Bakgrund: Cancer leder till mycket lidande för barnen och de behöver hjälp med att lindra lidandet med hjälp av icke-farmakologiska metoder. Av alla dessa drabbade barn och ungdomar har många besvär av smärta och ångest och det blir psykiskt påfrestande under sjukdomstiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur icke-farmakologiska metoder används, för att avleda smärta och ångest hos barn och ungdomar som genomgår cancerrelaterade undersökningar och behandlingar. Metod: Litteraturstudie. Artikelsökning gjordes i databasen PubMed, Cinahl och manuellt. Totalt valdes tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att icke-farmakologiska metoder såsom beröring, hypnos och distraktion i form av lek eller såpbubblor samt musik, minskar smärta och ångest hos barn och ungdomar med cancerdiagnos, som genomgår smärtsamma undersökningar, till exempel benmärgsaspiration, blodprover och andra behandlingar. Slutsats: De icke-farmakologiska metoderna är ett komplement till de farmakologiska medicinerna för att minska smärta och ångest. Det är viktigt att åldersanpassa de icke-farmakologiska metoderna. Omvårdnadspersonalen kan bli mer lyhörd för att använda icke-farmakologiska metoder, gällande smärt- och ångestlindring hos barn med cancerdiagnos. De bör få möjlighet att utveckla sin kunskap och kompetens inom detta område. I sin tur kan det leda till mer trygga barn och ungdomar, och även trygga föräldrar. / Background: Cancer leads to a lot of suffering for the children and they need help to alleviate suffering by means of non-pharmacological methods. Of all these affected children and adolescents, there are many complaints of pain and anxiety and it becomes psychologically stressful during the illness. Purpose: The purpose of the study was to describe how non-pharmacological methods are used to derive pain and anxiety in children and adolescents undergoing cancer-related studies and treatments Method: Literature study. Article search was made in the PubMed, Cinahl database and manually. A total of ten scientific articles were selected. Results: The results showed that non-pharmacological methods such as massage, hypnosis, play or soap bubbles and music distraction reduce pain and anxiety in children with cancer diagnosis undergoing painful investigations, such as bone marrow aspiration, blood samples and other treatments.Conclusion: The non-pharmacological methods complementary to the pharmacological drugs to reduce pain and anxiety. It is important to age-match the non-pharmacological methods. Nursing staff can be more responsive to using non-pharmacological methods, regarding pain and anxiety relief in children with cancer diagnosis. They should be given the opportunity to develop their knowledge and skills in this field. In turn, it can lead to more safe children and young people, and also to safeguard parents.

Alla kirurgiska ingrepp, oavsett omfattning, orsakar vävnadsskada med efterföljande smärta. Obehandlad eller otillräckligt behandlad smärta kan leda till postoperativa komplikationer såväl fysiologiska som psykologiska. Farmakologisk behandling och framförallt behandling med opioider är ofta förknippat med biverkningar. Ett komplement till farmakologisk smärtbehandling kan vara icke-farmakologisk behandling såsom exempelvis musik. Musik är en gammal social företeelse som har visat sig ha positiv effekt på oro, stress och smärta. Studiens syfte var att undersöka musikens effekter på postoperativ smärta. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baseras på femton vetenskapliga och peer-reviewed artiklar. Resultatet visade på att majoriteten av de patienter som genomgick ett kirurgiskt ingrepp och fick musikintervention skattade sin smärta lägre än de patienter som inte fick det. Musikintervention är en enkel, riskfri och kostnadseffektiv metod som kan ses som ett komplement till farmakologisk behandling av postoperativ smärta. / All surgical procedures, whatever the extent, cause tissue damage with subsequent pain. Untreated or inadequately treated pain can lead to both physiological and psychological postoperative complications. Pharmacological treatment and especially opioid treatment is often associated with side effects. A complement to pharmacological may be non-pharmacological pain management such as music. Music is an old social phenomenon which has shown to have a positive effect on anxiety, stress and pain. The purpose of the study was to investigate the effects of music on postoperative pain. The study was conducted as a literature study and the result is based on fifteen scientific peer-reviewed articles. The result showed that the majority of patients undergoing surgery and who received music interventions assessed their pain lower than those who did not. Music intervention is a simple, riskfree and cost-effective method which may be a complement to pharmacological treatment of post-operative pain.

SAMMANFATTNING Introduktion: Depression är en av de vanligaste sjukdomarna världen över och utgör en stor börda för de drabbade och även en stor kostnad för samhället. Fysisk aktivitet används som en del av behandlingen för personer med depression och har visat sig minska depressionssymtom och öka livskvalitén. Det saknas dock en fördjupad kunskap om patienters upplevelser kring fysisk aktivitet vid depression. En ökad kunskap kan ge sjuksköterskan verktyg för individanpassad stöttning och motivation till patienter med depression.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsform vid depression och depressionssymtom. Metod: Designen för examensarbetet var en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar inom området systematiskt kvalitetsgranskats och sammanställts genom en resultatanalys. Resultat: Deltagarna i studierna upplevde att de genom att utföra fysisk aktivitet blev mer kapabla att klara av saker i vardagen, fick ett ökat självförtroende och hittade ett sätt att hantera depressiva symtom. Dessutom beskrevs en hälsosammare livsstil såsom förbättrad sömn och fler sociala kontakter, den fysiska aktiviteten bidrog även till en ökad kroppsmedvetenhet. Viktiga aspekter för den fysiska aktiviteten var att deltagarna upplevde ett sammanhang och fick möjlighet att dela sina upplevelser med andra i samma situation. Deltagarna upplevde både fysiska och psykiska hinder för att kunna genomföra fysisk aktivitet.  Slutsats: Genom fysisk aktivitet som behandlingsform upplevde deltagarna att de blev både psykiskt och fysiskt starkare. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvarsområde i att agera omvårdnadsstöd till personer med depression, att initiera åtgärder för att upprätthålla individanpassad träning och att samverka med andra professioner.  Nyckelord: icke farmakologisk behandling, psykisk ohälsa, egenvård, omvårdnad, litteraturöversikt / ABSTRACT Introduction: Depression is one of the most common diseases worldwide and is a great burden for those affected and also a great cost to society. Physical activity is used as part of treatment for people with depression and has been shown to reduce depressive symptoms and increase quality of life. However, there is a lack of in-depth knowledge of patients' experiences of physical activity in depression. Increased knowledge can give the nurse tools for individualized support and motivation for patients with depression. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of physical activity as a form of treatment for depression and depressive symptoms. Method: The study design in this thesis was a general literature review where ten qualitative articles were systematically quality reviewed and compiled through a results analysis. Results: The participants in the studies experienced that by performing physical activity they became more capable of coping with things in everyday life, gained increased self-confidence and found a way to deal with depressive symptoms. In addition, a healthier lifestyle such as improved sleep and more social contacts were described, the physical activity also contributed to an increased body awareness. Important aspects of the physical activity were that the participants experienced a context and had the opportunity to share their experiences with others in the same situation. The participants experienced both physical and mental barriers to being able to carry out physical activity.  Conclusion: Through physical activity as part of the treatment, the participants experienced that they became both mentally and physically stronger. Nurses are responsible for acting supportive for people with depression, initiating measures to maintain individualized training and collaboration with other professions. Keywords: non-pharmacological treatment, mental illness, self-care, nursing, literature review

Bakgrund: Smärta är det vanligaste symtomet för vilket personer söker vård. Långvarig smärta behandlas ofta farmakologiskt och i Europa använder hälften av alla med långvarig smärta farmakologisk behandling. Sjuksköterskan kommer oavsett arbetsområde att möta personer med långvarig smärta. Då den farmakologiska behandling som erbjuds ofta upplevs som bristande är det viktigt att sjuksköterskan är insatt i icke farmakologiska behandlingsalternativ och hur patienter upplever dessa. Syfte: Syftet var att undersöka personer med långvarig smärtas upplevelser av icke farmakologisk behandling. Metod: En allmän litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades med en tematisk analys. Resultat: Upplevelsen var att icke farmakologisk behandling gav smärtlindring. Behandlingarna som utfördes i grupp medförde en stark känsla av gemenskap och tillhörighet där stödet från gruppen hjälpte personerna att hantera sin smärta på ett konstruktivt sätt. Behandlingarna hade även en positiv inverkan på upplevd kontroll över hälsan, detta genom att motivera till förändrade attityder och eller livsstilsförändringar. Det förekom en rad hinder vid användandet, däribland bristande kunskaper om behandlingarnas metod och syfte samt låg tillgänglighet. Konklusion: Många upplever en god smärtlindring av icke farmakologiska metoder och därmed bör dessa användas mer av sjuksköterskor i dagens hälso- och sjukvård. / Background: Pain is the most common symptom for which people seek healthcare.Long-term pain is often treated pharmacologically and in Europe, half of allindividuals with long-term pain use pharmacological treatment. Regardless of workarea, nurses will encounter people with long-term pain. Since pharmacologicaltreatment often is perceived as deficient, it is important that nurses are familiar withnon-pharmacological alternatives and how patients experience these. Aim: The aimwas to investigate the experience of non-pharmacological treatment from personswith long term pain. Method: A general literature study in which 12 articles wereexamined and analyzed with a thematic analysis. Results: The experience was thatnon-pharmacological treatment provided pain relief. The treatments performed ingroups brought a strong sense of community and belonging where the support fromthe group helped the people to manage their pain in a constructive way. Thetreatments also had a positive effect on perceived control over health, this bymotivating to change attitudes and or lifestyle changes. There were a number ofbarriers including a lack of knowledge about the method and purpose of thetreatments and low availability. Conclusion: Many people experience good pain relieffrom non-pharmacological methods and therefore should be used more by nurses intoday's health care.

Bakgrund: Preoperativ oro förekommer hos över hälften av alla barn som ska genomgå kirurgiska ingrepp. Oron inför den kommande operationen orsakar ett stort lidande för barnet. Detta kan orsaka både fysiologiska och psykologiska symtom till följd av oron. Dessutom får dessa barn en ökad risk för postoperativa komplikationer, vilket innebär fortsatt lidande för barnen men även en ökad belastning för sjukvården. Lekterapi har visat ha en lindrande effekt på känslor hos barn och därför syftar denna studie på att undersöka om lekterapin även kan lindra den preoperativa oron.  Syfte: Detta arbetets syfte var att undersöka om lekterapi har effekt på preoperativ oro hos barn i åldrarna 0-18 som ska genomgå kirurgiska ingrepp.  Metod: En litteraturstudie gjordes med en deskriptiv design med en kvantitativ ansats. Denna studie baserades på 11 experimentella kvantitativa studier som undersökte lekterapins effekt på preoperativ oro. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Fribergs granskningsmall.  Resultat: Studien använde Popenoe et al.s guide för dataanalys och resultatet delades in i tre kategorier: terapeutisk lek, teknologisk lek och strukturerad lek. Gemensamt för alla tre kategorier var att de visade på en reducerande effekt på preoperativ oro hos barn.  Slutsats: Lekterapi verkar ha en reducerande effekt på den preoperativa oron hos barn. Vilken typ av lek som lekterapin baseras på tycks inte påverka effekten av interventionen. Lekterapi bör därmed kunna användas som preoperativ förberedelse av barn i kombination med den rutinmässiga förberedelsen. / Background: Preoperative anxiety is prevalent in over half of all children undergoing invasive procedures. This may cause great suffering for the child which can lead to both physiological and psychological symptoms. Additionally these children face an increased risk of postoperative complications, which only leads to more suffering for the children but also an additional burden on the healthcare system. Studies have shown that play therapy has an alleviating effect on emotions in children, therefore this study aims to explore if play therapy also could have an alleviating effect on preoperative anxiety. Aim: To examine play therapy’s effect on preoperative anxiety in children undergoing invasive procedures.  Method: A literature review using a descriptive design with a quantitative approach. This study was based on 11 experimental quantitative studies examining the effect of play therapy on preoperative anxiety. The articles were reviewed based on Friberg’s quality review template. Results: This study used Popenoe et al.’s guide for data analysis and the results were categorized into three groups: therapeutic play, technological play and structured play. Common across all three categories was that they showed a reduction in preoperative anxiety in children.  Conclusion: Play therapy appears to have an alleviating effect on preoperative anxiety in children. What type of play that was carried out in play therapy does not seem to matter. Therefore, play therapy should be considered as part of the preoperative preparation for children, in conjunction with general surgery preparation.

Introduktion: Antalet personer med kognitiv sjukdom ökar och konsekvensen av detta är bland annat att fler personer drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Detta ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården. Distriktssköterskan har tillsammans med det interprofessionella teamet ansvar att tillämpa personcentrerade omvårdnadsåtgärder med syfte att lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom.  Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som lindrar beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Metod: En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på Whittemore och Knafls integrativa metod. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna; CINAHL, PubMed och PsycINFO, 17 artiklar återstod efter urvalsprocessen och analyserades sedan i fem steg enligt Whittemore och Knafls analysmetod. Resultat: Utifrån artiklarnas resultat identifierades omvårdnadsåtgärder som lindrade beteendemässiga och psykiska symtom som presenteras under tre huvudkategorier: Stimulera sinnen, Främja emotionella funktioner och skapa en trygg miljö samt Stimulera till vardagliga aktiviteter. Konklusion: Distriktssköterskan kan med hjälp av individanpassade omvårdnadsåtgärder lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Omvårdnadsåtgärderna kan omfattas av massage, aromaterapi och musikterapi, som har en sinnesstimulerande effekt. Genom att initiera omvårdnadsåtgärder, som främjar emotionella funktioner, i form av aktivitet med docka eller stödja orienteringsförmågan genom miljöanpassning, kan BPSD lindras. Slutligen kan stimulering till vardagliga aktiviteter, som avser främja kroppsrörelse och koordinationsförmågan, stimulera språk- och räkneförmågan samt tillämpa identitetsfrämjande och kreativa aktiviteter, skapa förutsättningar för upplevelse av delaktighet och känsla av sammanhang. / Introduction: The number of people with cognitive illness is increasing and the consequence amongst others is that more people suffer from behavioral and psychological symptoms. This places increasingly high demands on health care. The district nurse, together with the interprofessional team, is responsible for applying person-centered nursing measures with the aim of alleviating behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Purpose: The purpose was to describe nursing interventions that alleviate behavioural and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Method: An integrative literature study with an inductive approach based on Whittemore and Knafl's integrative method. Scientific articles searched in the databases; CINAHL, PubMed and PsycINFO, 17 articles remained after the selection process and were then analysed in five steps according to Whittemore and Knafl's analysis method. Results: Based on the results of the articles, nursing interventions were identified that alleviated behavioural and psychological symptoms presented under three main categories: Stimulate the senses, Promote emotional functions and create a safe existence and Stimulate everyday activities. Conclusion: With the help of individually tailored nursing measures, the district nurse can relieve behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Nursing measures may include massage, aromatherapy and music therapy, which have a mind-stimulating effect. By initiating nursing measures, which promote emotional functions, in the form of activity with a doll or supporting orientation skills through environmental adaptation, BPSD can be alleviated. Finally, stimulation for everyday activities, which aim to promote body movement and coordination skills, stimulate language and numeracy skills and apply identity-promoting and creative activities, can create the conditions for experiencing participation and a sense of context.