• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3108
  • 119
  • 20
  • 11
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 3271
  • 1056
  • 896
  • 515
  • 436
  • 368
  • 247
  • 246
  • 228
  • 225
  • 214
  • 206
  • 204
  • 196
  • 186
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

Vägledarens yrkesroll och identitet

Berndt, Christel January 2006 (has links)
SammanfattningJag har under mina tre år på studie- och yrkesvägledarprogrammet märkt att vägledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta är otydlig eller felaktig. Om människor i vägledares omgivning har en felaktig förståelse för deras arbete och inte värderar yrket så högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vägledaren. För att på sikt kunna bygga en grund att stärka vägledares yrkesidentitet på är det viktigt att först undersöka om vägledare upplever att det finns en dissonans och hur den i så fall påverkar dem. Syftet med mitt arbete är därför att se hur vägledares yrkesidentitet påverkas av människors förståelse och värdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels består av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vägledares yrkesroll förändrats genom åren, ger oss en förförståelse för hur vägledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjälper oss att förstå och analysera de bakomliggande processerna i resultaten från undersökningen. Mitt metodval för min undersökning är en kvalitativ intervjustudie med sex utbildade studie- och yrkesvägledare. Eftersom vägledarnas yrkesroller ser så olika ut på olika arbetsplatser så har jag valt vägledare som arbetar på olika arbetsplatser. De är yrkesverksamma inom grundskola, gymnasium, högskola, komvux, vägledningscentrum och arbetsförmedling. Resultaten från min undersökning visar att omgivningens förväntningar och respondenternas faktiska arbetsuppgifter ibland krockar men att detta inte påverkar vägledarnas yrkesidentitet negativt. Vägledarnas yrkesroller formas på arbetsplatserna där de oftast känner sig trygga med tydliga uppdrag och uppskattning från sin omgivning. På frågan om det finns en outtalad statusrangordning mellan vägledare menar de flesta vägledare att det finns en sådan men de tycker den är obefogad och ett resultat av samhällets värderingar. I möten med nybekanta framkommer det att de flesta vägledare upplever att vägledare har en negativ objektiv identitets-bild. Min slutsats är att yrkesrollen är avgörande för hur yrkesidentiteten formas. Vägledarna använder sig av olika strategier för att upprätthålla en balans i sin yrkesroll. Därför upplever de den individuella yrkesidentiteten som stark. Vägledarnas gemensamma yrkesidentitet är däremot ganska svag eftersom referensgruppen försvagats som ett resultat av att det allt större utbudet av uppdrag för vägledare runt om i samhället. Däremot har vägledningen blivit allt synligare vilket ger hopp om en reviderad och förstärkt ställning för vägledare i samhället inom en snar framtid.
122

"Varför kan jag inte få vara båda?" : En kvalitativ studie om unga vuxnas upplevelser av polyetnisk bakgrund kopplat till den självupplevda identiteten.

Gardström, Sophie, Ljungqvist, Linn January 2023 (has links)
Migration och flyktingströmmar har bidragit till en ökad etnisk mångfald i Sverige. Detta har i sin tur bidragit till att många barn, födda och uppvuxna i Sverige, har två utrikesfödda föräldrar från ett land som tidigare tillhörde forna Jugoslavien. En blandning av föräldrarnas kultur och det svenska samhällets kultur kan i vissa fall leda till en känsla av förvirring och ett mellanförskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur våra informanter uppfattar och reflekterar över sin etniska identitet i olika vardagssammanhang. För att besvara syftet intervjuades tio informanter, i åldrarna 20–30, med ett ursprung från forna Jugoslavien. Uppsatsen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv varigenom identitet och etnicitet förstås som något socialt konstruerat av människan. Det insamlade materialet tolkas och analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk som belyser identitetsprocesser vilka berör etnicitet och kultur. I resultatet framgår det att informanternas polyetniska bakgrund tidigare haft eller fortfarande har en påverkan på den självupplevda identiteten. Både informanternas föräldrar och det svenska samhället har ett starkt inflytande på identiteten i form av beteendemönster och uppfattningar om verkligheten. En stark relation till släkten bidrar till tillhörighet och en stärkt etnisk identitet kopplat till ursprungslandet. Det visar sig även finnas vissa skillnader mellan de kvinnliga och de manliga informanterna.
123

Vilken historia förmedlas? : en läromedelsstudie om Skånes nationsskifte

Berzén, Lucas January 2016 (has links)
Detta är en studie av historieframställningen i läromedel riktad mot grundskolans årskurs 4 – 6. Då historieämnet ges en tydligt identitetsskapande roll i styrdokumenten har aspekter kopplade till identitet och historieframställning undersökts. Den del av historien som undersökts är tiden för Skånes nationsskifte, då landskapet gick från att vara danskt till att bli svenskt. Eftersom Skåne idag ses som en självklar del av Sverige anser jag att just de identitetsskapande aspekterna av historieframställningen skulle vara lämpliga att undersöka i detta historiska förlopp. För att kunna tolka hela den historiska framställningen har teorier kring narrativ och textens berättande egenskaper används, samtidigt som de kulturer där historien produceras identifierats som en del av ett historiebruk. Historia är något som brukas, skapas och återskapas kontinuerligt vilket gör det mycket intressant att studera förändringar över tid. För studien gjordes därför en historisk jämförelse där läromedel avgränsade till läroplansreformerna Lgr80, Lpo94 och Lgr11 valdes ut. Enligt sammanställningar som gjorts på historiedidaktisk forskning är de nyare läromedlen något som utforskats i mycket liten utsträckning, liksom forskning på material riktat mot de lägre åldrarna. Detta ligger till grund för studiens avgränsning och syfte. Studien är utförd på ett begränsat material som undersöks genomgående för att ge en så representativ bild av historiebruket som möjligt. Genom att begränsa materialet ämnar studien inte att ge en heltäckande bild utan snarare att identifiera rådande normer inom historieframställning och läromedel. Studiens resultat visar att det finns en problematik med hur historieframställningen ser ut i läromedlen. Innehållet styrs tydligt utifrån den kultur den produceras i och förhåller sig inte så nyanserat till historien som styrdokumenten menar att historieundervisningen ska göra.
124

Att känna sig hemma : - Platser och identitet

Andersson, Ellen January 2015 (has links)
Denna uppsats syfte är att försöka förstå universitetsstudenters rörelsemönster och val av bostadsort genom att undersöka förhållandet mellan relationen till hemstaden respektive studieorten utifrån teorier om mobilitet och platsanknytning.Metoden som använts är utförande av fyra semistrukturerade intervjuer med universitetsstuderande vid Uppsala universitet. De intervjuade har olika bakgrund men har gemensamt att de alla är inflyttade till Uppsala på grund av studier.Resultatet av undersökningen visar att mina informanters tidigare mobilitet och val av bostadsorter kan ses som ett sätt att uttrycka en viss identitet. De har använt olika strategier för att nå de tankar och mål som finns kring framtiden och karriären. Att vara, eller att inte vara mobil i nutid kan kopplas till hur de olika informanternas rörlighet har sett ut tidigare i livet. De sociala relationer som finns på en plats betyder mycket men i den fas i livet som informanterna befinner/befunnit sig i så verkar viljan att se något nytt ha varit stark.
125

Flerspråkighet - Möjlighet eller hinder? : En intervjustudie om hur pedagogerna i förskolan stödjer flerspråkiga barns språk- och identitetsutveckling

Pettersson, Johanna, Pokosta, Jenny January 2015 (has links)
Syftet med den här studien var att få en fördjupad kunskap om hur förskolan stödjer och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling, kommunikationsförmåga och identitetsskapande. Vi har valt att studera detta ämne ur ett specialpedagogiskt perspektiv då vi upplevde att detta var en grupp som inte får det stöd i förskolan och skolan som de skulle behöva. Studien utgick från fyra förskolor där vi intervjuade 12 pedagoger, en specialpedagog och en modersmålstränare samt gjorde fyra observationer. Resultatet visade två sidor av arbetet kring flerspråkiga barn, det ena handlade om språkstimulering och det andra handlar om arbetet med att stödja den mångkulturella identiteten. Pedagogerna ansåg att språkstimulering var ett viktigt uppdrag i förskolan och har ett stort utbud av metoder och arbetssätt för hur de stimulerade svenskan. Däremot såg vi att de har ett väldigt svagt interkulturellt arbetssätt och de ansåg att det var svårt att veta hur de skulle stödja barns modersmål när de inte kunde det språket. Vi menar att förskolans arbete med flerspråkiga barn behöver lyftas och diskuteras och en interkulturell pedagogik måste utvecklas. Även pedagogerna efterfrågade mer kunskap och utbildning inom detta område.
126

Stadens autentiska jag? : Om (re)konstruktioner av autenticitet i postindustriella stadsförnyelseprocesser

Svensson, Frida January 2016 (has links)
I föreliggande studie undersöks hur autenticitet och historia produceras, brukas och utnyttjas i en kontext där städer och platser hanteras utifrån en dominerande marknadsliberal logik och ideologi. Syftet är att bidra med en djupare förståelse för autenticitetsbegreppets betydelse, funktion och förändring över tid, samt utreda vilka konsekvenser ett visst förhållningssätt genererat för stadsplaneringen. Studiens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är Malmö stad. Inom ramen för fallstudien har stadsförnyelseprojekten Hyllie och Varvsstaden granskats. Studien utgår från antagandet om att den kulturella sfären, däribland städer och historia, estetiserats genom att inordnas under ekonomin. Betydelsen av historia har således omformulerats till att i första hand handla om estetik och en förmåga att förmedla upplevelser. Autenticitet betraktas ur detta perspektiv som en social konstruktion där hävdandet av historisk förankring ses som ett retoriskt verktyg för maktutövande. Vidare betraktas autenticitet utifrån ett alternativt perspektiv: den postmoderna positionen, som radikalt ifrågasätter begreppets existens. Kategorier som original-kopia hävdas ha luckrats upp till följd av konsumtionssamhällets fokus på symbolkommunikation och representativa bilder. Autenticitet är ur detta perspektiv dekonstruerat - icke-existerande. Analysen påvisar att historia rekonstrueras aktivt genom politiskt och kommersiellt historiebruk. Historien bäddas in i en ramberättelse och omvandlas efter den postindustriella stadens preferenser. En tydlig hierarki framträder där autenticitet primärt relateras till nystarter och mindre till ursprunglighet, vilket innebär dels att historien modifieras, men också att delar av historiekulturen ”avaktiveras” och görs ogiltig. Ur detta perspektiv kan autenticitet förstås som en kulturprodukt vars betydelse baseras på möjligheten att skänka mening åt den utvecklingsinriktning som aktivt konstruerats och gjorts giltig.
127

Personers upplevelser av identitet och självbild efter en traumatisk hjärnskada : En beskrivande litteraturstudie

Grudeborn, Emmy, Petersson, Emma January 2016 (has links)
Bakgrund: Måttlig till svår traumatisk hjärnskada är en allvarlig skada som kan medföra varierande problematik så som psykiska, fysiska och kognitiva nedsättningar. Personer som drabbas av allvarliga sjukdomstillstånd kan uppleva förändringar i självbilden och identiteten.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av sin identitet och självbild efter en traumatisk hjärnskada samt att beskriva undersökningsgruppen i de valda artiklarna. Metod: En deskriptiv design användes för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Studien baserades på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar som framkom vid sökningar i databaserna CINAHL och PsycINFO. Huvudresultat: I föreliggande studie framkommer upplevelser av förluster i identiteten och självbilden kopplat till fysiska och kognitiva nedsättningar samt sociala förändringar. Upplevelser av en inre bevarad självbild beskrivs också. Personerna med traumatisk hjärnskada beskrev också upplevelser av att skapa en ny identitet och självbild. Där acceptans var ett viktigt steg i denna process. Alla artiklar beskrev undersökningsgruppens storlek och hur många av deltagarna som var män och kvinnor. Flertalet av artiklarna beskrev undersökningsgruppen utifrån skadans svårighetsgrad, hur lång tid som gått sedan skadan och orsaken till skadan. Slutsats: Resultatet beskriver att personer som har drabbats av en traumatisk hjärnskada upplever förluster i identiteten och självbilden och upplevelser av att skapa en ny identitet och självbild. Att som sjuksköterska ta del av hur personer som drabbats av en traumatisk hjärnskada upplever sin identitet och självbild kan leda till en ökad kunskap och förståelse för denna grupp och därmed ge förutsättningar till att ge stöd, god kommunikation och vägledning.
128

Identitet och skönlitteratur : en diskursanalys av identitetsperspektivet i litteratur

Rudstedt Szadaj, Charlotta January 2013 (has links)
Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet.
129

Föräldrars upplevelser av att barnen flyttar hemifrån : En kvalitativ studie där föräldrar beskriver sina personliga erfarenheter av barnens flytt

Bengtsson Edgren, Helena January 2015 (has links)
The aim of the study was to describe parents' experiences of empty nest. The sample consisted of individuals who had experienced one child moving out of the parental home. Data were collected through qualitative semi-structured interviews and were analyzed by using thematic analysis. The thematic analysis revealed four themes, Concerns about the new time in life, Changing roles, Socializing in the family and Testing the relations. Due to the themes participants' stories reveal anxiety facing the time that will come when children takes the step to leave the nest. The experiences of the children moving out changed over time as well as the phases of the process to reach a new identity follows a progression. The relationship within the family is changing with new ways to communicate and socialize. This affects the parental relationship and leads to deeper relationship or in the direction of a separation. One conclusion is that mental preparation in the context and the time before moving out leads to positive experiences, which contributed to the relocation of a whole experienced as positive even if it starts with concern. Parents who discuss the new situation of life and prepare for changes improve the relationship.
130

Det personliga varumärket : Ett medel för att återta makten över sig själv.

Silva Kristoffersson, Amalia January 2010 (has links)
<p> </p><p>Samhället är idag i en ständig förändring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osäker. Ansvaret ligger på individens axlar, osäkerheten att människor drivs till att skapa ett eget värde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, där varje val ställs emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att få vägledning. Det personliga varumärket är ett verktyg som växt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer på hur individen ska nå sin fulla potential. Ett lätttillgängligt sätt att ta del av denna typ av vägledning har kommit att bli i bokform, självhjälpslitteraur. Syfte är att studera självhjälpsböcker som säger sig erbjuda nyckeln till hur individen ska nå sina mål. Vilken slags identitet konstrueras i självhjälpsböcker med fokus på personligt varumärke, karriär och framgång? För att svar på detta kommer jag studera språket i fem stycken utvalda självhjälpsböcker inom ämnet. Uppsatsen utgår från en social konstruktionistism, där diskursanalysen är det analysverktyg som språket studeras med. Resultatet visar en process där individen blir tillsagd att förflytta sig från en negativtladdad position, den socialt tillknuffade individen. Genom ett aktivt arbete ska individen sedan röra sig till att bli ett framgångsrikt personligt varumärke.</p>

Page generated in 0.0632 seconds