<p>The purpose of my study is using a narrative approach from a student perspective through the feelings that show the cultural encounters of immigrant students with the Swedish school. I want through my study have an understanding of how students are affected in their interaction with the Swedish culture. I also want to analyze and understand their feelings and experiences. Are emotions negative or positive? My theoretical framework includes the following concepts: Emotions, treatment, ethnicity, identity and code-switching.</p><p>An important element of my study is to understand students' emotional experiences. That is why i am using a qualitative research method in the form of a group discussion. The interview took place in a school in the south of Stockholm, and consisted of five students, which all had immigrated to Sweden from their previous country. Nobody was thus born in Sweden. The selection was thus based on where the students came from. The results of my study showed that students were "uncertain", "afraid" and "anxious" not to perform equally well as "Swedish”. I mean a student who has both parents with Sweden roots. Pupils' attitudes were so strong and determined that they didn’t not alter their identity. They knew where they came from and where they belong and they gave me the impression that they had a sense of "pride" at being immigrants. The students always used terms such as "we" against "them" and made permanent distinctions between "immigrant" and "Swedes”. This led the immigrant student to feel united and secure in their group and feel protected too.</p><p>My results showed that students were uncertain and didn’t dare to admit that they sometimes felt a "need" to speak good Swedish to succeed in the Swedish school. Students feel well received and no one feel different or leaving apart when the majority of the school students have a foreign descent, which means that students become one of "them" and feel integrated like one of "them.<strong></strong></p>

<p>Människan spenderar en stor del av sin tid på arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebär för människan har förändrats över tiden och varierar beroende på den individuella utgångspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet är därmed ett viktigt element i den moderna människans livsbygge.</p><p>Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mänskliga behov. Maslow menar att människans slutgiltiga behov att tillfredställa är ett självförverkligande. Om de övriga behoven/faktorerna går att tillgodose genom arbetet och arbetsplatsen – varför skulle då inte människan däri kunna söka även ett självförverkligande?Arbetet bär på värden utöver det värde som ligger i lönekuvertet. Det är just dessa värden vi i vår uppsats söker definiera. Vi menar att det är av stor vikt att företag uppmärksammar det som individer söker i arbetet, detta för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och konkurrera om den bästa arbetskraften. Till detta kommer det faktum att vi står i ett generationsskifte, 80-talisterna – Generation Y står att ta över efter 40-talisterna. Generation Y menas vara en individualistisk generation och de har en ny syn på sig själva, livet och samhället med andra krav på sin omgivning. Frågan är vad denna förändring innebär för arbetslivets olika parter.Syftet med denna uppsats är att analysera och skapa en bild av hur svenska företag går till väga för att bemöta de olika värden arbetstagare söker i arbetet och på arbetsplatsen. Vidare är syftet att beskriva hur företag bemöter Generation Y.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört en flerfallstudie i tre svenska aktiebolag med säte i Stockolm. På respektive företag har vi intervjuat ansvariga för personalarbete, även kallat human resources.</p>

<p>Denna uppsats syfte är att undersöka tvåspråkiga elevers syn på sin egen tvåspråkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vårt syfte att undersöka hur lärarna ser på elevernas tvåspråkighet och ställer dessa attityder och föreställningar mot varandra. För att uppnå detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra är med pedagoger och tre är med två elever åt gången. Intervjuerna utfördes i en mångkulturell skola i en av de största städerna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie går hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008). Det har visat sig att de tvåspråkiga barn som deltagit i vår undersökning har en tämligen naturlig och okonstlad syn på sin egen tvåspråkighet medan pedagogerna gärna problematiserar fenomenet och kopplar tvåspråkighet direkt till, som de utrycker det, halvspråkighet och språkliga brister. Det har även framkommit att tvåspråkigheten står i nära samband med identitet både för intervjuade pedagoger och de tvåspråkiga eleverna själva. Huvudresultatet för studien är att det finns ett glapp mellan attityderna till tvåspråkighet mellan pedagogerna och forskningen samt elevernas verklighet. Vi ser vikten av att detta glapp minskas då all forskning pekar på pedagogernas och skolans roll för en gynnsam tvåspråkig utveckling.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Abstract</p><p>A European identity</p><p>A study of Manuel Castells criteria’s to create a European identity</p><p>C-Essay in Political Science, by Helena Saagpakk, August 2007</p><p>Supervisor: Björn Åkerberg</p><p>Philosophers and visionaries dreamt early on the idea about a united Europe. This dream was destroyed by the two world wars during the first half of the 20th century. The first community was established in 1950 after the Second World War. This was the beginning of a peaceful cooperation between the member states, and the community later developed into the European Union. “We are not bringing together states, we are uniting people”, said Jean Monnet back in 1952, which is one of the union’s greatest challenges, i.e. to unite the citizens around the European idea and raising public awareness about the European union.</p><p>The purpose of the essay is to examine if the Constitution Treaty contributes to a developed European identity. The investigation has been performed by comparing the consolidated treaties with the Constitution treaty. To be able to investigate the purpose have I used five of Manuel Castells criteria’s for making a European identity; education, diversity in ethnicity and culture, the geographical movement of the labour force, the political identity and a common foreign politics. The comprehensive question of the study is: Does the Constitution treaty promote a European identity in the European Union?</p><p>The result of the study shows that of the five criteria’s are there three criteria’s, diversity in ethnicity and culture, the political identity and a common foreign politics, that are promoting a European identity more in the Constitution treaty than in the consolidated treaties. The result of the study shows, therefore, that the Constitution treaty promotes a European identity in the European Union. A European identity can only develop if the criteria’s are invested equally or bigger in the Constitution treaty than in the consolidated treaties. After an implementation of the Constitution treaty in the union and in the member states, can the criteria’s have an effect on the integration of the citizens in the union and the feeling of a European identity.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes. Resultatet visade ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga adolescenter. Det uppvisades heller ingen skillnad i global självkänsla i relation till etnicitet. En tendens till interaktionseffekt mellan kön och etnicitet uppvisades. Manliga adolescenter med svensk etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än manliga adolescenter med annan etnicitet. Kvinnliga adolescenter med annan etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än kvinnliga adolescenter med svensk etnicitet. Manliga deltagare med svenskt ursprung beskrev mer positiva självuppfattningar än kvinnliga deltagare gjorde medan det var tvärtom hos deltagare med annat ursprung. Resultaten kunde bero på ett fåtal deltagare. </p><p>Nyckelord: adolescens, självkänsla, kön, etnisk identitet.</p>

Följande studie handlar om tvåspråkighet och syftar till att öka förståelsen kring tvåspråkiga barns språkliga värld. Empiri har samlats in från både videoobservationer och stimulated recall intervjuer med två arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och att det också är något helt normalt i tvåspråkiga barns värld. Tvåspråkiga individer har kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk. Att kodväxla mellan olika språk behöver inte betyda brist på förmåga att skilja mellan språken – det kan vara ett hjälpmedel och ett tecken på en välutvecklad språkförmåga. Ett språk är starkt förknippad med människans identitet och kultur. Tvåspråkiga individer hittar ofta en balans mellan två olika kulturer och kan se på världen med ett vidare perspektiv.

Samhället är idag i en ständig förändring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osäker. Ansvaret ligger på individens axlar, osäkerheten att människor drivs till att skapa ett eget värde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, där varje val ställs emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att få vägledning. Det personliga varumärket är ett verktyg som växt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer på hur individen ska nå sin fulla potential. Ett lätttillgängligt sätt att ta del av denna typ av vägledning har kommit att bli i bokform, självhjälpslitteraur. Syfte är att studera självhjälpsböcker som säger sig erbjuda nyckeln till hur individen ska nå sina mål. Vilken slags identitet konstrueras i självhjälpsböcker med fokus på personligt varumärke, karriär och framgång? För att svar på detta kommer jag studera språket i fem stycken utvalda självhjälpsböcker inom ämnet. Uppsatsen utgår från en social konstruktionistism, där diskursanalysen är det analysverktyg som språket studeras med. Resultatet visar en process där individen blir tillsagd att förflytta sig från en negativtladdad position, den socialt tillknuffade individen. Genom ett aktivt arbete ska individen sedan röra sig till att bli ett framgångsrikt personligt varumärke.