Diss. Linköping : Univ., 2001.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse. Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ”Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?” har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern. I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teorier och metoder hämtade från socialkonstruktionismen och Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar delar av den interdiskursiva blandning som är barnens verklighet. Det visar även att identitetsskapande sker relationellt, i jämförelse med någonting annat. Det är således svårt att skapa samhörighet utan att det sker på bekostnad av att någon annan exkluderas. Undersökningen kommer att gestaltas i en utställning i lokalen Vita havet på Konstfack 2011-01-10 till 2011-01-15. I gestaltningen kommer betraktaren få ta del av elevernas arbete och tankar kring de nya högtiderna. Den plats min undersökning ägt rum på kommer också att gestaltas och visas upp. / BI / Konst

Diss. Uppsala : Univ., 2006.

This master’s thesis has the intent of showing that the tattoo can be regarded as an individuals document according to prevailing notions in archival science. Suzanne Briets definition of the concept of document is used in this thesis as a widening definition, a document does not have to presented in a defined form, it is only required to represent an object or intellectual phenomenon and to be informative. Tattoos are presented in this thesis as informative with regard to the status and position of russian/soviet convicts and as such presenting an individuals identity within a specific context. As documents they also provide the individual with the essential evidence of his or her endeavours in a criminal environment. Also, they have the ability to function as an individuals memories of relationships, hardships and comradeships. Memory, evidence and identity are concepts upon which archival theorists are reworking the role of archives and documents in society and culture. The method presented in this thesis is image analysis applied to a selected number of photographs and drawings owned and published by a design and publishing company in London. The image analysis has as its focus the tattoos visible upon individuals bodies, these tattoos are interpreted and made relevant with regard to historical circumstances and the prison environment. The image analysis in this thesis is complemented by litterature studies. The thesis also provides a recapitulation regarding previous research concerning tattoos within the human and social studies. The conclusion this thesis presents is that it is possible to view the tattoo as a document, bound to an individual, which mirrors the society and culture in which the individual finds himself. It is also possible to view the tattoo as mirroring indivudals possibilities, wishes and memories. Finally, the tattoo presents itself, in this context, as a document that may represent a critique of a dominant society or simply the voice of the alienated.

Diss. Göteborg : University, 2003. / Recension i RIG, 2003:4, s. 218-222.

This thesis examines how archives and archival pedagogy can be used to increase the visibility and availability of LGBTQ-history. The aim of this thesis is to explore how archival pedagogy can be used to benefit LGBT-people’s identity formation and what role(s) archives could offer. The thesis is based in textual analysis combined with a visit at QRAB, Sweden’s only LGBTQ archive, and research into the kind of archival materials available. It uses queer theory, norm critical pedagogy and archival pedagogy to evaluate the materials available as well as develop an example of an archival pedagogical tool known as the “archive suitcase.” Both literature and archival material with direct connection to LGBTQ-history have been usedfor a historical summary over Sweden’s LGBTQ-history. The visit to QRAB also resulted in a presentation of archival materials available and an example for the archive suitcase with a focus on trans and gender nonconforming history. The study concludes that archives have a major role to play in the advancement and promotionof LGBTQ-history and therefore also in LGBTQ-people’s identity formations. It also accounts for ways the archives can use their existing archival material in their archival pedagogy outreach. This is a master’s thesis in Archival Science.