Abstrakt MKV C/VT 2013 Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna Bcheri Titel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lärande (CFL). Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitet Vi lever i ett tjänstesamhälle, där organisationer och arbetsplatser har en annan karaktär än i industrisamhället. I den standardiserade industriproduktionen är själva produktionsprocessen bestämd på förhand. I tjänste- och kunskapsproducerande organisationer är produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmågor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvändiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvändighet en annan karaktär i tjänste- och kunskapsproducerande organisationer. I dag vill man ha mer av individen, men man vill inte ha vad som helst och inte allt. Ett sätt att beskriva det är att kontrollen, styrningen och samordningen blivit mer indirekt. För att samordna handlandet formuleras ofta policys som berör hela arbetsstyrkan. En sorts identitets skapande sker då människor kopplar samman organisationens policy, symboler och värderingar till sin egna specifika sociala identitet, en sorts förtätning uppstår här menar Alvesson, hans teori konstaterar att människor som arbetar inom serviceorganisationer ofta framtonas som en produkt av varumärket. I denna C-uppsats genomförs en fallstudie på Centrum för flexibelt lärande (CFL). Syftet är att undersöka vilken information organisationen vill kommunicera via sin varumärkespolicy. Hur verksamt är dokumentet "CFLs varumärke" för organisationens målsättning, hjälper varumärkets retoriska innehåll till att få ett arbetsteam som jobbar mot samma vision och målbild? Hur ser medarbetarna på varumärkesplattformen, stämmer ledningsgruppens vision om vad varumärket ska åstadkomma med den övriga personalen? Finns inslag av budskap i informationen i varumärkespolicyn som kan komma att påverka personalens personliga integritet. Efter att ha analyserat dokumentet "CFLs varumärke" och genomfört intervjuer på människor inom organisationen, så kan det konstateras att Alvessons teorier stämmer bra överens om att ledarskapsideologin och organisationskulturen inte alltid är samstämmig. Arbetstagarna läste ofta av idéer och styrdokument med olika "glasögon". En majoritet av de intervjuade kände 3 en stark koppling till organisationen och sin egen identitet, de beskrev sig själva som en ambassadör för organisationen som även trängde in i det privata livet.

För att särskilja sig från konkurrenterna på marknaden behöver företag idag ett unikt koncept som gör att konsumenterna uppfattar företagets produkter och tjänster som pålitliga och tillfredsställande. Varumärken har fått en allt större betydelse i konsumenternas val av ett företags produkter och tjänster. Detta beror troligtvis på att konsumenter handlar allt mer emotionellt snarare än rationellt, vilket grundar sig i att de vill självförverkliga sig själva. Ett varumärkes styrka och dess värde för ett företag kan mätas på ett flertal sätt. I detta arbete utgår vi från en teoretisk modell som beaktar tre begrepp (profil, image och identitet) vilka i sin helhet bör överensstämma för att ett varumärke ska kunna klassificeras som starkt. I denna uppsats har vi undersökt och jämfört kryssningsföretagen Tallink Silja ABs och Viking Line ABs varumärken genom att studera huruvida företagens profil, image och identitet överensstämmer. Kryssningsbranschen är en växande del av turismindustrin, varför vi ansåg det valda ämnet aktuellt och intressant att undersöka. Val av företag grundas på deras liknande utbud och koncept. Vidare har vi studerat kundernas lojalitet till företaget, för att se om lojaliteten gentemot dem är något som skiljer företagen åt. För att undersöka de tre begreppen används metodtriangulering i form av två intervjuer, observation av företagens webbplats och reklambild utifrån aktuell reklamkampanj samt två enkätundersökningar med sammanlagt 101 respondenter. Efter avslutad studie finner vi att företagens profil, image och identitet i sin helhet överensstämmer och att de undersökta företagen på så vis har starka varumärken. Dock är detta något som i sig inte är särdeles uppseendeväckande i och med att båda företagen har breda profiler. Med detta avses att det inte spelar någon roll huruvida företagens image bland kunderna är splittrad, eftersom den ändå kommer att överensstämma med en del av profilerna då dessa är så pass breda. Vidare tyder enkätundersökningarna på att det inte råder någon avsevärd skillnad mellan företagen då respondenterna varken kunde ange någon skillnad mellan företagen, eller kunde svara på varför de valde det ena företaget framför det andra. Avslutningsvis pekar undersökningen mot att varumärket inte har någon betydelse för kundens val av kryssningsresa, vilket vi tror kan bero på att det kan råda en viss förvirring kring begreppet varumärke. Vår åsikt är emellertid att varumärkets vikt skulle kunna tillskrivas större betydelse i praktiken i framtiden och att det därför är viktigt att arbeta med att ständigt utveckla och vårda detta. / If a company is to differentiate itself on a competitive market, a unique concept is required. This helps the consumers regard the company’s products or services as reliable and satisfying. Brands are becoming increasingly important for the costumers engaged in the buying process. This is probably a reaction to the fact that a consumer act emotionally, rather than solely rationally, in a way to fulfil one self. The strength and value of a brand can be measured multiple ways. The main focus of this paper has been to examine two well-known brands in the Baltic cruise industry using the theoretical concepts of corporate profile, corporate image and corporate identity. If these concepts come together, the company brand can be regarded as strong and functional.   The work in this essay was limited to investigating two cruising companies operating in and from Stockholm, Sweden; Tallink Silja AB and Viking Line AB. The paper aimed to explore the constituents of the brands, first separately and then compared to one another, in order to recognise similarities and differences between the two companies. We have furthermore studied customer loyalty as a way to reach a conclusion about the subject itself. The cruising industry is a growing sector of the tourism industry and therefore we found the subject both current and interesting to investigate. The investigation has been divided into several phases and different methods have been applied, since surveys, interviews and own observations of websites and commercial pictures, have all been a part of the empirical data gathering process. This in addition to the theoretical framework based on scientific articles and books covering the subject.   In the concluding chapter we establish that the companies’ profiles, images’ and identities over all do match, and that the companies therefore both have strong brands. We don’t find this fact remarkable however since both companies have broad profiles. This means that even if the image among the customers is divided, a part of the image will always support the profiles since they are both covering a wide range of factors. The survey also showed that there is no big, apparent difference between the companies and even though the brand doesn’t seem to be of a great importance for the customers when choosing a cruising company, we as writers think this could be an effect of the complexity of the concept brand itself. However, we estimate that the importance of brands will grow bigger in the future since the cruise market is constantly changing and facing new obstacles/opportunities.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag. Diskurspsykologi samt en kritisk diskursanalys har, tillsammans med tidigare forskning i interaktion på nätet, används för att lättare förstå fenomenet sociala medier. Identitetsteorier har använts som utökat teoretiskt ramverk för att se om den sociala identiteten, som tar plats i intervjuerna, och den personliga identiteten, som mer yttrar sig på Twitter skiljer sig när människor talar politik

Denna studies syfte är att bidra till kunskap gällande hur pedagoger kan påverka barns självbild. För att uppnå syftet har följande frågeställningar använts: Hur bemöter pedagogerna barnens känslor i förskolans vardagliga verksamhet? På vilka sätt anser pedagogerna det är viktigt att arbeta för att kunna skapa en miljö där alla barnen kan känna sig uppskattade och trygga? Metoderna som användes för att söka svar på ovanstående frågor, var både intervjuer och observationer där tre förskoleavdelningar deltog. Tre pedagoger intervjuades om sin syn på pedagogens betydelse för barns självbild och utöver detta observerades hur pedagogerna bemötte barnens känslor. Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt har en avgörande betydelse för hur barnens självbild ser ut, då både utifrån hur de bemöter barnen och utifrån hur de arrangerar samt utformar miljön på förskolan. Vidare framkommer att barns känslor oftast uppmärksammas och bekräftas, men att de ibland kan avstyras. Slutsatserna som dras är att pedagogernas förhållningssätt är av största vikt för hur barns självbild ser ut, genom att deras bemötande och organisering utav miljö påverkar hur barnen känner för sig själva.

Studiens syfte är att få en bättre förståelse av hur utvecklingen i sociala-medier – dels en ökande del av digital interaktion i förhållande till samvaro ansikte mot ansikte och dels en förflyttning av interaktion från text till bilder – inverkar på individers presentation av sin identitet. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur individer upplever skillnaden mellan olika plattformar och vad utveckling betyder för interaktionen mellan individer. Detta gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en innehållsanalys av informanternas online-profiler på Instagram. För att diskutera fenomenet ur ett socialpsykologiskt perspektiv, används teorierna rörande interaktion genom Goffman, Baudrillards teori kring individernas varseblivning av realitet samt Giddens teori gällande modernitet och självidentifiering.                      Resultatet av studien visar att sociala-medier är en stor del av individernas liv och förändringen av detta upplevs tydligt. Individerna är medvetna om att det finns en skillnad mellan online och offline realitet, dock inverkar online-realiteten på individernas liv och självuppfattning med en omfattande påtryckning. Interaktionen upplevs mer passiv och indirekt, vilket gör att individerna känner sig ensamma även då de har många vänner/följare online. Trenden mot perfektion på sociala-medier och samhällets press på individen skapar ett måste att vara online och hålla sig uppdaterad. Dessutom är sociala-medier en realitet där individer upplever en lättnad från offline-realiteten, då de kan välja vem dem vill interagera med och slipper det som känns obekvämt i offline-realiteten. I stort sätt uppfattas sociala-medier och förändringen från text till bild som något positivt, eftersom individerna känner sig mindre angripbara och tryggare inom den enklare bildbaserade applikationen Instagram.

Undersökningar visar att det bland den svenska befolkningen är få som vill att länen ska bli större. Denna uppsats syfte är att utifrån idéer om identitet och legitimitet analysera och lyfta de attityder som finns mot förstoring av regioner. Teorier om regionalism, regionalisering och populism har även använts för att analysera materialet. Undersökningen ha fokuserat på de attityder och åsikter som riktats mot indelningsförslaget SOU 2016:48 Regional indelning – tre nya län. Det empiriska material undersökningen utgått från är insändare till lokaltidningar i ett av de tilltänkta länen, Svealands län. Insändarna har analyserats med hjälp av en anpassad, kvalitativ textanalys. Texterna har lästs ett flertal gånger och för att utläsa det relevanta i texternas budskap har frågor ställts till dem. Därefter har de argument och attityder som utlästs kategoriserats i olika mindre teman. Efter ytterligare läsning har dessa mindre teman delats in i fyra större. Dessa fyra teman är; den kritik som rör centrum och periferi, identitetsaspekter i insändarna, den kritik som ger uttryck för en spänning mellan ”Folket” och ”Eliten” och slutligen de legitimitetsaspekter och demokratifrågor som lyfts i materialet. Två större skillnader i kritiken har även identifierats, den kritik som riktas mot själva resultatet av indelningen och den kritik som riktas mot den process som legat bakom förslaget och de besluts som fattats efter att förslaget presenterats.

Globala konflikter har under 2010-talet utmanat den Europeiska Unionen på många sätt ochdärmed har migrationen blivit ett prioriterat område på den europeiska agendan. Dennauppsats studerar EU:s migrationsdiskurs under tidsperioden 2011-2016 för att analysera deneuropeiska identiteten och hur vi och dom konstrueras inom diskursen. Uppsatsen tar sinutgångspunkt i tidigare forskning inom området och de teoretiska och metodologiska ramverksom ligger till grund för uppsatsen. Studien bygger på en modernistisk identitetsteori medfokus på antagonism och utgår från diskursanalys som metodologiskt tillvägagångssätt medinfluenser från diskursteoretikerna Ernest Laclau och Chantal Mouffe samt av andradiskursiva analysmodeller. De empiriska materialet studeras i form av migrationspolitiskadokument från EU-kommissionen och analyseras utifrån teori och metod.Sammanfattningsvis avslutas studien med resultatet att EU inte konstruerar ett tydligt vi menatt det finns flertalet tydliga dom, där vissa ses som en tillgång för EU och andra somantagonister.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor som ofta kräver farmakologiska behandlingar i kombination med operation för optimal återställning. En resektion av antingen en bit av bröstet eller borttagning av hela bröstet, så kallad mastektomi är vanligt. En mastektomi leder många gånger utöver det fysiska lidandet till ett psykiskt lidande på grund av en drastisk förändring av den kvinnliga kroppen. En förändring som påverkar kvinnans subjektiva upplevelse av sig själv och omvärlden. Syftet med studien är att beskriva kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi orsakad av bröstcancer. Metoden för studien är en litteraturstudie som består av en analys av sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Studiens resultat presenteras med två teman: Det förlorade bröstet samt att gå vidare och fem subteman: Den förändrade spegelbilden, identitetslöshet, förlorad kvinnlighet - en halv kvinna, behov av stöd samt acceptans- försoning. Resultatet visar att det finns kvinnor som har lättare att acceptera att ha blivit mastektomerade än andra även om majoriteten av kvinnorna upplevde kroppskomplex till följd av mastektomin. De kände sig fula och okvinnliga. De kände inte igen sin kropp vilket i många fall resulterade i en identitetskris där de kände att de förlorat en del av sig själva och behövde därför lära sig leva på nytt. Studiens resultat är av betydelse för sjuksköterskan för att kunna få ökad kunskap om mastektomins psykiska påverkan på kvinnor för att därmed kunna möta det ökade behovet av stöd som kan uppstå efter mastektomin.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka ungdomars tankar om klädstil. Hur uttrycker ungdomar sin klädstil? Vad betyder ungdomars klädstil för dem? Metod Studien använder sig av kvalitativa intervjuer. Fyra 16 åriga elever intervjuades. En ljudinspelare och intervjuguide användes som hjälp.  Resultat Resultaten visar att eleverna uttrycker sin klädstil med hjälp av bland annat kläder, smink, frisyr, praktiker, smycken och sitt språkbruk. Detta gör de för att kunna uttrycka sin smak och i sin tur identitet/personlighet. Det vill säga deras intressen och åsikter kring frågor som har att gör med exempelvis politik, religion och skönhet. Slutsats Klädstilen är viktig för elevernas identitet/personlighet. De känner en stark sammankoppling mellan sin identitet/personlighet och klädstilen. Det vill säga det är med hjälp av klädstilen som de kan gestalta sin identitet/personlighet vilket bidrar till att ge dem en känsla av mening och glädje i sina liv. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Titel: En förändrad framtid. En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Sjukdomen behandlas med kirurgi, cytostatika och strålning. Kvinnor upplever att deras livsvärld förändras vid en cancerdiagnos. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudien baserades av nio kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats. Sökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var: förändrad kvinnlighet och sexualitet, livet förändras vid livmoderhalscancer och känna stöd från omgivningen. Dessa kategorier beskriver hur livet förändrades och hur påfrestande detta kunde vara för kvinnan. Behov av stöd från närstående och en individanpassad information var viktigt. Konklusion: Kvinnor upplever förändrad kvinnlighet och sexualitet till följd av behandling mot livmoderhalscancer. Bristande information medför oro och rädsla. Därför är det viktigt att sjuksköterskan ger individuellt anpassad information som leder till ökat stöd i kvinnornas tillvaro.