Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och detta märks inte minst i dagens skola där ungdomar med olika kuiturella bakgrunder möts utifrån olika förutsättningar. Alla elever i dagens svenska skola lever i en vardag fylld med massor av påverkan ifrån olika kulturer och ifrån olika människor. Skolan är också en del utav det mångkuiturella samhället där elever dagligen med olika kulturella bakgrunder möts och samspelar med varandra. Alla elever i skolan matas hela tiden med intryck av olika slag och påverkan från olika håll i omgivningen, till exempel från lärare, kamrater och föräldrar. Med denna studie vill vi belysa hur elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan ser på sin skolsituation och sitt lärande. Som blivande lärare är det viktigt att kunna tillgodose alla elever utifrån den enskilda individen och det är av stor väsentlighet att bidra med ett lärande. Ett lärande som är givande för alla elever då även elever med invandrarbakgrund är en stor del av den svenska skolan. Att kunna tillgodose alla elever på bästa möjliga sätt är för oss den stora utmaningen i läraryrket. Viktigt är att kunna vara flexibel och uppmärksam, detta är för läraren en del utav läraryrkets profession. Bakgrunden och valet av inriktning, där vi sätter eleven med invandrarbakgrund i fokus är på grund av att vi som blivande lärare har stött på och uppmärksammat problem ute i den svenska skolan genom exempelvis våra VFU perioder men även erfarenheter från vår egen skolgång. Vi kälmer att problemen som vi stött på ute i skolorna måste lyftas fram för att kunna få en verklig bild av hur det egentligen ser ut, det vill säga om den svenska skolan har problem med att kunna tillgodose alla elever utifrån bästa möjliga förmåga oavsett kuiturell bakgrund. I denna studie vill vi söka svar om hur elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan ser på den egna skolsituationen. Vi utgår från elevemas egna upplevelser och tankar för att finna svar om det är en verklig bild som vi har stött på, vill säga om vårt antagande går att generalisera över lag i den svenska skolan. De didaktiska implikationer vi har utgått ifrån i vår studie är att vi anser det vara av stor pedagogisk relevans att uppmärksamma de problem som vi stött på för att underlätta för alla elever i den mångkuiturella skolan. Vi anser att skolan är en plats där alla elever ska känna sig trygga och kunna utvecklas efter egna förutsättningar, den ska inte hämma och hindra den personliga utvecklingen hos eleverna vilken den idag utifrån vår synvinkel till viss del tyvärr gör. Vårt intresse ligger då här att undersöka om det är den kulturella bakgrunden som på något sätt kan ligga till bakgrund för de eventuella svårigheterna. I studien har vi valt att utgå utifrån två olika nivåer där den första nivån belyser teorier om elevernas allmänna skolsituation där vi anser att begrepp som kultur, och identitet är kopplade till hur eleven ser sig själv vara en del av skolan. Den andra nivån behandlar elevens lärande och hur/om dessa ovannämnda begrepp kan vara påverkbara i själva lärandet.

Denna undersökning är en komparativ studie av olika läromedel i historia mellan åren 1912 oeh 2003. J undersökningens syfte ingår ett "vi" mot "dem" perspektiv. Det undersökningen försöker belysa är om det över tiden skett förändringar i läromedelsböekerna utifrån "vi" oeh "dem" perspektivet oeh i anknytning till en identitetsbildning. Angående det didaktiska perspektivet innefattar det historiemedvetande oeh identitetsbildning. Enligt det didaktiska perspektivet är det viktigt att det finns en samstämmighet mellan framställningen i läromedlen och elevernas egen inhämtade kunskap utanför skolan. Almars finns det risk att eleverna anser att historia inte angår dem. Resultatet visar på att även om en förändring skett över tiden i läroböckerna angående "vi" och "dem". Kan det vara svårt att göra en identitetsbildning, i alla fall i dc senare årens läromedelböcker på grund av att de har blivit mer generella.

Föreliggande studie är en komparativ mikrostudie av läromedel i historia i gymnasieskolan. Undersökningen fokuserar på dödens representationer i ett läromedel från sekelskiftet 1900 och ett från sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektiv och läroböckernajämförs med det samtida samhälleliga förhållandet till döden. Studien försöker klarlägga om det finns en samstämmighet mellan dödens representationer i läroböckerna och det samtida samhällets förhållande till döden. Den didaktiska aspekten av studien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt detta perspektiv är det viktigt för den identitetssökande tonåringen att det finns en överensstämmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras i läromedlen. Resultatet av undersökningen visar att läromedlens representationer av döden till övervägande del överensstämmer med det samtida samhälleliga förhållandet till döden även om det finns vissa eftersläpande representationer och att dödens framställningar ibland ligger på en djupare nivå som kan vara svårtillgänglig.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus. Resultatet visade att kvinnorna på ett eller annat sätt omedvetet påverkades av dagens kvinnoideal, som idag ska vara ung och vacker. Min studie visade att anledning till att man påverkades var att kvinnorna inte ville åldras utseendemässigt. Att konsumera varor som bland annat hindrade rynkor var ett av det vanligaste sättet.

No description available.

No description available.

The aim of the study was to through a qualitative method with two focus groups investigate how young women percieve that their identity creation is influenced by them reading celebrities Blogs and in that case, whether this type of Internet activity affect their autobiographical memory, the foundation for personal identity. Since the main task of the autobiographical memory is to give the ego and its social mode a foundation by sharing memories with others, the Internet activity should be seen as an important factor for the identity formation of young people. Today, the young spend equally mauch time being connected to various media as they do socializing with family and friends. The results indicate that young women view the world and lifestyle that known Bloggers expose intheir Blogs as a kind of ideal. The young women got an aha reaction when they realized that what the Bloggers expose is not always equal to the real life.

Yrkesfiskare är få till antalet i Sverige och än färre är de kvinnor som valt att skaffa sin licens och börja utöva yrket. Syftet med denna uppsats är främst att studera dessa kvinnor men också männen inom fiskenäringen. Hur uppfattar de sig själva i en tillsynes mansdominerad näring? Vilka hierarkier är de som råder? Uppsatsen kan ses som en kulturell arbetslivsstudie. Analysen utgörs av en kulturanalys och de teoretiska språngbrädet består av: Foucault, Butler och Connell.

No description available.

Ett livsmedelsföretag med säte i Göteborg har varit verksamma inom sin bransch sedan tidigt 1990-tal och befinner sig just nu i en tillväxtfas. Företaget bedriver i huvudsak import- och grossistverksamhet av asiatiska livsmedel från Thailand och Vietnam men även ifrån andra närliggande öst- och sydostasiatiska länder som Kina och Japan. Företaget är marknadsledande inom sin bransch men har trots sin starka position fram tills nu endast bedrivit sitt arbete mot en målgrupp som demografiskt sett till störst del bestått av personer med asiatisk bakgrund. För att nå ut till en större målgrupp vill man nu lansera ett nytt varumärke som ska inrikta sig på hela den svenska marknaden. Företaget vill att detta varumärke ska tilltala den svenska konsumenten och skapa kännetecken eller associationer till den asiatiska kulturen. Syftet med detta arbete har således varit att undersöka hur ett varumärkes visuella beståndsdelar kan utformas för att på den svenska marknaden kommunicera asiatisk identitet. Arbetet har utgått ifrån en deduktiv ansats där litteratur inom asiatisk symbolik, färg och typografi legat till grund för att härleda hypoteser vilka sedan använts för att ta fram ett intervjuunderlag. Ett kvantitativt tillvägsgångsätt har använts där strukturerade intervjuer med den tänkta målgruppen genomförts i ett flertal steg för att samla in data vilken sedan kunnat jämföras på likvärdiga grunder. Hypoteserna pekar på ett antal generaliserbara kännetecken där starka färger som röd och gul är återkommande inom de asiatiska kulturerna. Asiatiska skrifttecken, eller skrifttecken vilka efterliknar dessa är också ett starkt kännetecken. Vad gäller symbolik är mytologiska varelser och enkla, välkända geometriska former en gemensam nämnare även att vissa variationer förekommer. Resultatet från intervjuerna bekräftade till stor del de hypoteser som tagits fram även att det fanns en viss spridning i hur målgruppen svarat. Resultatet analyserades i tre steg där företagsmärke/symbolik, färg och ordmärke/typografi undersöktes var för sig. Analysen av dessa resulterade i ett antal rekommendationer för hur företaget kan utforma ett varumärke som kommunicerar asiatisk identitet på den svenska marknaden. De slutgiltiga rekommendationerna är: Ordmärke / Typografi Logotypens ordmärke eller typografi kan med fördel bestå av asiatiska skrifttecken, eller sådana tecken som efterliknar dessa. Företagsmärke / Symbol Logotypens företagsmärke kan med fördel bestå av asiatiska skrifttecken, eller skrift vars utformning har likheter med dessa. Företagsmärket kan också bestå av mytologiska varelser eller symboler som är att betrakta som typiskt asiatiska. Färg Logotypens färg kan med fördel vara röd eller gul för att stärka den asiatiska identiteten. / A food business located in Gothenburg, Sweden has been active in the food industry since the early 90’s and is currently growing. The company is mainly managing import and wholesale of Asian food from Thailand and Vietnam, but also from nearby Asian countries such as China and Japan. The company is market-leading in their industry but have up until now only reached a certain demographic audience of the Swedish market consisting mainly of people with Asian background. To reach a larger audience the company wants to introduce a completely new brand which will target a larger portion of the Swedish market. They want this brand to appeal to the typical Swedish consumer and create certain characteristics or associations to the Asian culture. With this in mind, the goal with paper has been to analyse how the visual components of a brand could be designed to communicate Asian identity on the Swedish market. This research has been based of a deductive approach where literature about Asian symbolism, color and typography has been the foundation to derive hypotheses within the subject. These hypotheses have later been used as a base to create a survey. A quantitatively approach has been used where structured interviews with the intended audience has been carried out to collect comparable data. The hypotheses points to a few generalizable features where strong colors such as red and yellow are often recurring within the Asian cultures. Also Asian characters, or similar graphic characters are deeply connected to these cultures. Regarding symbolism, ancient creatures and a variation of simple geometric shapes are seen across most Asian cultures with a few local differences. The result from the research did confirm these hypotheses to a large extent, but with some variations. The result was analysed in three steps where brand mark/symbolism, color and word mark/typography were analysed severally. The analysis resulted in a number of  recommendations for how the company could design a brand which communicate Asian identity on the Swedish market. The final recommendations are as follow: Word mark / Typography The word mark or typography may consist of Asian characters or such characters which imitate these. Brand mark / Symbol The brand mark of the logo may consist of Asian characters, calligraphy or characters which mimic these. The brand mark may also consist of mythological creatures or symbols which are considered to be of Asian heritage. Color The color of the logo may be red or yellow to strengthen the Asian identity.