda är avgörande för en lyckad digital transformation. Vidare spelar teamdynamik en betydande roll i acceptansen och integrationen av ny teknik, vilket understryker vikten av effektiva förändringsledningsstrategier inom banksektorn.

Den digitala utvecklingen accelereras alltmer och det blir allt viktigare för organisationer att digitalisera sina verksamheter genom olika IT-system. IT-implementeringar har dock sedan länge visat sig vara en komplex process och många organisationer tar hjälp av IT-konsulter för att lyckas med implementering av IT. IT-implementeringar påverkas dessutom till stor del av IT-kulturen i organisationen. Därför är det relevant att undersöka sambandet mellan IT-kultur och IT-implementering, för att således möjliggöra utformandet av strategier som underlättar en IT-implementering. SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur IT-kultur samspelar med implementering av IT och vilka strategier som kan användas för att underlätta implementeringen. Detta görs genom att studera konsulters arbete med att identifiera medarbetarnas inställningar till IT. GENOMFÖRANDE: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie. Det empiriska materialet utgörs av sju intervjuer med IT-konsulter från fem olika företag. Studien genomförs med ett interpretativt grundantagande.  SLUTSATS: Studien visar att IT-kultur samspelar med implementering av IT, där en positiv IT-kultur främjar en lyckad implementering. Konsulter bör därmed använda strategier för att sprida positiv IT-kultur i organisationen, samt för att omvandla negativa och neutrala IT-kulturer till mer positiva. Olika strategier är lämpliga för olika sorters IT-kulturer och det är därmed av vikt att konsulten lär känna organisationen och kartlägger de olika IT-kulturer som existerar inom organisationen, för att således kunna bemöta dem på bästa sätt. / The digital transformation is accelerating, and it is of utmost importance that organizations and consultants hired by them are successful in implementing IT tools. Simultaneously, an IT implementation is complex and largely affected by the IT culture in the organization. Therefore, it is of importance to study the connection between IT culture and IT implementation, and to form strategies that can be used to facilitate an IT implementation regarding the IT culture. AIM: The aim of the study is to analyze how IT culture is connected to IT implementation and strategies that can be used to facilitate IT implementation. This is accomplished by a study of consultants and how they identify co-workers’ attitudes to IT.  COMPLETION: This study is a cross-sectional qualitative study. The empirical data consists of seven interviews with IT consultants from five different companies. The study is conducted with an interpretive philosophical perspective.  CONCLUSION: This study shows that IT cultures play an important role in the process of implementation of IT, where a positive IT subculture benefits a successful implementation. Therefore, through active work during the implementation process, IT consultants can deal with negative attitudes and strengthen positive approaches.  IT consultants should use strategies to create a positive IT culture within the organization, but also to transform negative and neutral IT cultures into more positive IT cultures. Different strategies are suitable for different kinds of IT cultures and it is therefore essential that IT consultants get to know the organization and clarify the variety of IT subcultures that exist within the organization, to be able to address them in the most suitable way.