• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1019
  • 10
  • Tagged with
  • 1029
  • 1029
  • 301
  • 228
  • 175
  • 168
  • 160
  • 151
  • 151
  • 119
  • 117
  • 114
  • 114
  • 112
  • 111
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
241

Elever med ett högre betyg får oftare feedback från läraren : En enkätundersökning om elevers uppfattningar kring betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa

Brunström, Magnus, Hagedorn-Johansson, Julia January 2014 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar om hur de blir bedömda av sin lärare, hur de uppfattar betygsättningen, lärarens tydlighet kring betyg och bedömning samt hur de uppfattar att de påverkas av betyget i ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på två högstadieskolor i södra Sverige. Studiegruppen uppgick till 153 elever varav 66 flickor och 87 pojkar. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna uppgav att läraren i ämnet idrott och hälsa ger rättvisa betyg. Övervägande delen av eleverna uppgav att de tror att de bedöms utifrån deras kunskaper och hur väl de nått målen när läraren sätter betyg. Märkbart är dock att många av eleverna angett faktorer som de tror ingår när läraren sätter betyg, vilka inte kan kopplas till kursplanen i ämnet. Resultatet visar vidare att de elever som angav ett högre betyg uppgav att de oftare får hjälp och feedback från läraren i ämnet idrott och hälsa. Av undersökningens resultat kan slutsatsen dras att eleverna uppfattar betyg och bedömning olika och att de påverkas på olika sätt.
242

Idrottslärares tankar kring hälsa : Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa begreppet hälsa?

Karlsson Mood, Linus January 2014 (has links)
The goal with this study have been to investigate how teachers in physical education perceive health as a concept, and how they choose to work with in the classes they teach. Health as a concept can be somewhat diffuse and as the Swedish curriculum doesn’t define the concept the teacher are given a freedom in interpreting what health is and how it will be taught to the students. This makes it interesting to study if teachers perceive health differently and if that affect what they are teaching their students. I used interviews as a method to answer my questions and the results show that there wasn’t much difference between the teachers in how they perceive health and how, and what, they teach their students. There were some difference though in how they perceive the Swedish curriculum for physical education.
243

Spela killerball på knä : En studie om hur idrottslärare arbetar med inkludering av elever med fysiskfunktionsnedsättning samt hur dessa elever upplever delaktighet.

Ek-Berggren, Sofia, Johansson, Cecilia January 2014 (has links)
Syftet med studien är att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med fysiskfunktionsnedsättning samt hos idrottslärare som arbetar dessa elever. Studien har även syftet attställa dessa delstudier mot varandra. Då varken läroplanen eller lärarutbildning ger något konkretstöd hur man ska bemöta dessa elever i undervisningen i idrott och hälsa så vill vi belysa dennafråga med följande studie. I ett reportage från handikappförbundet skriver ordförande IngridBurman att elever med en funktionsnedsättning får sämre utbildning än andra elever och får intemöjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sin egen förmåga. Även Skolinspektionenrapporterar att skolor i Sverige har stora svårigheter med att anpassa lärandemiljön efter enskildaelevers behov samt att lärare förlitar sig på att eleverna själva tar ett eget ansvar att informera omsina svårigheter. Elever med en funktionsnedsättning saknar samma möjligheter till idrott ochmotion som andra elever och därmed blir skolan en viktig källa till fysisk aktivitet. Genom attbåde intervjua elever med en funktionsnedsättning och idrottslärare tog vi del av båda parternasupplevelser och erfarenheter av undervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visar att elever meden fysisk funktionsnedsättning tycker att idrott och hälsa är som roligast då de blir inkluderade.Gruppen och kommunikationen med idrottsläraren är en förutsättning för delaktighet. Vidareresultat visar att materiellt stöd finns men lärarnas saknar tidsrelaterade stöd såsom merplaneringstid eller fler lärare per lektion. Det visade sig även att idrottslärarna är i ett stort behovav kontinuerlig kunskap inom detta område.
244

Hur dokumenterar lärare i idrott och hälsa elevers prestationer?

Folkesson, Elon, Zettergren, Oscar January 2014 (has links)
Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa dokumenterar elevers prestationer utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studiens frågeställningar var vilka metoder och verktyg använder sig lärarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lärarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lärarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrån kunskapskraven i läroplanen? För att besvara frågeställningen har vi använt oss av intervju som metod. Vi har genom användningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades på sex intervjuinformanters utsagor. Studien har visat att många olika sorters dokumentation som både innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder. Den dokumentationsmetod som använts mest är arbetet med en hälsobok som innefattat områden som styrka, kondition, koordination och kost. Studiens resultat har även visat olika svårigheter med dokumentation, där lärarna menar att tiden inte räcker till och att man även inte vill teoretisera ämnet alltför mycket då aktiviteten från eleverna under lektionstid är viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Resultatet visar att arbetet med dokumentation är något som de enskilda lärarna fortbildat sig själva i efter egna erfarenheter och i kollegiala samtal. Dokumentationen handlar till viss del om att skapa en dialog mellan elev och lärare, där eleven får möjlighet till självbedömning, som en del i lärarens bedömningsarbete. Studien visar även att ett viktigt ändamål med dokumentation handlar om att läraren vid kursslut ska kunna sätta så rättvisa betyg som möjligt och för att kunna visa för den enskilda eleven om varför ett visst betyg har satts. Studien visar även att lärarna i studien i större utsträckning än tidigare använder sig av teoretiska uppgifter. Dock visar studien även på att denna ökning av teoretiska uppgifter bidrar till en större arbetsbörda för lärarna.
245

När finns tid för fysisk aktivitet? : skolledares syn på fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen / When is time for physical activity : Headmasters´ views on physical activity during the school day

Svärd, Mattias January 2014 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om påverkbara och icke påverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, främjar eller begränsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans årskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.  Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?  Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?  Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna? Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare på fem grundskolor med årskurs 6-9, och en biträdande skolchef i en kommun i Stockholms län. Intervjuerna var baserade på ovan ställda frågor samt på tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet på elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick från en fenomenologisk ansats med respondenternas berättelser som källmaterial, berättelser om hur skolledare på skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet. Resultat: Den fysiska miljön i och runt skolan påvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen. Här berördes ekonomiska hinder för en förbättring av skolgården och miljön inomhus. Svårigheter förekom i relation till tidsbrist och lärares förmåga att fokusera på sitt ämne. Ämnesövergripande arbete skedde i endast ett fåtal av skolorna. Härtill hör respektive ämnes tidsfördelning, där varje ämne har sina timmar och det förekom svårigheter med att organisera dagen efter fysisk aktivitet. Fysiska förutsättningar runt om i kommunen gynnade skolorna, enligt flera skolledare. Dock poängterade skolledarna svårigheter med att detta skulle innebära en ökad grad av daglig fysisk aktivitet i skolan. Slutsats: Bristen på resurser i skolan gör det svårt att implementera daglig fysisk aktivitet. Att realisera läroplanens formuleringar är svårt avseende hela skolans verksamhet. Skolan bör fokusera på att skapa ett intresse bland eleverna för fysisk aktivitet och ett livslångt välbefinnande, genom ett ökat samarbete mellan lärare och ämnen på respektive skola. / Abstract Aim: The aim of this study was, from a curriculum theory perspective, to examine headmasters´ views of daily physical activity in schools. Which conditions do headmasters in schools and a municipality work by and how does an option for physical activity correlate in schools? Further, how do headmasters work for daily physical activity in school ages 12 to 15. Method: The participants consisted of five headmasters from five schools and one chief education officer from a municipality in northern Stockholm. They were interviewed based on an interview guide and a phenomenological approach. Results: Physical environment in schoolyards and inside schools was a key issue to headmasters of the schools and the chief education officer. The results indicate differences between the schools, but cooperation between teachers and subjects was one way that the informants suggested to overcome the problems. Conclusions: Cooperation between teachers of different subjects and greater opportunities of physical activity are examples of strategies in schools to increase daily physical activity. For example schoolyards, lessons outdoor and open indoor halls. Cooperation is also necessary because the physical health is important for the pupils in long terms.
246

"Man kan fråga sig själv. Om jag ser ut sådär, kommer jag vara lyckligare då?" : En studie om gymnasieelevers syn på hälsobegreppet, dess plats i media samt inom ämnet Idrott och hälsa

Anväg, David January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvald grupp gymnasieelever ser på begreppet hälsa. Studiens utgångspunkter är hälsobegreppets innebörd, dess plats i media samt i ämnet Idrott och hälsa. Hälsa är enligt vetenskaplig definition föränderlig och innefattar individens hela liv och livskvalitet. Studien bygger på sex intervjuer med gymnasieelever. Insamlat data har sedan transkriberats. Resultatet visar att synen på hälsobegreppet är relativt lik bland gymnasieelever, där fokus ligger på att må bra som person samt att vara fysiskt aktiv på den nivå som passar individen. Den mediala vinklingen av begreppet anses primärt vara kopplat till det yttre, där en smal och ungdomlig kropp idag anses vara idealet. Detta har enligt mina respondenter stor påverkan på ungdomar, som idag i stor utsträckning tränar och anpassar sin livsstil för att nå upp till dessa ideal, mycket på grund av viljan att passa in. Idrott och hälsa ses i samband med detta som en viktig kunskapsförmedlare gällande kritiskt tänkande mot den mediala vinklingen. Undervisningen anses gynna gymnasieelevers kunskaper om hälsobegreppet likväl de komponenter som utgör en hälsosam livsstil. Ämnets fokus anses vara processen gällande det psykiska och fysiska välmåendet, i motsats till det slutgiltiga målet som presenteras inom media. Detta anses i sin tur utveckla mina respondenters syn på begreppet samt det kritiska bemötandet av den utseendefixering som finns i bland annat media och sociala medier.
247

"Måste vi prata om det här igen?" : En undersökning om hur gymnasielärare behandlar hälsa och livsstil i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa.

Zettergren, Oscar, Erkkilä, Mathias January 2014 (has links)
Syftet med studien var att undersöka gymnasielärares, i ämnet Idrott och hälsa, erfarenheter av undervisningen i hälsa, vilka utmaningar de ställs inför i sin hälsaundervisning samt deras värderingar kring ämnets betydelse. Metod Metodvalet för studien föll på en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant för studien att få ta del av de intervjuades berättelser utifrån den enskilde personens perspektiv. På så sätt kunde de intervjuade ingående berätta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta för studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en ändamålsenlig intervjuguide konstruerades för att få till likvärdiga intervjuer. Urvalet var ett så kallat bekvämlighetsurval och undersökningen omfattade totalt åtta intervjuer. Majoriteten av dem genomfördes tillsammans, för att kunna utnyttja att två intervjuare har större möjlighet att ställa adekvata följdfrågor. Resultat Studiens resultat uppvisade en bild av undervisningen i Idrott och hälsa som handlade mycket om fysisk aktivitet. Lärarna menade också att undervisningen i hälsa var av stor betydelse. Det framgick att ett antal ramfaktorer påverkade hälsaundervisningen, bland annat tiden som var allokerad till ämnet och tillgång till funktionella faciliteter. Ämnets traditioner och elevernas uppfattningar om vad ämnet bör behandla upplevdes som en svårighet, eftersom fysisk aktivitet – i synnerhet bollsporter – var dominerande. Teoretiska undervisningsmoment mötte därför motsättningar från eleverna. De intervjuade lärarnas egna erfarenheter rörande hälsa var något som uppvisade betydande inverkan på hälsaundervisningens utformning. Dessa erfarenheter påverkade också vad lärarna ansåg var ämnets viktigaste uppgift, vilket handlade om ett livslångt intresse för fysiska aktiviteter och att skapa hälsosamma vanor även efter gymnasiet. Analysverktygen för studien erhölls utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Mer specifikt handlade det om erfarenhetsbegreppet, meningsskapande och det transaktionella perspektivet inom pragmatismen. Diskussion Utifrån studiens resultat gick det att se likheter mellan det de intervjuade lärarna beskrev och den situation som beskrivs för ämnet i den forskning som studerats för föreliggande studie. Det gällde framförallt den dominans som fysisk aktivitet har i ämnet och den starka kopplingen mellan hälsa och fysisk aktivitet som de intervjuade lärarna lyfte fram. Forskning inom området visar att ämnet fortfarande är ett rörelseämne, med hälsa kopplat till kondition och träning. Olika tolkningar av hälsaundervinsingen bland lärare leder till att teoretiska och praktiska moment får olika mycket plats i undervisningen, vilket påverkar elevernas erfarenheter av hälsa och således hur relationen till hälsa ser ut i framtiden. Ämnet får i detta avseende betydelse för folkhälsan, då ämnet kan skapa intresse för hälsofrämjande vanor.
248

Motivation till ämnet Idrott och hälsa : En studie om 82 gymnasieelevers motivation till undervisning i Idrott och hälsa

Larsson, Erik January 2014 (has links)
Undersökningens syfte var att undersöka gymnasielevers motivation till ämnet Idrott och Hälsa. Studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats där enkätformulär tillämpats vid utförandet. Insamlad data kommer från 82 respondenter, valda efter en strategisk urvalsprincip. Med anledning av att antalet respondenter är begränsat ämnar studien bara att uttala sig som de respondenter som också ingår i studien. Studien har sin teoretiska grund i Self Determination Theory (SDT) som förklarar motivation utifrån det inre värdet i en aktivitet, inre motivation, eller från yttre faktorer i omgivningen, yttre motivation, eller en total avsaknad av motivation, amotivation. Detta teoribygge har kompletterats av två underteorier. Den ena, Basic Need Theory, handlar om att inre motivation är beroende av individens upplevelse av tre grundläggande psykologiska behov; kompetens, självständighet och samhörighet. Den andra, Organismic Integration Theory, handlar om att yttre motivation kan delas in i fem olika motivationsprofiler; (1) amotivation, (2) yttre reglering, (3) introjicead reglering, (4) identifierad reglering, (5) inre reglering, i ett kontinuum efter fallande nivå av reglering från yttre faktorer. Inom SDT kopplas dessa teorier samman och påvisar att en högre grad av tillfredsställda grundläggande psykologiska behov innebär en lägre grad av reglering från yttre faktorer. Sammantaget har resultatet av denna studie visats att eleverna övergripande upplever att det finns möjlighet att påverka undervisningens innehåll, utvecklas och utmanas genom undervisningen och att det finns en social miljö där de trivs. Vidare visar resultatet av studien att eleverna inte i någon större utsträckning upplever sig reglerade från yttre faktorer. Resultatet visar även på en viss tendens till ett negativt samband mellan de grundläggande psykologiska behoven och de fem motivationsprofilerna. Med detta innebär att när graden av tillfredställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven ökar så minskar nivån av den upplevda nivån av yttre reglering. Resultatet visade även på att tendenser som tyder på att de elever som är aktiva i en idrottsförening utanför skolan har en högre tillfredställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven än de elever som inte är föreningsaktiva.
249

Ett äventyr varje dag : en studie om hur äventyrspedagogik kan användas i den dagliga undervisningen

Fürst, Johanna January 2015 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ta reda på hur lärare använder upplevelsebaserat lärande i undervisningen samt hur lärare och elever i grundskolans tidigare år upplever ett sådant arbetssätt.  Mina frågeställningar var följande: Hur kan man använda upplevelsebaserat lärande i den dagliga undervisningen? Hur upplever lärare och elever att det är att arbeta med äventyrspedagogik? Metod Jag utförde kvalitativa intervjuer med en lärare och arton elever på en skola som deltagit i ett äventyr. Jag intervjuade eleverna både före och efter äventyret. Jag använde mig av ljudupptagning då jag intervjuade läraren och transkriberade sedan materialet. Jag har gjort litteraturstudier på bland annat kurslitteratur som hör till kursen Äventyrspedagogik som hålls vid Luleå Tekniska universitet. Resultat Jag kom fram till att eleverna ser fram emot äventyret och tycker att det ska bli spännande och att just spänningen som ett äventyr genererar gör att barnen tycker att det är roligt. Då de tycker att något är roligt tilldelar de kunskapen hög värdekraft vilket i sin tur gör att de lättare lär sig. Då de samtidigt får använda hela kroppen och flera sinnen när de lär sig gör det att de minns lättare. Barnen lär sig bäst då de får arbeta i väl sammansatta grupper och där varje individ är beroende av de andra för att uppnå ett lyckat resultat, detta i sin tur leder till en bättre självkänsla hos eleverna och de blir bättre på att samarbeta och ta hänsyn till varandra. Slutsats Man kan använda sig av kamratövningar i sin dagliga undervisning och genom att ta vara på barnens fantasi genom spännande berättelser skapa ett intresse för ämnet vilket kan bidra till att eleverna lättare vill lära sig. Genom att byta lärandemiljö och vara utomhus kan barnen i och med att de får flera sinnesintryck och använda hela sin kropp, få lättare att lära sig och tillgodogöra sig kunskapen. / Aim The purpose of this study was to find out how teachers use adventure education and experiential learning in their education of students in elementary school and how teachers and students experiencing such an approach. My questions were: How to use experiential learning in daily teaching ?  How do teachers and pupils experience working with adventure pedagogy ? Method I conducted qualitative interviews with one teacher and eighteen pupils at a school participating in an adventure. I interviewed students both before and after the adventure . I used sound recording when I interviewed the teacher and then transcribed the material. I have done literature studies that is pertinent to the course Adventure Education held at Luleå Technical University. Results I found that the students look forward to the adventure and think it will be exciting and just the excitement that the adventure creates allows kids to think it is fun. When they think something is fun, they give the knowledge high value power, which then makes it more prone to learn. When they use their whole body and several senses, learning will become more easy. Children learn best when they are allowed to work in well-organized groups and where each individual is dependent on the other to achieve a successful result, this in turn leads to better self-esteem in students and they become better at working together and show each other respect . Conclusion One can use the companion exercises into their daily teaching and by taking advantage of the children´s imagination through exciting stories, create an interest in the subject which can help students to learn. By changing the learning environment and the outdoors, children will get more sensory input and use their whole body and therefor easier to learn and assimilate knowledge. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>
250

Hälsa... vad är det? : Hur ungdomar påverkas av medias bild av hälsa

Bede, Meseret, Edström, Linn January 2014 (has links)
Syfte Syftet med studien var att ta reda på var ifrån gymnasieelever i Stockholm hämtar sin kunskap om vad hälsa innebär. Frågeställningarna var; vad betyder hälsa för eleverna, var får eleverna i gymnasieskolan sin uppfattning om hälsa ifrån och på vilket sätt upplever eleverna att medias bild påverkar deras syn på hälsa?   Metod I studiens användes enkätfrågor vilka delvis tar utgångspunkt ifrån KASAM.   Resultat Hälsa för eleverna innebär att må bra (79 %), vara nöjd med sitt liv (59 %), äta sund och nyttig mat (52 %) och vara vältränad (46 %). 81 % av eleverna undervisas i ämnet idrott och hälsa. Skolan tillsammans med tränare, vänner och familj är elevernas primära kunskapskälla i vad hälsa innebär. Resultatet visade att eleverna anser att medias hälsobudskap fokuserar på att vi ska vara smala och vältränade och 33 % av eleverna anger att de tränar för sitt utseendes skull. Samtidigt visade svaren att eleverna anser att de blir påverkade av medias syn på hälsa.   Slutsats Slutsatsen av studien visade att ungefär en tredjedel av eleverna påverkas av de mediala kroppsnormerna medan majoriteten av svaren pekar mot att elevernas tankar om hälsa kan vara på väg ifrån den bilden av hälsa media visar idag. / The purpose of the study is to find out where students from high school in Stockholm derive its knowledge of what health means. The study used survey questions were partly based on KASAM. The question is what does health mean to the students, where does the pupils in high schools get their perception of health and in which manner do the students perceive that the media's image affects their approach to health? Health for students means to feel good (79%), to be satisfied with their lives (59%), eating healthy and nutritious food (52%) and be physically fit (46%). 81% of the pupils are taught in physical education. School along with coaches, friends and family are the student’s primary sources of knowledge of what health means. Meanwhile, the responses show that students are influenced by the media's approach to health. The results shows that students think that the media's focus on the health message is that we should be lean and fit. 33% of the students indicate that they are training for the sake of looks. The conclusion of the study shows that about one third of the students clearly are influenced by the medial standards body while the majority of the responses indicate that students' ideas about health may be on the way from the image of health media shows today. This may be due to the students' primary source of knowledge of what health means consists of people who are in their surroundings and recalls the importance of feeling good and being happy with their lives in order to achieve good health.

Page generated in 0.1056 seconds