ABSTRACT: Denna kvalitativa studie handlar om det psykosociala integrationsproblemet för ungdomar med invandrarrötter, men födda och uppvuxna i Sverige. Jag undersökte hur tillhörighetskänslan utvecklas så att individen börjar se sig som en invandrare. Studien fokuserar på ungdomarnas uppfattning om sin sociala identitet. Undersökningen bygger på läsning av litteratur och semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex informanter varav en är tjej. Fyra av dem är killar från en ungdomsgrupp i en förort i Stockholm. Den sjätte killen är från en mellanstorstad. Jag använde mig av teoretiker som Tönnies, Mead, Asplund, Scheff och Freire och fick med hjälp av studien en förståelse som är att man blir invandrare genom att påta sig stereotypa invandrarroller som man utvecklar i interaktion med samhället. Man upplever utanförskap, känslan av andraklassens medborgare. Man känner sig som en främling. En kronisk och icke erkänd skamkänsla uppstår i mötet med svenskar. I invandrarmiljöer upplever man stolthetskänsla. Man upplever relationer med svenskar som ojämställda medan relationer mellan invandrare upplevs som jämställda. Invandraridentitet orsakar en asocial responslöshet gentemot svenskar. Man tar avstånd från majoritetssamhället och söker invandrarmiljöer för att bekräfta sin invandraridentitet och för att hantera utanförskap. Man utvecklar en heterogen kultur genom kompisar, familj och populärkultur. Därmed tenderar konflikter och svårigheter med majoritetsbefolkningen att stärka främlingskänslan och bekräfta invandraridentiteten: ”Det som blev var på grund av att jag är en invandrare. Svenskar gillar inte oss.” Invandrarungdomsgrupper är både resultatet av och orsaken till denna process och att identitetsstrategin är avgörande för den psykosociala integrationen. Jag skilde i detta sammanhang mellan tre olika identitetsstrategier, nämligen anpassningsstrategi, motståndsstrategi och integrationsstrategi. De två första strategierna bygger på att se den andra som ett objekt medan den sista identitetsstrategin bygger på att se den andra som ett subjekt. Nyckelord: Identitet, sociala band, dialog

No description available.

<p>ABSTRACT: Denna kvalitativa studie handlar om det psykosociala integrationsproblemet för ungdomar med invandrarrötter, men födda och uppvuxna i Sverige. Jag undersökte hur tillhörighetskänslan utvecklas så att individen börjar se sig som en invandrare. Studien fokuserar på ungdomarnas uppfattning om sin sociala identitet. Undersökningen bygger på läsning av litteratur och semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex informanter varav en är tjej. Fyra av dem är killar från en ungdomsgrupp i en förort i Stockholm. Den sjätte killen är från en mellanstorstad.</p><p>Jag använde mig av teoretiker som Tönnies, Mead, Asplund, Scheff och Freire och fick med hjälp av studien en förståelse som är att man blir invandrare genom att påta sig stereotypa invandrarroller som man utvecklar i interaktion med samhället. Man upplever utanförskap, känslan av andraklassens medborgare. Man känner sig som en främling.</p><p>En kronisk och icke erkänd skamkänsla uppstår i mötet med svenskar. I invandrarmiljöer upplever man stolthetskänsla. Man upplever relationer med svenskar som ojämställda medan relationer mellan invandrare upplevs som jämställda. Invandraridentitet orsakar en asocial responslöshet gentemot svenskar. Man tar avstånd från majoritetssamhället och söker invandrarmiljöer för att bekräfta sin invandraridentitet och för att hantera utanförskap.</p><p>Man utvecklar en heterogen kultur genom kompisar, familj och populärkultur. Därmed tenderar konflikter och svårigheter med majoritetsbefolkningen att stärka främlingskänslan och bekräfta invandraridentiteten: ”Det som blev var på grund av att jag är en invandrare. Svenskar gillar inte oss.”</p><p>Invandrarungdomsgrupper är både resultatet av och orsaken till denna process och att identitetsstrategin är avgörande för den psykosociala integrationen. Jag skilde i detta sammanhang mellan tre olika identitetsstrategier, nämligen anpassningsstrategi, motståndsstrategi och integrationsstrategi. De två första strategierna bygger på att se den andra som ett objekt medan den sista identitetsstrategin bygger på att se den andra som ett subjekt.</p><p>Nyckelord: Identitet, sociala band, dialog</p>

Originally presented as the author's thesis (doctoral - Berlin) under the title: Deutscher Orientalismus im frühen 19. Jahrhundert. Die Regeln der Imagination.

Syftet med denna studie är att belysa och undersöka hur individer med diagnosen ADHD upplever att det är att leva med ADHD och hur de upplever att deras funktionsnedsättning har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och om tidpunkten för diagnostiseringen har påverkat deras identitet och upplevelser av tillhörighet. Jag vill även undersöka hur vanligt förekommande det är att dessa individer med ADHD någonsin har upplevt sig bli stigmatiserade av samhället på grund av sin diagnos. Jag har genom att utföra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer försökt att få svar på dessa frågor och med hjälp av socialpsykologiska teorier så som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffmans teori om Stigma och Jonas Stiers och Anthony Giddens perspektiv på identitetsteorin och även med hjälp av ett antal vetenskapliga artiklar analyserat mitt insamlade empiriska material. De individer som jag har intervjuat bor i olika delar av Sverige utan någon relation till varandra, varav två av dessa intervjuer utfördes genom video-chattprogrammet Skype på grund av avståndet mellan oss. Alla respondenter är vuxna individer i åldrarna 24-60 och de hade många erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningen ADHD. I resultatet av arbetet kan jag urskilja tydliga tecken av att dessa respondenter har upplevt att deras diagnos har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och att på grund av att de fick sina diagnoser i vuxen ålder kan ha påverkats både negativt och positivt av dessa erfarenheter. De har även alla upplevt ett utanförskap på grund av sin funktionsnedsättning och sin diagnos, vilket kan tolkas som att de har varit stigmatiserade.

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt. Detta ofta i relation till huruvida kroppshåret anses som feminint. Det dominerande synsättet gav uttryck för den hårlösa kvinnan som önskvärd då det ansågs vara sexigt, åtråvärt och fräscht och därmed feminint. Dessa uttryck ställdes i stor utsträckning i relation till en mans preferenser och en kvinnas identitet kan konstateras konstrueras i mångt och mycket i relation till mannen. När en kvinna med kroppshår ansågs vara önskvärd uttrycktes detta i form av kvinnan som “riktig” på grund av att kroppshåret ansågs vara ett tecken på vuxenhet. Detta menades sedan vara feminint och därmed även önskvärt. Det finns i materialet uttryck för att preferenserna kring kroppshår får en tvingande effekt då en kvinna som går utanför det som anses önskvärt, oavsett om håret är önskvärt eller inte, inte blir förstådd samt blir utsatt för straff. Straffet beskrivs ofta som uteblivande av heterosexuellt sex.

Denna uppsats undersöker hur identitet kan reproduceras genom Instagram. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken unga vuxna studenter som använder Instagram i sin vardag. Studien är deduktiv men grundar sig i en fenomenologisk ansatts, vilket innebär att det är respondenternas meningskapande som står i fokus. Analysen grundar sig i delar av Goffmans (2009) teori om intrycksstyrning, Swanns (1987) teori om identitetsförhandling och Giddens (2008) tankar om identiteten som ett reflexivt projekt.Respondenternas svar tyder på att publiken eller de som följer dem på Instagram har betydelse för hur de väljer att presentera sig själva i bild eller i filmklipp. Respondenterna väljer att ha privata konton som gör det möjligt för dem att styra vilka som får och inte får följa dem på Instagram. Detta gör i sin tur att respondenterna skapar en struktur som möjliggör självbekräftelse då de som tillåts följa dem till stor del består av vänner som stöttar respondenternas identitetsanspråk. Detta sker genom att vännerna gillar de bilder och filmer som laddas upp på respondenternas Instagramkonton. Genom att se mer bekräftelse än vad som egentligen finns kan respondenterna forma en stabil bild av de identiteter som de reproducerar på sina Instagramkonton. Detta sker genom att respondenterna upplever att deras underförstådda identitetsledtrådar i bilder och filmklipp blir bekräftade av deras följare. Respondenterna menar att eftersom deras följare också är deras vänner offline har de också möjligheten att läsa av vad de vill ha sagt med sina bilder och filmklipp. Istället är det troligt att respondenterna väljer att se andras gillanden av deras bilder och filmklipp som bekräftelse. Detta sker eftersom det inte är möjligt att avgöra vad någon menar då de endast gillar en bild eller ett filmklipp på Instagram. Istagram kan potentiellt fungera som ett verktyg för att reproducera och ge uttryck för den identitet individer tänker sig ha eller den identitet de vill ha, men kan också användas som ett sätt att för individen att reflektera kring den egna identiteten.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur högstadieelever anser att sångundervisning påverkar deras språkinlärning i engelska. Syftet var att ta del av elevernas egna uppfattningar och hur de upplever språkinlärning i samband med sång. Jag har intervjuat fem flickor i årskurs 7 till 9 från två olika kommuner som deltar i musikskolans undervisning på sin fritid. Intervjuerna har skett via telefon och samtliga intervjuer har spelats in. Informanterna berättade att de har goda engelska språkkunskaper och att de upplever att de förbättrar dessa med hjälp av sin sångträning. De använder sig av olika källor för att arbeta med engelska i samband med inövandet av en sång, framförallt via Internet. Även sångpedagoger används som informationskällor för att erhålla förståelse för textinnehållet. Eleverna deltar i viktiga beslut som att avgöra när de kan sången tillräckligt väl för att avsluta arbetet och gå vidare med en ny sång, samt att självbedömning är en stor faktor i elevernas lärande. Informanterna berättar att repetition är viktigt vid inlärandet.

I dagens samhälle har ett nytt fenomen vuxit fram. Det har blivit populärt med nätdejtingsajter där människor kan mötas. En intressant aspekt av samspelet på internet är hur individer presenterar sig själva online. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för vilken information människor väljer, som använder dejtingsajten Spray date, att lämna ut om sig själva i personliga profilen. Fokus riktas mot dejtingsajten Spraydate Den metod vi valt att använda är en kvalitativ innehållsanalys. Vi har valt denna metod för att den verkar vara mest passande för att få svar på studiens syfte. I studiens analysdel använder vi oss av Anthony Giddens idéer om identitet och självidentitet och individen under den senmoderna epoken samt George Herbert Meads Symboliska interaktionism. Vi kommer också att definiera begreppet identitet. Enligt Giddens påverkas vårt beteende av den kulturella miljön vi föds och växer upp i. Men det betyder inte att vår individualitet eller den fria viljan tas ifrån oss. Det kan verka som om vi får den form och prägel som samhället bestämmer åt oss. Profilerna är en viktig del av nätdejtningen. Medlemmarna presenterar sig bäst via en fyllig och tydlig profil, ärlighet och ett foto är viktiga faktorer när det gäller informationen människorna väljer att lämna om sig själva. Det tycks vara lättare att ljuga över nätet människor kan ”hitta” på sina profiler och utge sig för något de inte är. Individerna bakom profilerna hade en klar uppfattning om vilka de är och de vilka personligheter och identiteter de har. Resultatet visar att personerna på dejtingsajten Spraydate skriver öppet om sina livssituationer, sina drömmar och sina personligheter. Men framförallt är det fritidssysselsättningar och aktiviteter som lyfts fram i deras profiler. De flesta kvinnor beskriver sig utifrån adjektiv som ödmjuk, charmig, mysig, lugn och söt. Männen däremot beskriver sig som romantiska, omtänksamma, hjälpsamma, trygga och kreativa. Medlemmarna är ute efter någon de har något gemensamt med t.ex. fritidsintressen eller aktiviteter. Gemensamt är att medlemmarna på dejtingsajten Spraydate söker efter kärleken. De flesta är ute efter allt ifrån kärleksrus till stadiga förhållanden. Det finns även de som inte är ute efter något seriöst utan vill bara ha kul. Omtänksamhet är den viktigaste egenskapen hos en partner. I presentationerna betonas ärlighet, trygghet, skratt och humor. / In today’s society, a new phenomenon has become increasingly popular. It has become popular with dating sites where people can meet. An interesting aspect of the interplay on internet is how individuals present themselves online. The purpose of this study is to deepen the understanding of information people who use the dating site Spray date choose to hand out about themselves. The focus is put on the so called personal profile. The chosen method is qualitative content analysis. We have chosen this method because it is likely to be the most suitable one to answer the purpose of the study. In this study we are applying Anthony Gidden´s ideas of identity and self identity and the individual during the late modern era and George Herbert Mead`s Symbolic interactionism. We will also define the term identity. According to Giddens, our behaviour is affected by the cultural environment we are born and raised in. That does not mean though that our individuality or the free will is taken away from us. It may seem that way that we take the form and impression society determines for us. The profiles are an important part of net dating. It seems easier to lie over the net people can get up to their profiles and give themselves out as something they are not. The individuals behind the profiles had a clear understanding of what they are and what personalities and identities they have. The result show that the members present themselves best through an honest detailed and legible profile with a photo, which all are important factors when it comes to the information people choose to give out about themselves. People openly write about their life situations, dreams and personalities. Most women describe themselves using adjectives such as humble, charming, cosy, calm and cute. Men describe themselves being romantic, considerate, helping, secure and creative. Most people are looking for everything between the love rush and steady relationships, the result also show that there are those who are not looking for something serious but just want to have a good time. Considerateness is the most important quality in a partner. The profiles are emphasize honesty, security and humor.

Gregory. P. Stone writes in ”Apperance and the self, Dress and identity” published in Arnold. M. Rose anthology Human Behavior and Social Processes; an Interactionist Approach. (New York: Houghton Mifflin 1962) P. 94  ”To situate the person as a social object is to bring him together with other objects so         situated, and, at the same time to set him apart from still other objects. Identity is            intrinsically associated with all the social joinings and departures of social life. To have an identity is to join with some and depart from others, to enter and leave social relations at once.” This quote became the starting point for my thesis, together with my own experiences of the situation in the changing room. How identity gets constructed out from the   parallels and/or distinctions one do to other bodies. How the will to transform the body to something else can drive a person to the extreme. An obsession for training or an eating disorder can become tools for this transformation. But it´s still a taboo for men to talk about their weaknesses, therefore my work strives to open up the discussion about the male body. The physical work connected to the essay aims to create jewelry as tools for communicating the suppressed emotions associated to an eating-dissorder, and lift the shame from the person exposed to the illness. The objects materialized based on the result from several interviews and the stories that the persons shared with me.