No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur elever och lärare ser på kreativitet, hur den värderas och vilka effekter dessa uppfattningar och värderingar kan få i gymnasieskolans bildundervisning. Frågeställningarna är som följer: Hur ser eleverna på kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser läraren på kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur påverkas elevernas identitetsskapande av hur de upplever att samhället och den övriga skolan ser på kreativitet? Hur påverkar den upplevda samhällssynen samt elevernas och lärarens syn på kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns många olika teorier om vad kreativitet är idag. Många av dessa tidigare populära uppfattningar har motbevisats även om de fortfarande finns ute i samhället. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier är för förenklade för att kunna förklara ett så komplext fenomen som kreativitet. De visar också på hur fragmentariskt forskningsfältet är. Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper, intervju och viss deltagande observation. De slutsatser som dragits är att elever och lärare på det estetiska programmet har olika definitioner av vad kreativitet är. Dessa olika definitioner tycks dock närma sig varandra under de tre år eleverna vistas på programmet. Både elever och lärare påverkas i allra högsta grad av den ämneskonception som de upplever att samhället och den övriga skolan bär på.

Den här studien undersöker med hjälp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och känslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhållningssätt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rättfärdigande presentationer av anständighet och känslor. Genom att konceptualisera klass som något som konstrueras i diskursiva sammanhang så argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter för att nå en djupare förståelse av social klass i allmänhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekära identiteten och livsstilen i prekariatet kännetecknas genom uttalanden om otrygga anställningsvillkor och otrygga livsbetingelser.

Bakgrund: Sexualitet är ett komplext begrepp och kan förändras vid sjukdom. Hysterektomi innebär ett borttagande av livmodern vilket kan innebära fysiologiska och psykologiska förändringar för kvinnan. Tidigare forskning tyder på att sexualitet är tabubelagt och att sjuksköterskor tenderar att inte ta upp ämnet sexualitet med patienten. Syfte: Att beskriva kvinnans uppfattning av sin sexualitet vid hysterektomi samt vilken information och vilket stöd kvinnan önskar från sjuksköterskan.Metod: Tretton artiklar, fyra med kvalitativ och nio med kvantitativ ansats, valdes ut via sökningar i databaserna PsycINFO och PubMed. Artiklarna granskades och värderades utifrån granskningsmallar och de artiklar som hade medel eller hög nivå användes i studien. Efter genomgång av alla artiklar hittades områden som sammanställdes till ett resultat.Resultat: Sexualitet och identitet är två faktorer som kan förändras vid hysterektomi, såsom sexuallust, orgasm, smärta vid samlag och förlust av kvinnlighet. Artiklarna pekade på ingen förändring, förbättring eller försämring av sexualiteten efter operation. Kvinnorna uttryckte att sexualitet var ett ämne som inte tas upp av vårdpersonal och de vill ha mer information om eventuell påverkan på sexualitet, fysiologi och vad ingreppet innebär.Slutsats:. Uppfattningen kring sexualitet och identitet vid hysterektomi är individuell. Kvinnorna vill ha mer information från sjuksköterskan om hysterektomi och att sjuksköterskan ska ta upp ämnet till diskussion.

Detta är en kvalitativ studie som ämnar studera hur unga män kan uppfatta manliga ideal samt förhålla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjälpmedel och har därefter analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, självförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott självförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprätthåller därigenom de hierarkier som finns män emellan. Trots denna identifikation visar de ett tydligt avståndstagande från idealbilden. Fokusgrupperna identifierar idealet som ett hinder för en ung mans identitetsskapande och önskar att det i framtiden ska komma att förändras.

In today’s Europe nationalist movements grow stronger. The Scottish referendum is a result of the nationalistic party Scottish National Party’s aim of an independent Scotland. Using a descriptive idea analysis the essay aim to answer how the referendum arose, its main arguments and how national and state identity is affected in the arguments. The essay examines what Scottish and British identity is, how it can be observed in the two campaigns and what tinged the two campaigns. The result of the essay is that there are features in both of the two campaigns’ main arguments that are influenced by identity of either national or state character.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever en stark koppling och lojalitet gentemot sitt bostadsområde och enligt dem är deras ort en bidragande faktor till deras identitetsskapande.

Examensarbetets tre artiklar undersöker användar- och branschperspektiv på musikplattformen Soundcloud, som lanserades sent under 2008. De musikaliska konsumtionsmönstren – sätten vi lyssnar på, delar, köper, tar till oss ny musik – dikteras inte längre av en gammalmodig bolagsinriktad bransch och avståndet mellan upphovsmänniskor och konsumenter har krympt avsevärt, med en rad påföljande konsekvenser. Arbetet undersöker i tur och ordning vad som binder samman de användare som uteslutande använder Soundcloud för att hitta ny musik och varför de gör det samt vad de som använder Soundcloud för att dela sin egen musik har gemensamt. I den tredje delen får tre experter inom sina respektive områden ge sina perspektiv på hur Soundcloud har förändrat det musikaliska landskapet samt sia om hur framtiden ser ut för det svenskstartade företaget. Artiklarna visar på hur social interaktion på Soundcloud har påverkat användarnas uppfattning av musiken och på ett fördjupande plan gör artiklarna bland annat anspråk på att likna Soundcloud vid en tolkningsgemenskap – ett ”community” – som lämpar sig till studier ur ett etnografiskt perspektiv. I den medföljande reflektionsrapporten presenteras valen av ämne, genre och metod närmare. Dessutom beskrivs de svårigheter som uppstått under arbetets gång, och alternativa tillvägagångssätt diskuteras.

Licentiatavhandling Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.