<p>Den rådande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara kräsen vad gäller arbetssituation. Som arbetsgivare innebär detta att man bör tillhandahålla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begära ett commitment från arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats upplevs som attraktiv. Resultatet baserades på tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod. Resultatet visade framförallt att det undersökta företagets värdegrund var en betydande faktor för den goda arbetssituationen. Studiens resultat är användbart för framtida forskning inom området då arbetstagaren är och kommer förbli kräsen i sitt val av arbetsgivare. Därmed måste arbetsgivaren säkerställa att en attraktiv arbetsplats tillhandahålls för att kunna behålla den committade personalen inom företaget.</p>

<p>Utgångspunkten för den här uppsatsen var en fråga om vilket svängrum det finns för elever med invandrarbakgrund för att välja förhållningssätt till sin etniska bakgrund i skolan. Finns det utrymme för dem som vill uttrycka en etnisk identitet och använda sig av kunskaper och erfarenheter i skolarbetet som den etniska bakgrunden gett dem? Kan de som inte vill använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet låta bli, eller förväntas de vara representanter för sina föräldrars hemländer? Med syftet att undersöka hur elever med invandrarbakgrund upplever och tänker kring sin etniska bakgrunds betydelse i skolarbetet, intervjuades fem elever i år 9 på Bergabyskolan och fyra elever i årskurs 1 på Ringlunda gymnasium. Under bearbetningen av materialet gjordes en jämförelse mellan Bergabyskolan, som är en invandrartät skola med en uttalad ambition att vara en plats där olika kulturer ska kunna mötas och uttryckas, och Ringlunda gymnasium som har en mindre andel elever med invandrarbakgrund. Resultatet visade att flertalet informanter var intresserade av att använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet. En del av informanterna redogjorde för hur de redan gjorde detta och andra, som inte gjorde det i någon större utsträckning, uttryckte att de starkt skulle uppskatta om de uppmuntrades till detta av sina lärare. Ingen av informanterna vittnade om att de känt sig tvingade att representera sina föräldrars hemländer i skolan. Skolorna i undersökningen skilde sig åt genom att informanterna från Ringlunda gymnasium föreföll att se svenskhet som mer eftertraktat, i mindre utsträckning uttryckte stolthet över sitt etniska ursprung, hade svårare att ge exempel på tillfällen då de haft nytta av sin etniska bakgrund i skolan samt tycktes uppleva sig som mindre respekterade av sina lärare än informanterna Bergabyskolan. I analysen av resultatet anges Bergabyskolans ambition att vara en mötesplats för olika kulturer som en tänkbar orsak till skillnaden mellan skolorna. Att andelen med invandrarbakgrund är högre bland såväl lärare som elever på Bergabyskolan lyfts också fram som tänkbara faktorer till skillnaderna skolorna emellan.</p>

<p>9. Sammanfattning</p><p>Idag finns det människor som tycker att graffiti är en konstform som ungdomar använder för</p><p>att få utlopp för sin kreativa förmåga, och andra människor som menar att graffiti bara handlar</p><p>om vandalism. Graffitin kostar samhället stora summor pengar genom sanering av det</p><p>olagliga klottrandet. Det sker arbete från flera olika håll med att finna effektiva åtgärder för</p><p>att få bort eller minska klottret. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka se hur graffitimålarna</p><p>själva konstruerar sin verklighet, hur de skapar mening med sitt målande och hur de själva</p><p>ställer sig till det olagliga och lagliga målandet. Vi utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt</p><p>perspektiv och använder den både som teori och analysmetod. I vår undersökning intervjuade</p><p>vi graffitimålare från olika håll i landet. Resultaten visar fyra teman med olika</p><p>tolkningsrepertoarer som graffitimålare använder för att konstruera sig själva: den heliga</p><p>konstformen, att göra reklam för sig själv, samhället gör oss kriminella och på rätt sida av</p><p>lagen. Graffitimålare konstruerar sig en roll som konstnärligt intresserad rebell som har</p><p>friheten att skapa fritt och samtidigt stå utanför de samhälleliga normerna. Men med</p><p>rebellrollen antar graffitimålaren samtidigt en roll som offer för samhälleligt förtryck,</p><p>eftersom samhället stämplar dem som kriminella.</p>

<p>The purpose of this study is to explore the factors affecting an individual's working life mobility and how this mobility is perceived by the individual. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Castells', Giddens' and Bauman's theories of modern society and employment in relation to the individual. The study concludes that external circumstances in combination with internal driving forces are the reasons behind changing careers. The process is predominantly perceived as positive, especially education tends to strengthen self-identity. Work in general is regarded as important for a person's identity and new career changes are expected in the future.</p> / <p>Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individen upplever rörlighet i det egna arbetslivet. De frågeställningar som utgör studiens ram handlar om vilka faktorer som motiverar byte av yrke eller sysselsättning och hur detta byte upplevs. Även arbetets betydelse och hur individen upplever sitt nuvarande arbete behandlas. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer om individers arbetsliv. I den teoretiska referensramen behandlas Castells, Baumans och Giddens teorier om individens och arbetets villkor i det moderna samhället. Slutsatsen är att motiven för byte av yrke i första hand ligger i yttre omständigheter som tvingar fram handling hos individen (så kallade push-faktorer) medan inre drivkrafter är avgörande för fortsatt utveckling och målfokusering (så kallade pull-faktorer). Processen att gå från ett yrke till ett annat upplevs till största del som något positivt, speciellt utbildning ger stor tillfredsställelse. Självidentiteten stärks under denna process. Arbete uppfattas som en viktig del av den egna självidentiteten och får ta stor plats i individens liv. Fortsatt rörlighet i det egna arbetslivet är inte heller främmande. Flexibilitet och förmåga att tänka nytt är viktiga egenskaper som krävs för att individen ska ha framgång i ett allt rörligare arbetsliv. Avslutningsvis diskuteras arbetets framtida utveckling samt arbetslivsrörlighetens betydelse ur ett samhällsperspektiv.</p>

<p>Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering. Resultatet presenteras enligt tre idealtyper över förhållningssättet till arbetet: arbetet som sysselsättning, arbetet som tvång och arbetet som glädje. Slutsatsen är att arbetet i sig upplevs som viktigt av olika anledningar, bland annat bidrar arbetet med sysselsättning, inkomster, social gemenskap och känslan av att vara behövd. Inställningen till en återgång till arbetslivet beror i hög grad på upplevd arbetsförmåga och graden av hjälp från olika stödsystem. Den som frivilligt väljer att gå tillbaka till arbetet upplever generellt arbetsrelationer och bemötande från samhället som positivare än den som tvingas tillbaka till arbetet. Avslutningsvis diskuteras fibromyalgisjukas villkor ute i arbetslivet, deras behov av stödsystem, samt de positiva och negativa förändringar i samhället som kan påverka fibromyalgisjukas möjligheter att återgå till arbetslivet.</p> / <p>This study explores people suffering from fibromyalgia and their experiences of returning to work. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Bauman's and Sennett's theories of modern society and employment in relation to the individual. Also Goffman's theory on stigma and Hochschild's theories on emotion are used. The study concludes that work in general is regarded as important, but the perceived work ability of the individual influences the attitude towards returning to work. Support systems play an integral part of an individual's capacity to return to work. Finally positive and negative changes on the labour market and society in general, as well as their effects on fibromyalgia patients' opportunities, are discussed.</p>

<p>Syfte: Syftet med uppsatsen är främst att se om respondenternas uppfattning av varumärket stämmer överens med den bild företaget försöker förmedla. Vi vill även öka förståelsen för hur företag inom klädbranschen kan agera för att stärka sin varumärkesidentitet. </p><p>Teori: Uppsatsens teoretiska underlag utgörs främst av varumärkes-pyramiden samt Kapferers Identitetsprisma samt annan teori som stödjer vår problemformulering och vårat syfte med uppsatsen. </p><p>Metod: Genom en kvalitativ intervju samt en kvantitativ enkät-undersökning så har vi samlat in den primärdata vi använt oss av. Sekundärdata är hämtad främst ifrån litteratur, artiklar samt olika Internetkällor. Vi har sedan analyserat det empiriska materialet och ställt det mot vår teoretiska referensram och dragit slutsatser därefter.</p>

<p>Titel: Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnnors identitet.</p><p>Författare: Lina Christiansen och Sara Leverin.</p><p>Handledare: Åke Nilsén.</p><p>Examinator: Martin Danielsson.</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp, HT 08. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer och</p><p>innehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förändring i identiteten.</p><p>Metod: Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys.</p><p>Huvudresultat: Vi har sett att bloggens påverkan på identiteten kan bero på olika saker. Bloggen som socialt samspel, som</p><p>arbete eller bara intresse, hur man visar upp sig i bloggen samt responsen och uppmärksamheten från läsarna är några av de saker som påverkar. Dock är det svårt att</p><p>avgränsa hur mycket delarna påverkar och vad som beror på vad.</p><p>Nyckelord: Identitet, blogg, bloggar, självbild, roller, kommunikation.</p>

<p>Följande studie handlar om tvåspråkighet och syftar till att öka förståelsen kring tvåspråkiga barns språkliga värld. Empiri har samlats in från både videoobservationer och stimulated recall intervjuer med två arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och att det också är något helt normalt i tvåspråkiga barns värld. Tvåspråkiga individer har kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk. Att kodväxla mellan olika språk behöver inte betyda brist på förmåga att skilja mellan språken – det kan vara ett hjälpmedel och ett tecken på en välutvecklad språkförmåga. Ett språk är starkt förknippad med människans identitet och kultur. Tvåspråkiga individer hittar ofta en balans mellan två olika kulturer och kan se på världen med ett vidare perspektiv.</p>

<p>För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande.</p><p> </p><p>Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien.</p><p> </p><p>Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen rullstolsburen. Diskursanalysen har använts för att undersöka hur media har makten att genom sina artiklar och inslag påverka samhällsmedborgarnas uppfattning om vad som räknas till normalt och inte och därmed även makten att skapa och upprätthålla stigman för utsatta grupper i samhället.</p><p> </p><p>I resultatet framkom att man i artiklarna i vissa fall ersatte personernas identitet med termen rullstolsburen samt att tidningarna huvudsakligen använder sig av termen rullstolsburen vid rapporteringen av brott och orättvis behandling.</p>

No description available.