No description available.

No description available.

The aim for this study was to examine betweenship as a phenomenon by focusing on identity. There is not very much research done on betweenship. I have used a qualitative phenomenological approach, based on four qualitative interviews. The four interviewees were all experiencing betweenship. To analyze their stories I used two theoretical frameworks; identity and affinity groups. According to these theories identity is shaped by an interaction between ascribed identity and experienced identity. The second procedure, to assign belongingness to an affinity group is often based on interpretations of symbolic objects. The results of this study suggest that betweenship is an interpersonal phenomenon created when others ascribe an identity that one doesn’t experience. There are primarily three groups whom others ascribe my respondents to; swedishness, an affinity group based on origin and one on immigrantness. The ascribing has resulted in these three groups that the respondents take into consideration in their conception of themselves. They are possessing symbolic objects which can derive them to all of the three affinity groups. Through the use of different types of expressions the respondents can announce belongingness to the group which they regard as relevant in the situation they face.

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som växer upp med inflytande av två kulturer själv beskriver känslan av tillhörighet i förhållande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frågor om hur ungdomarna ser på sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror på? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i åldrarna 22-26 år. Gemensamt för dessa intervjupersoner är att de alla kom till Sverige i en tidig ålder. Resultaten från vår studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskänsla till både Sverige och till sitt ursprungsland. Vårt resultat visar även att invandrarungdomars identitetskonstruktion och tillhörighetskänsla utvecklas utifrån flera motiv. För det första identifierar de sig själva utifrån hur andra i majoritetsgruppen kategoriserar dem. För det andra har föräldrarna och omgivningen en avgörande roll i identitetsskapandet och tillhörighetskänslan.   Nyckelord: Identitet, tillhörighet, etnicitet.

No description available.

Magisk realism utgör ett sofistikerat berättagrepp i den japanske författaren Haruki Murakamis roman Kafka på stranden. I det realistiska ramverket av japansk vardag inträffar magiska inslag i form av fiskregn eller ikiryou en sorts 'gengångare'. Den magiska realismen utgör en artikulation mellan en medveten och en omedveten värld eller tar läsaren med på en gränsöverskridande resa för att utforska stil eller genre i texten samt identitet hos Jaget och den Andre.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stärka elevers identitetsskapande i musikämnet. Den enda frågeställningen har varit; ”hur påverkar relationen mellan musik och högstadieelevers identitetsskapande synen på musikundervisning?”. Intervjuer i grupp med åtta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde år, i en kommunal skola i en ytterförort. Intervjuerna analyserades och kopplades till adekvat teori inom barn- och ungdomsforskning samt tidigare avhandlingar inom ämnet. Den teoretiska inramningen beskrev hur barn och ungdomar lever och växer upp i en socialt konstruerad miljö. Uppsatsen utgick främst ur problematiserade tolkningar av barnperspektiv samt barns perspektiv. De huvudsakliga resultaten i studien kom att visa hur elevers identitetsskapande inte arbetas med i musikundervisningen. Musik spelade en stor roll för elevernas självbild. De valde aktivt vad de ville lyssna på för att ge ett eget uttryck för sin identitet. Elevernas identitetskonstruktion ställdes emot lärarnas, där lärarens gick före. Detta bekräftade tidigare resultat inom ämnet. Vidare konstaterades hur undervisningen inte bedrevs ur barns perspektiv så mycket som ett barnperspektiv.

But this is life – en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige är ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig själva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de är kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskänsla och vad som händer när man saknar detta. Respondenterna två män i skilda åldrar och familjesituationer och en kvinna kämpade alla med att försöka hitta sig själva i Sverige att skapa en hållbar svensk- irakisk identitet och förstå sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien så har respondenterna fått svara fritt utifrån ostrukturerade intervjusamtal där de har fått diskutera om vad som är viktigt för dem i sina liv och hur de ser på sitt framtida liv.