Uppsatsen belyser upplevelserna och identitetsprocesserna hos några personer som har erfaritdekvalificering efter migrationen till Sverige. Dekvalificeringen innebär att de inte har fått ettarbete i Sverige som matchar deras tidigare utbildning och eventuella yrkeserfarenheter.Samtliga informanter har tidigare levt i Irak. De är högutbildade och de flesta har dessutomlång yrkeserfarenhet. Numera arbetar de med vård/omsorg, inom integrationsområdet, eller ärarbetssökande. Analysen, som baserar sig på intervjuer med sju personer, visar på storavariationer i erfarenheter och förhållningssätt. De teoretiska begrepp som används för attfördjupa förståelsen kring fenomenet behandlar främst identitetsprocesser och strategier i ochmed mindre önskvärda positioner. Känslor av att förlora kontrollen över sin situation, av attkänna sig nedvärderad och ifrågasatt av andra och av att inte kunna bidra med sina kunskaperoch förmågor som man skulle önska har de flesta informanterna upplevt under någon period.Olika strategier används för att hantera situationen, och inställningen till den egna positionenpå arbetsmarknaden kan förändras över tid. Situationen kan resultera i förändrade och nyaidentifikationer, men identifikationen med det tidigare yrket kan också upprätthållas.

Flerspråkiga elever är en grupp som ständigt ökar i den svenska skolan och speglar det mångkulturella samhället av idag. Den arabiska gruppen är störst i antal med en elevsammansättning som omfattar elever från hela arabvärlden. Ökad kunskap om hur flerspråkigheten påverkar eleverna och deras lärande är en angelägenhet för skolan. Syftet med uppsatsen är tredelat. Dels beskriver uppsatsen hur arabisktalande gymnasieelever som är uppväxta i Sverige och som deltar i modersmålsundervisningen upplever sin flerspråkighet. Uppsatsen syftar också till att beskriva hur eleverna uppfattar att flerspråkigheten påverkar deras lärande samt hur de upplever modersmålsundervisningen. Resultatet i denna kvalitativa studie visar på flerspråkighetens betydelse för identiteten. De åtta intervjuade ungdomarna lyfter fram en kulturell tillhörighet i både den svenska och den arabiska kulturen och upplever sig ha en dubbelidentitet som kännetecknas av flexibilitet i sättet att vara och tänka. Flerspråkigheten skapar olika kanaler till lärande enligt informanterna där språk stödjer och befruktar varandra. Den är en resurs som kan utnyttjas bättre i lärandet till flerspråkiga elevers fördel för att bättre nå skolframgång. Tillgången till mer än ett språk och därmed tillgången till mer än en kultur vidgar perspektiven i sättet att tolka och se på världen. Att läsa det egna modersmålet är en rättighet i Sverige och trots de begränsningar och svårigheter som finns upplevs modersmålsundervisningen som en positiv verksamhet i skolan. Upplevelser av undervisningen som den bedrivs idag ger oss en utvidgad bild för att kunna förbättra modersmålsundervisningen. Önskemål som framförs är bland annat att arbeta tematiskt med stoff som harmoniserar med övriga skolämnen och ta in dialogen mer i inlärningsprocessen. För att nyttja den resurs som finns i flerspråkighet krävs ett perspektivbyte och ett förändrat arbetssätt i skolan. Om skolan satsar på flerspråkiga elever och ser dem som en tillgång kan deras språkkunskaper komma samhället till gagn inom en snar framtid. Flerspråkighet öppnar dörrarna till en större värld.

SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR Genom vår studie vill vi beskriva den inverkan Instagram har på tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet vad gäller kroppsideal avseende självidentitet, kultur och makt.Hur påverkar medier ungas uppfattning omkroppsideal? Vilken roll har Instagram vad gäller ungdomars syn på kroppsideal och identitetsskapande? METOD &MATERIAL Kvalitativ metod med två fokusgruppsdiskussioner som totalt innefattar tolv personer, sex tjejer och sex killar. Resultatet från våra fokusgrupper har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Vi har i vår studie sett tydliga samband mellan media, identitet och bekräftelse på så sätt att media påverkar ungas uppfattning om kroppsideal, deras identitet och bekräftelsebehov.

Det varierar stort i vilka erfarenheter barnen har med sig när de blir adopterade. Majoriteten av de barn som blir internationellt adopterade har i förväg kända särskilda behov på grund av exempelvis sjukdomar, funktionshinder eller svår social bakgrund. En del kan ha tillbringat den första tiden i livet med sin biologiska familj, medan andra kan ha blivit lämnade vid födseln. Dessa separationer kan sätta djupa spår hos adoptivbarnet och bilda problematik under uppväxten (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, 2013). Studien syftar till att undersöka om adoptivpersoner upplever problem relaterat till sina liv som adopterade, och i sådana fall undersöka hur dessa problem kan se ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tre adoptivpersoner som sedan har transkriberats och analyserats utifrån tematisk innehållsanalys. De framtagna temana har analyserats med teorierna symbolisk interaktionism och stigma. Dessa teman är: bakgrund, familj, identitet, tankar och funderingar samt biologiska rötter. Intervjupersonera är adopterade ifrån Sydkorea och Indien, samtliga uppvuxna i Sverige. Resultaten tyder på att adoptivbarnets tidiga socialisationsperiod med adoptivföräldrarna och socialiseringen in i samhället är betydande för dess identitetsutveckling och självkänsla. Således är bland annat uppväxten, familjen och samhället viktiga faktorer som påverkar och formar adoptivpersonen. Många adoptivpersoner kämpar med inre och yttre processer som pågår samtidigt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av marknadsföring som Treehotel använder sig av, samt studera skillnader och likheter mellan Treehotels identitet och imagen som förmedlas i massmedier och sociala medier. Slutsatsen i denna undersökning visar att Treehotel använder marknadsföringsmetoderna storytelling och viral marknadsföring samt använder direkta marknadsföringskanaler och drar nytta av indirekta marknadsföringskanaler. Resultatet från innehållsanalysen visar att det finns stora likheter men även vissa skillnader mellan Treehotels identitet och den image som förmedlas i massmedia och sociala medier. 91 procent av artiklarna, TV- reportagen och inläggen har minst en del av Treehotels identitet. / The purpose of this paper is to investigate the types of marketing Treehotel is using, and to study the differences and similarities between Treehotels identity and image conveyed in mass media and digital social networks. This study shows that Treehotel use the marketing methods storytelling and viral marketing and use direct marketing channels and benefit from indirect marketing channels. The results of the content analysis show that there are similarities but even some differences between Treehotels identity and the image conveyed in the mass media and digital social networks. 91 % of the articles, TV-spots and posts have at least one part of Treehotels identity.

Varje år ställs ca 7000 bröstcancer diagnoser i Sverige. 70 till 80 % överlever tio år efter sjukdomsdebuten. Behandlingar och biverkningar leder till förändringar i livet för de cancerdrabbade kvinnorna. Dessa förändringar kan vara både yttre och inre och kan leda till upplevelser av förändrad identitet. Studiens syfte är att beskriva identitetsförändringar hos kvinnor med en bröstcancerdiagnos. Datamaterial har samlats in från 8 biografier och självbiografier. Metoden som använts för att analysera litteraturen är ”att analysera berättelser”. Tre kategorier har använts i resultatet, dessa kategorier är: En ny opåverkbar identitet, Att bli en annan kvinna, En förvirrad identitet. Hos många kvinnor väcks rädslor för hur deras utseende kommer att förändras efter behandlingarna. De upplever att sjukdomen blir ett hot mot deras kvinnlighet. Detta leder till att de ifrågasätter sin identitet och vilka de har blivit efter sjukdomen. Det är därför viktigt att man som sjuksköterska förstår kvinnornas känslor och upplevelser av sin förändrade identitet. På så sätt kan en större förståelse för dessa kvinnors livsvärld fås och där av kan en bättre omvårdnad uppnås.

At my part time presentation, I was told, "The key could be a visual picture of What you are dealing with and expressing with your work" At same occasion I was asked, "What will happen if you embrace a serious topic?". These two phases could frame the content of what I have been investigating and dealing with during my Master project. I wanted to work with general aspects connected to our existences and I wanted to approach a personal matter. During my Master project, I have been trying to encircle aspects as loss, belonging and identity. In my artistic practices, I used experiences from my own life, which I tried to transform and unfold visually. I adapted Braille into my artistic process, as a metaphor for communicating and expressing aspects that aren't evident as emotions, memories, and personal experiences. These are accessible to some, to the insiders, but out of reach to others, the outsiders. During my BA in 2009, I was working with similar aspects with an approach as an observer, from a distance, in my Masterwork, I changed the position of being an observer, by including personal experiences into my artistic process. / <p>En PDF av uppsatsen finns arkiverad i DiVA och kan hämtas av administratör</p>

No description available.

Syfte och frågeställning Jag har valt att skriva om elevers förhållningssätt till regler och normer för att undersöka relationen mellan omgivningen och omständigheterna i förhållande till elevernas handlande. Min frågeställning är: Hur förhåller sig elever i en mångkulturell skola till skolans regler och normer? Forskningsbakgrund Under kapitlet "Forskningsbakgrund" redovisar jag vad andra forskare skrivit inom området. Kapitlet behandlar en del psykologiska aspekter som vad grupper har för inverkan på identitetskonstruktioner och hur normer och regler används för att upprätthålla ordningen. Vidare presenterar jag vad som tidigare skrivits om kulturens del av människors identitet. Jag förklarar bland annat begreppen kulturrasism, diskurser, monokulturell och mångkulturell. Metod I mitten av uppsatsen kommer en presentation av min metod. Jag har utfört en kvalitativ studie där jag använt mig av intervjuer och observationer som datainsamling, under en veckas tid. Under metod presenteras även mitt urval av elever och de forskningsetiska överväganden jag tagit hänsyn till. Resultat Under kapitlet Resultat står det om vad jag sett och hört under studien. Här redovisas både det eleverna berättat under intervjuerna och det jag observerat under rasterna. Kapitlet är indelat i tre underrubriker. "Killgrupper och tjejgäng" redovisar för vad jag sett och hört om elevers förhållningssätt till regler, normer och diskurser i de olika grupper som finns på skolan. Vidare visar jag resultaten från förhållningssätten utifrån en kulturell vinkel där läraren har en stor roll, under "Visa inte alla andra vilken dålig svenska ni pratar". Kapitlet avslutas med delen "Regler och normer" som tar upp det mest synliga och av eleverna medvetna andelarna av deras förhållningssätt. Diskussion och analys Jag avslutar med att diskutera och analysera mitt resultat, samt binda samman det med forskningsdelen. Jag diskuterar hur jag sett hur eleverna förhåller sig till regler och normer på skolan i protest till omgivningen och omständigheterna. I kapitlet finns även ett kort stycke där förslag ges på fortsatt forskning. Slutsats I följande studie har jag iakttagit förhållanden till normer och regler i en mångkulturell skola. Jag har sett hur lärarnas förhållande till barnen kan ha påverkan på hur de ser på varandra och sig själva. Lärarna bemöter eleverna med misstänksamhet och misstrogenhet, vilket gör att eleverna handlar utefter den synen. En stor del av hur man bör vara handlar om att visa upp ett tufft, hårt yttre. Detta visar man genom att använda svordomar, nedsättande ord och bryta skolans regler. Det råder en elever-mot-lärare-stämning på skolan. I en kamp om sin egen identitet gör eleverna revolt mot lärarnas regler. På skolan sätts reglerna för att upprätthålla ordningen. Jag har iakttagit hur spår av kulturrasism präglar skolans regler.

Syftet med studien är att utveckla en socialpsykologisk förståelse för vad det innebär för individer att som uppvuxna i frikyrklig miljö i Sverige höra till en minoritet och vad ett avståndstagande från denna minoritet innebär i termer av identitetsprocesser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med avhoppare från ett frikyrkligt samfund. För att undersöka fenomenet har vi valt att använda analysmetoden Interpretative Phenomenological Analysis, vilken har väglett och präglat metodologiska överväganden och analys. Den teoretiska referensramen vilar på en socialkonstruktionistisk grund med teorier om socialisation, identitet och avvikande. Informanterna beskriver en relativt sluten uppväxtmiljö med en religiös världsåskådning och tydliga gränsdragningar mellan rätt och fel. I tonåren kom de i större utsträckning i kontakt med den sekulariserade omgivningen utanför och började ifrågasätta församlingens regler och värderingar. Därefter följde år av motstridiga tankar som sedan ledde fram till ett avhopp från frikyrkan. Av analysen kan vi dra slutsatsen att individer som växer upp i en frikyrklig miljö genomgår en socialisation som till viss del avviker från vad som betraktas som normen i samhället. De individer som väljer att lämna frikyrkan går genom förändringar i termer av identifieringsprocesser.