This study try to understand which aspects were fundamental to indoor climate and how to obtain them in order to provide the best possible experience in the thermal comfort of individuals. Thus, arose the studies of Fanger, which was the seed for a new era of discoveries in the area and founded the knowledge our society have today in this globally used standards and norms. Referring to these fundamental aspects of the indoor comfort, data collection was taken in situ to show in details what was happening. This study was executed in order to demonstrate the differences between the data previous and after a process of retrofitting in dwellings built in the 60s and 70s of the century past, in the district of Tjärna Ängar, Borlänge, Sweden. The comparative results using criteria such as Predicted Mean Vote (PMV), Predicted Percentage Dissatisfied (PPD), Draft Rate (DR), air velocity, Mean Radiant Temperature (MRT), Relative Humidity (RH) and air temperature, showed an improvement in 6 of the 8 parameters analyzed. Confirming the expectation that through the retrofitting the residents will be more satisfied, obtain better quality of indoor climate comfort and also increase occupied area in these dwellings.

Archival sources and historical methods have so far been underutilized in the research on past indoor climates in historic buildings. Before we can build a base of empirical knowledge, we need to discuss and develop the methodology. How would one go about researching the climate history of a building over the course of 50, 100 or 200 years? The purpose of this paper is to demonstrate the importance of archival sources when attempting to reconstruct the climate history of an historic building. Knowledge of the long term indoor climate of a church may support strategic decisions for a more sustainable use of resources. In order to show the feasibility of this, the paper will examine the maintenance and restoration of two medieval stone churches: Levide church on Gotland and Strängnäs cathedral. Levide is a small rural parish in which the church has never had central heating or mechanical ventilation. Using documents spanning a time period of more than 200 years it becomes evident that the church has always been a very humid environment with mould and rot appearing time and again. Already in the beginning of the 19th century, the diocese urged the parish to obtain a heated vestry in order to increase the thermal comfort of the priest and the school children, and to preserve the liturgical objects. This and other statements show that the diocese, but not necessarily the parishes themselves, showed an interest in indoor climate in the 19th century. A stove and chimney were installed in the beginning of the 20th century. Findings show long term problems with keeping parish records, the mass robe and other liturgical objects in this humid climate. Water leakages, the buffering capacity of the thick walls and traditions in managing the church, such as airing in spring and summer, have been strainful to the building itself. Although the level of thermal comfort has improved, it is doubtful whether intermittent electrical heating, introduced in the 1950s, has had positive impact on the conservation of the building. Strängnäs is a cathedral and a burial church for some of the members of the royal Vasa family. The church is thus both a historically important monument and a sanctuary. In contrast with the small parish church the cathedral was in almost daily use, and also visited by tourists. When Guerneys ovens were introduced in Sweden by Bolinders in the 1870th, as many as six where installed to heat the church. In the same period a larger restoration of the church was planned. The planned restoration was however delayed. When the restoration were about to be executed some 25 years later, the new techniques for heating had been established and the old ovens were deemed obsolete for several reasons. An interesting debate on what techniques, steam, hot air or a water based system took place. The discussions concerned the convenience of the installations, maintenance and economy of the different systems, the comfort of the churchgoers, the esthetical effects and archaeological matters. / Kulturarvet och komforten: frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturbyggnader under 1900-talet

This paper describes and applies a method to quantify and related damage of painted wooden pulpits in 16 churches in Gotland, Sweden, to both the current and the historical indoor climate of the twentieth century. In addition, it demonstrates that the energy used to heat a church in the past can be measured and the study alsopoints towards a relationship between damage and heat output. The results suggest that more damage is present in churches with a higher heat output and there is increased damage in churches using background heating compared to churches that do not. However, the method needs to be improved and a larger population is required to validate these results. / Climate for Culture / Cultural heritage and human comfort: the issue of indoor climate in historic buildings in the twentieth cnentury

Intresset kring lågenergibyggnader blir allt större och så kallade passivhus, med god isolering, hög lufttäthet och värmeåtervinning, byggs i allt större utsträckning i Sverige och andra europeiska länder. Vissa frågetecken har dock uppkommit kring inomhusklimatet i husen och risken för både under- och övertemperaturer. En annan viktig aspekt är hur husens egenskaper påverkar värmelasterna och hur detta i sin tur påverkar energiförsörjningssystemet. I detta examensarbete undersöks dessa båda aspekter – värmelastegenskaper och innetemperaturer – i fyra likadana nybyggda flerbostadshus i Falkenberg. Mätvärden från husens tekniska system, inklusive lufttemperaturmätningar i samtliga lägenheter, analyseras. Husen består av totalt 108 lägenheter, värms med fjärrvärme och använder ca 50 kWh/m2 Atemp årligen. Värmelastegenskaperna kännetecknas framförallt av låga effektbehov för både uppvärmning och varmvatten samt relativt stora svängningar över dygnet. Husen tycks vara känsligare för variationer i interntillskott än konventionella hus, vilket leder till regelbundna svängningar i effektbehovet för uppvärmning, med en topp under natten och morgonen. Detta leder till förstärkta svängningar i fjärrvärmenätet, vilket skulle kunna undvikas med hjälp av effektstyrning. Passivhusens stora termiska tröghet talar för en sådan möjlighet. Även innetemperaturen uppvisar regelbundna dygnsvariationer, som kan vara något större än i vanliga hus. Låga temperaturer förekommer tidvis under vintern, men resultaten pekar inte på några brister i de tekniska systemen. Temperaturen på sommaren är inte högre än i andra hus, och övertemperaturer tycks inte vara något stort problem i dessa hus. Det kan dock finnas en möjlighet att minska risken för övertemperaturer ytterligare genom användning av nattkyla under varma perioder. Denna möjlighet kan vara ett sätt att utnyttja passivhusens speciella egenskaper för att ytterligare förbättra konceptet. / There is today an increasing interest in low-energy buildings, and the so-called “passive houses” are becoming increasingly popular in Sweden and other European countries. There are however some concerns regarding the indoor climate in these houses, notably the risk of too low indoor temperatures in the winter and too high temperatures in the summer. Another issue is the heat load characteristics of this type of buildings, and how these affect the energy systems. In this thesis, these two aspects – heat load characteristics and indoor temperatures – are analysed in four identical multi-family buildings in Falkenberg, Sweden, using measured values from the buildings’ technical systems and measured indoor air temperatures in all dwellings. The buildings are heated with district heating, comprise 108 dwellings in total and use approximately 50 kWh/m2 annually (space heating, hot water and electricity for building services). The heat loads are mainly characterised by low but varying heat demands for space heating and hot water. The buildings appear to have a higher than usual sensitivity for variations in heat from internal sources and solar gains, leading to regular variations in the heat demand for space heating and fluctuations in the total heat demand. These fluctuations, which may negatively affect the energy system, could be avoided by actively controlling the heat demand for space heating. There are also daily fluctuations in the indoor temperatures, but the buildings perform well in this aspect, with temperatures that stay within the acceptable range most of the time. The summer indoor temperatures do not get higher than in other buildings. A possibility for further improvement within this area could be the use of forced ventilation during the night in hot periods, and hence utilising the buildings’ well insulated and airtight building envelope to keep heat out during the day. This possibility might further improve the passive house concept.

The purpose of this thesis is to investigate the possibility to build a modular data center in wood. The goals is to investigate how to build data centers using building system modules, making it easier to build more flexible data centers and expand the business later on. Investigations have been conducted to find out advantages and disadvantages for using wood in a modularized data center structure. The investigation also includes analysing the moistures effect on the material and if there are any other advantages than environmental benefits in using wood as a building material. A literature study were conducted to examine where research already have been conducted and how those studies can be applicable to this thesis. Although the ICT sector is a rapidly growing industry little research has been published in regards to how to build a data center. Most published information involves electric and cooling, not measurements of the building and how materials is affected by the special climate in a data center. As a complement to the little research interviews were conducted and site visits were made. Interviews were conducted with Hydro66, RISE SICS North, Sunet and Swedish modules, whilst site visits were made at Hydro66, RISE SICS North, Sunet and Facebook. As a result of these studies, limitations were identified with regards to maximum and minimum measurements for the building system and service spaces in a data center. These limitations were used as an input when designing a construction proposal using stated building systems and a design proposal for a data center. During the study, access have been granted to measurements of temperature and humidity for the in- and outgoing air of the Hydro66 data center. These measurements have been analyzed with the facts about HVAC systems and the climates effect on wood, for example in regards to strength and stability. This analysis has shown that more data needs to be collected during the winter and that further analysis needs to be conducted, to beable to draw conclusions if the indoor climate of a data center has an effect on the wooden structure. A design proposal for a data center have been produced with regards to the information gathered by the litterature and empirical studies. The proposal were designed to show how the information could be implemented. The result have increased the understanding on how to build data center buildings in wood and how this type of buildings could be made more flexible towards future changes through modularization.

This thesis deals with the adiabatic cooling air. Adiabatic cooling is a possible kind of cooling and air humidification with low energy requirements. Experimentally, evaporative cooler is tested with different types of material in order to find out the most efficient and practically useful filling for adiabatic cooling that could be used as part of the air-conditioning equipment in practice. The results are used in the practical part. The project compares the application of air-conditioning equipment with/without adiabatic cooling in the possible design of the air-conditioning equipment for the shopping center. The use of the air conditioning system with adiabatic cooling, as a more efficient variant, is then applied to the design itself.

Världen idag står inför klimatförändringar och värmeböljor förväntas bli allt vanligare, långvarigare och intensivare. Byggnader är framför allt utformade för att bevara värme under kallare perioder och de flesta byggnader saknar möjlighet till aktiv kylning. Byggnader som klarar dagens energikrav behöver både vädring och solskydd för att inte uppnå hälsofarliga temperaturer under en värmebölja.  Under värmeböljor drabbas byggnader och människor i tätorter hårdare av värme än de ute på landsbygden eftersom värmen lagras i byggnader och solinstrålningen blir mer intensiv. Att utsättas för höga temperaturerna har en negativ effekt på människors hälsa och kan i värsta fall leda till dödlighet. Samtidigt ökar befolkningen inom tätorter och fler bostäder behöver byggas. Ökad bebyggelse kan leda till fler hårdytor och mindre grönska vilket i sin tur kan leda till ännu högre temperaturer i tätorter. Grön infrastruktur i tätorter kan bidra till temperatursänkning och är ett sätt att minska på konsekvenser från värmeböljor. Eftersom byggnader som klarar dagens energikrav behöver hjälpmedel för att inte uppnå höga inomhustemperaturer är det intressant att undersöka hur ett äldre flerbostadshus påverkas under samma omständigheter.  Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur det termiska inomhusklimatet i en äldre byggnad kan påverkas av en värmebölja, och hur grön infrastruktur på och runt byggnaden kan påverka det. Målet med studien är att besvara följande forskningsfrågor.  •       Hur kan en värmebölja påverka det termiska inomhusklimatet i ett tidstypiskt flerbostadshus från 1950-talet? •       Hur kan grön infrastruktur påverka det termiska inomhusklimatet i byggnaden?   Studien är en simuleringsstudie där datorprogrammet IDA ICE har använts för att skapa en modell av ett tidstypiskt flerbostadshus byggd på 50-talet. Simuleringar utfördes för att se hur inomhustemperaturen påverkas av en värmebölja. Den klimatdata som använts är från år 2018 i Göteborg där en värmebölja inträffade med utomhustemperaturer upp emot 35°C. Simuleringar för ett antal olika scenarion genomfördes för att undersöka om det var värmeböljan som påverkade det termiska inomhusklimatet eller om det var andra faktorer såsom, installationer eller brukarbeteenden. Grön infrastruktur i form av träd adderades sedan till scenarierna och simulerade inomhustemperaturer för scenarier med och utan träd jämfördes. Studiens resultat visade att värmeböljor bidrar till höga temperaturer i ett tidstypiskt flerbostadshus från 50-talet trots hjälpmedel som vädring. Den operativa inomhustemperaturen översteg Folkhälsmyndighetens rekommendationer vilket betyder att andra hjälpmedel måste installeras för att byggnaden inte ska uppnå höga temperaturer. Grön infrastruktur i form av tätare träd kunde sänka inomhustemperaturen med 3°C. Tätare träd sänkte inomhustemperaturen som max 2°C mer än glesare träd. Det visar att olika typer av gröna infrastruktur ger olika resultatet på inomhustemperaturen.  Studiens resultat pekar på behovet av att i fortsatta studier undersöka fler typer av grön infrastruktur, använda andra datorprogram eller undersöka andra parametrar som kan påverka inomhusklimatet. / The world is facing climate change and heat waves are expected to become more common, longer lasting and more intense. Buildings are primarily designed to retain heat during colder periods and most buildings do not have the option of active cooling. Buildings that meet today's energy requirements need both ventilation and sun protection in order to not reach unhealthy temperatures during a heat wave. Buildings and people in urban areas are hit harder by heat than those in rural areas during a heat wave because the heat is stored in buildings and the solar radiation becomes more intense. Exposure to high temperatures has a negative effect on human health and can, in worst case, lead to mortality. The population in urban areas are increasing and more homes need to be built. Increased buildings can lead to more hard surfaces and less greenery, which in turn can lead to even higher temperatures in urban areas. Green infrastructure in urban areas can contribute to lowering the temperature and is a way of reducing the consequences of heat waves. Since buildings that meet today's energy requirements need aid to not achieve high indoor temperatures, it is interesting to investigate how an older apartment building is affected under the same circumstances. The purpose of the study is to contribute to increased knowledge about how the thermal indoor climate in an older building can be affected by a heat wave, and how green infrastructure on and around the building can affect it. The aim of the study is to answer the following research questions. ·      How can a heat wave affect the thermal indoor climate in a typical apartment building from the 1950s? ·      How can green infrastructure affect the indoor thermal climate in the building? The study is a simulation study where the computer program IDA ICE has been used to create a model of a typical apartment building built in the 50s. Simulations were performed to see how the indoor temperature is affected by a heat wave. The climate data used is from 2018 in Gothenburg, where a heat wave occurred with outdoor temperatures up to 35 degrees. Simulations for several different scenarios were performed to investigate whether it was the heat wave that affected the thermal indoor climate or whether it was other factors such as, installations or user behaviors. Green infrastructure in the form of trees were then added to the scenarios and the simulated indoor temperatures for the scenarios with and without trees were compared. The results of the study showed that heat waves contribute to very high temperatures in a standard apartment building from the 50s, despite aids such as ventilation. The operating indoor temperature exceeded the Swedish Public Health Agency's recommendations, which means that other aids must be installed for the building to not reach high temperatures. Green infrastructure in the form of denser trees could lower the indoor temperature with 3°C. Denser trees lowered the indoor temperature by a maximum of 2°C more than sparser trees. It shows that different types of green infrastructure give different results on the indoor temperature. The results of the study show that further studies can investigate more types of green infrastructure, using other computer programs or investigating other parameters that can affect the indoor climate.

This thesis is written on the subject of smart cities, where real-time temperature measuringsensors were tested at Vasakronan’s head office. The purpose of doing so was to evaluate theavailable sensor solutions for real-time measurements as well as analyze the sustainabilitybenefits of doing so. Three sensors were tested: Yanzi Climate, Texas Instruments SensorTag,and Smart Citizen Board. The measurements from the sensors were compared within the sensorsolution as well as between each other and the traditional measuring equipment Testo 480 andTinytags. A multi-criteria analysis was conducted to compare the qualities of the sensors, whichshowed that Yanzi was the best of these. Mainly this was due to the quality of measurementsand conformity within the sensor solution. The performance of the other sensor solutions weresimilar, although they had different strengths and weaknesses. Finally, the temperaturemeasurements from Yanzi was used to make a temperature map over the office. If implementedin real-time, this would serve as an indicator for the superintendents of the building whenmanaging the HVAC system, which could improve energy efficiency and decrease costs.Additionally, employees could use the temperature map for individual choice of the indoortemperature that suits them. This will result in improving social sustainability at the office, aswell as economic sustainability due to increased productivity of the employees. / Smarta städer är ett koncept som växer i popularitet bland forskare inom hållbarhet. Hittills harfokus främst varit på att minska energi- och materialflöden för hushåll, medan tillämpningar förkontor varit få. Därmed sågs ett behov av att utforska vilka hållbarhetsfördelar som kundeuppnås genom att tillämpa smarta städer-strategier på kontor.Syftet med examensarbetet är att utforska hur realtidsmätningar av temperatur på kontor kanbidra till hållbar utveckling. Detta inkluderar dels att utreda hur data från dessa mätningar kananvändas för att bidra till ökad hållbarhet, men också att implementera realtidsmätningar avtemperatur på kontor för att bedöma vilka möjligheter som finns i nuläget. Det var ocksånödvändigt att bedöma om sensorlösningarna har möjlighet att ersätta den traditionellautrustningen för temperaturmätningar.Arbetet krävde forskning inom områden som smarta kontor, sensorer med möjlighet att mätatemperatur i realtid, energiförbrukning i byggnader, traditionell mätutrustning för temperatur,och termisk komfort. Då sensorer med passande egenskaper för att kunna utföra testernafunnits gjordes ett val av tre sensorlösningar som skulle installeras på Vasakronans huvudkontor.Den huvudsakliga sensorlösningen som skulle placeras på hela kontoret valdes till Yanzi. De tvåövriga som skulle testas i mindre skala var Smart Citizen Board och Texas Instruments SensorTag.För att kunna avgöra kvaliteten på mätningarna var det nödvändigt att data sparades på ett brasätt. För Smart Citizen Board och Yanzi innebar detta att data var tvungen att hämtas från derasrespektive servrar, vilket gjordes genom att skriva program som kopplade upp mot deras servraroch hämtade data en gång i minuten. För Texas Instruments SensorTag gjordes lagring direkt pådatorns hårddisk.Yanzisensorerna som var installerade i en större skala användes också under testperioden för attsamla data till en temperaturkarta över kontoret. Den initiala tanken med temperaturkartan varatt användarna av kontoret skulle ha möjligheten att basera vart de sätter sig utifrån derastermiska preferenser. Därför behövdes även ett flertal test göras på Vasakronans kontor för attutröna om en temperaturkarta för denna användning skulle vara applicerbar där.Testerna på Vasakronans kontor var uppdelat i fem delar: 1) Jämförelse mellansensorlösningarna och de traditionellt använda Tinytag 2) Jämförelse mellan lufttemperaturenoch den operativa temperaturen och det termiska klimatet 3) Jämförelse mellansensorlösningarna och den traditionellt använda Testo 480 4) Test av sensorlösningarnastäckning på olika delar av kontoret 5) Insamling av data för temperaturkartan.I det första testet var sensorlösningarna placerade bredvid Tinytagsen och de var inställda för attmäta från fredag till tisdag. Resultaten från detta test var att det var stor skillnad i batteritidmellan sensorlösningarna samt att enhetlighet mellan de två enheterna från vardera lösningenvarierade kraftigt mellan de olika lösningarna. Yanzi bedömdes ha den bästa batteritiden ochenhetligheten mellan sensorernas mätningar.I det andra testet användes den traditionella utrustningen Testo 480 för att undersöka om detvar en signifikant skillnad i den termiska upplevelsen mellan olika områden på kontoret och ifalldessa kan användas för att skapa en temperaturkarta. Testet undersökte också omlufttemperatur var en bra indikator för den termiska upplevelsen i varje område. Resultatet från  detta test var att det är tillräckligt stora temperaturskillnader på Vasakronans kontor för att entemperaturkarta ska vara applicerbar. Slutsatsen var också att lufttemperatur är en tillräckligtbra indikator för det termiska klimatet.I det tredje testet jämfördes sensorlösningarnas tester med mätningarna av Testo 480. Dettagjordes för att utröna sensorlösningarnas noggrannhet. Testerna visade att Yanzi varsensorlösningen med de mest korrekta mätningarna.I testet av sensorernas räckvidd var det tydligt att SCB hade en fördel som endast berodde påhur bra Wi-Fi täckningen var i byggnaden. Varken Yanzi och TI hade täckning i hela byggnaden,då avstånden mellan gateway och sensorer blev för långt. Av de två hade Yanzi dock en fördel dåde kan använda sig av andra enheter som repeterar signalerna.I det sista testet samlades data in för att skapa temperaturkartan som användarna av kontoretskulle kunna basera sitt val av plats på. En lämplig skala och en prototyp av temperaturkartanutformades.Efter testperioden gjordes en multikriterieanalys för att avgöra vilken av sensorlösningarna sompassade denna typ av applikation bäst. Slutsatsen var att Yanzi var den som passade bäst. Dettaberodde främst på mätnoggrannheten, enhetligheten mellan sensorernas mätningar och att denvar mest pålitlig under testerna. TI och SCB hade liknande poäng men hade olika styrkor ochsvagheter och bör därför väljas för att passa varje enskilt fall.Slutsatserna av detta examensarbete är många. Studien har funnit att temperaturmätningar irealtid på kontoret kan bidra till en förbättrad hållbarhet. Förbättringarna uppnås främst inomenergibesparingar genom en annorlunda reglering av VVS-systemet och genom att förbättra dentermiska komforten hos användarna av kontoret via nyttjandet av temperaturkartan.I slutskedet av detta examensarbete är förhoppningarna att smarta städer och smarta byggnaderska fortsätta att utvecklas och då möjliggöras av sensorlösningar som fortfarande är ekonomisktförsvarbara men som är mer tillförlitliga än idag.

Enligt Folkhälsomyndighetens uppgifter påstår 18 procent av den vuxna populationen att de lider av symtom relaterat till inomhusmiljön. Symtomen kan beröra alldagliga ohälsor däribland trötthet och huvudvärk till allvarliga åkommor såsom cancer (Folkhälsomyndigheten, 2013). Då ventilationens huvuduppgift är att tillgodose kraven på inomhusklimatet och därmed förebygga ohälsa, berör detta examensarbete problematiken kring ventilationssystemets utformning och dess ekonomiska konsekvenser. Syftet med arbetet var att identifiera vilken luftflödesprincip som är kostnadseffektivast för kontorsverksamhet utifrån två skilda typplanlösningar. Tre luftflödesprinciper har studerats, där slutligen ett CAV-, VAV- och DCV- system har utformats och dimensionerats utifrån realistiska förutsättningar och krav berörande inomhusklimatet. Ventilationssystemen utformas på skilda sätt med avseende på vilken luftflödesprincip som används, vilket bidrar till ekonomiska för- och nackdelar. Den ekonomiska undersökningen utförs genom jämförelser utifrån respektive ventilationssystems livscykelanalys, där luftflödesprinciper med likartade förutsättningar studeras i förhållande till varandra. Rapporten hanterar generella problem och tillvägagångssätt gällande problematiken kring dimensionering och utformning av ventilationssystem. De ekonomiska analyserna har resulterat i tydliga skillnader gällande investering-, drift- och underhållskostnader för respektive system. Resultatet påvisar att investeringskostnaden är den viktigaste faktorn vid val av ventilationssystem. / According to Folkhälsomyndigheten, 18 precent of the adult population claims they experience symptoms related to the indoor environment. These symptoms can consist of both common illnesses, such as fatigue and headache, to more serious diseases such as cancer (Folkhälsomyndigheten, 2013). The main task of a ventilation system is to satisfy the requirements regarding the indoor climate and thereby consequently prevent poor health. This report focuses on the complex problems regarding ventilation systems design and it´s economic consquences. The purpose with this report is to identify which airflow principle is the most cost effective for office operations basad on two distinct floor plans. Three airflow principles have been studied; consist of the CAV-, VAV- and DCV-principle. All principles were designed and dimensioned based on realistic conditions and the specific requirement regarding the indoor environment. Each ventilation system was designed differently depending on the applied airflow principle, which led to different economic pros and cons for each ventilation system. The airflow principle´s life cycle cost has been compared in an economic analysis. The economic analysises were based on comparisons between each ventilation system’s life cycle cost and it´s reigning conditions. The report deals with general problems and processes regarding the dimensioning and designing of the ventilation systems. The economic comparisons resulted in a substantial difference in investment- , operation- and the maintenance cost for each system. The results proved that the investment cost is the key factor when comparing the airflow principle´s life cycle cost.

We are currently facing a global climate crisis, which demands that we decrease our energy consumption and carbon footprint. An essential area of focus is the energy optimization of buildings. Purpose: The objective of this study was to assess the current indoor climate within the office building Vråken in Västerås and investigate different measures for the ventilation system and identify potential energy and cost savings. Method: A literature review was carried out to establish the theoretical foundation and examine previous research in the subject area. The staff's perception of the indoor climate within the office building was evaluated through a survey. Relevant information was collected to understand the building's construction and current ventilation system. Further on, a model of the office building was established in IDA ICE to simulate the two selected ventilation measures. Finally, a life cycle cost calculation compared the profitability of the studied measures. Results: The results indicate that the measures have a minor impact on the indoor climate compared to the reference case. Assessing the changes in the indoor climate is challenging due to multiple climate parameters and the simulation results of this study are considered uncertain. The results show that the energy consumption of ventilation can be reduced by 46 or 51%. This corresponds to an annual energy savings of either 122 or 110 MWh, depending on the chosen measure. The first measure, which involves installing zone dampers on each floor, has an estimated investment cost of 92 531 SEK. The second measure, which entails equipping one of the floors with a separate air handling unit, is estimated to cost 388 650 SEK. The profitability assessment shows that the reduction in the total life cycle cost is 2 683 332 SEK for the first measure and 2 631 543 SEK for the second measure. In total, both measures result in a cost savings of 45 or 44% over a period of 25 years compared to the buildings current ventilation system. Conclusions: The results from this study are influenced by several factors with varying degrees of impact, including the existing ventilation system, building model and the assessment of the indoor climate. Despite this, the results indicates that the studied measures can maintain an acceptable indoor climate and at the same time save both energy and costs for the ventilation in the office building.