Effektivitetsmätning är ett ständigt aktuellt ämne som intresserar många företag. Historiskt sett har denna mätning begränsats till ekonomiska aspekter, men i dagens samhälle räcker inte det. För att hänga med i den allt hårdare konkurrensen mellan företagen måste effektivitetsmätningen täcka upp organisationens samtliga aktiviteter. Utifrån teorier om effektivitet, mål och mått har det därför undersökts hur privata företag arbetar med den inre effektivitetsmätningen, samt hur detta kan appliceras på tjänste- och systemutvecklingsföretaget Aptic AB. Denna kvalitativa studie baseras på sju intervjuer genomförda på olika företag som alla har använt sig av effektivitetsmätningar i flera år. För att få en överblick av Aptic AB:s behov av liknande effektivitetsmätningar intervjuades även två personer från denna organisation. Intervjuerna var halvstrukturerade med öppna frågor för att respondenterna skulle ha möjlighet att ta upp det som de själva tyckte var viktigt. Empirin visar att effektivitet kan mätas genom att sätta upp mål inom områden som ekonomi, kvalitet, leveranssäkerhet, medarbetare, säkerhet, miljö och förbättringar, för att sedan utföra mätningar som visar hur verksamheten ligger till i förhållande till det. Eftersom samtliga företag ansåg att effektivitetsmätning är en viktig del i organisationens överlevnad på längre sikt, så rekommenderas även Aptic AB att påbörja detta arbete.

The globalization has increased the trade between different places and countries. Products are now available from all over the world, but this requires transports that have consequences in the environment as well as the economy. New professions are creates that do formality, organize, administrate and implement other businesses transports. Their operations are between the business and customer and they are called logistics companies. The purpose of this report was to study third-party logistics and why more and more companies use this logistics services. A literature study was done to research This. The study is based on a literature work in the field of logistics by using books, articles and the Internet. The report also studied whether there are differences between terms within third-party logistics from 1980-90s and today. In third-party logistics it is emphasize to there is focus on using a logistics company as a good alternative for the companies who aren´t able to have a high quantity in their own vehicle. The purpose with route planning is to use the availability in the vehicle and try to have as high filling degree as possible. The filling degree is usually calculated on how much of the total area, volume or weight that is used. Since the origin of the term third-party logistics in the 80-90s, the positive and negative aspects have been the same. But during the years more positive aspects have appeared. There are more positive aspects about third-party logistics than negative. Companies’ use and dependence of what third-party logistics can offer, have provided the companies with mostly positive aspects. The logistics concept is more complex today that it was at its origin and it includes more activities. In the 90s, the concept forwarder was used to describe a person who coordinated the transports while the transporter was the one who executed the transports. By looking at outdated literature, we can presume that the future will bring more changes and that the role of respective parties will become even more unclear than they are today. From the theory a deeper analysis was done in form of interviews with four third-logistics companies, to find out how transports work out in real life. The questions were classified in three groups; routes, filling degree and environment. The four companies worked constantly to improve the filling degree by different types of coordination and better loading, but also to by having goods in the return transport. Three of four companies thought that the transports were too cheap. A large number of goods are transported long distances back and forth. The logistics companies tried to offer their customers good customers service with cheap, fast and close transports in order to be competitive. We think that the logistics companies must take more responsibility and shouldn’t drive empty trucks, no matter the price they get. By a high filling rate the environments can be saved, because it will take fewer transports and it improves the company’s economy. The logistics companies of tomorrow have big challenges to overcome if they should continue a sustainable development that benefits their economic situation and the environment.

Inriktningen på detta examensarbete är kapacitetsbeläggning och uppdragsgivaren är System Andersson som utvecklar, tillverkar och installerar verkstadssystem. Detta arbete är ett led i skapandet av förslag på verkstadssystem som är under utveckling och bakgrunden är att kraven från marknaden har ökat. Syftet med arbetet har varit att ge förslag på hur beläggningsdelen i ett alternativt system kan se ut. Som utgångspunkt har ett antal frågeställningar använts. Exempelvis vad som händer om kapaciteten eller planeringen inte håller samt hur kunskapen om planerarens vardag kan användas. För att genomföra arbetet har författarna använt sig av litteraturstudie som grundar sig på tidigare kurslitteratur på programmet, intervjuer av personal på System Andersson samt egna idéer. System Anderssons kunder är främst små och medelstora svenska tillverkande företag. Det vanligaste är att de arbetar efter principen funktionell verkstad och tillverkning mot order. Inom detta segment, som System Andersson vill fortsätta verka inom, är det viktigt att verkstadssystemet kan ändra operationsföljden och optimera kapacitetsutnyttjandet hos maskinparken och personalen. För att produkten ska bli konkurrenskraftigt måste den även vara anpassad efter de personer som använder sig av det. En del av resultatet består av två versioner av beläggningsmodulen, Det som är nytt i detta förslag mot tidigare såld version är: fler funktioner, dagsplanering, kapacitetstak och grafiskt planeringsverktyg. Författarna har kommit med idéer i programmet om hur detta skall vara lösbart. Programmet ska ur planerarens synvinkel hjälpa till med det dagliga arbete och de problemen som skall lösas innan de uppkommer eller vara smidigare att hantera. Ur System Anderssons synvinkel skall detta kunna användas i marknadsförings- och säljarsyfte när de samtalar med kunder. Light och Advanced. Den förstnämnda är inriktad mot de små företagen och innehåller därför endast de viktigaste funktionerna för beläggningsplanering, i övrigt är den så avskalad som möjligt. Den sistnämnda versionen, Advanced, är anpassad för de något större företagen och kan därför utföra ett större antal uppgifter. Det ska vara lämpat för en heltidsanställd planerare med allt som det innebär. Som komplement till dessa två versioner har författarna utformat en stämpelklocka och en körplan för att skapa en bättre helhetsbild av beläggningsplaneringen. Stämpelklockan används för att samla in information om tillgänglig personalkapacitet och körplanen för att kommunicera med produktionen och uppdatera den tillgängliga maskinkapaciteten. Författarnas fokus har varit att rita upp de övergripande skisserna och inte programmeringen som ligger bakom. / This thesis has been carried out in cooperation with System Andersson that develops, manufactures and installs engineering system. This is a proposal on how a system can be designed because the market has become more demanding. This thesis subject is to come with ideas on how a system might look like. As a starting point, a number of questions were made. For example, what happens if the capacity or planning does not agree with the plane, and how does a planner’s normal day look like. To carry out the work the authors have used the literature review based on previous literature in their program, interviews of personnel at System Andersson and own ideas. System Anderssons customers are mainly small and medium-sized, Swedish manufacturing companies. The most common is that the customers work in a job shop and manufacturing that order. In this segment, that System Andersson will continue to work in, it is important to the engineering system can change the operation sequence and optimize the capacity utilization of machinery and personnel. For the product to be competitive, it must also be designed for the people who use the program. Some of the results consist of two versions of the coating module, What is new in this proposal to the version they are selling today are: more features, daily planning, capacity planning and graphic. The authors have come up with ideas in the program on how this should be soluble. The program is from the scheduler point of view to help with the daily work and solve the problems before they arise or be more flexible to manage. From System Anderssons point of view, this could be used in marketing and promoting their programming when they talk with customers. Light, and Advanced. The first is targeted to small businesses and therefore contains only the most important functions for the coating design; the remainder is as scaled as possible. The latter version, Advanced, is adapted to the somewhat larger firms and can therefore perform a wider range of tasks. It should be suitable for a full-time planner with all that that implies. In addition to these two versions the authors have designed a time clock and a dispatch list to create a better overall picture of occupancy planning. The time clock is used to collect information on available staff capacity and dispatch list to communicate to the manufacturing and update the available machine capacity. The authors' focus has been to draw up the overall sketches and not the program behind.

Gustav Kährs AB är ett företag som funderar på att byta transportsätt från lastbil till järnväg. Kährs är beläget i Nybro, tillverkar golv och lagerhåller sina produkter i ett centrallager i Kalmar. I dagsläget sköts all transport från centrallagret med lastbil, varorna transporteras sedan vidare till Helsingborgs hamn där de lastas och skeppas vidare till Bremen. Det Kährs funderar över är att göra ett skifte till järnväg på denna transportsträcka. Följande problemformulering har legat till grund för denna rapport: ”Är det värt att ställa om sina godstransporter från lastbil till järnväg med avseende på följande aspekter: miljö, ledtid, kostnad och investeringar?” För att få en djupare insikt i vad ett skifte från järnväg till lastbil skulle kunna få för konsekvenser i fråga om ledtider, kostnader, investeringar och miljön har vi valt att göra en fallstudie. Fallstudiens syfte är inte att komma fram till ett definitivt svar utan vara mera öppen för tolkning, vilket även är fallet för vår problemformulering, då frågan om det är värt ett skifte är subjektiv. Vi har hela tiden i rapporten arbetat ifrån en modell uppbyggd av de aspekter som nämns i vår problemformulering. Utifrån denna modell har vi sedan skapat en beräkningsmodell för att komma fram till om det är värt ett skifte från lastbil till järnväg. Det har då tagits fram olika scenarion där nuläget med lastbil ställs mot andra alternativ med järnväg som transportsätt. De olika scenariona innefattar olika hamnar och investeringar i form av kranar, truckar och förlängning av räls. Beräkningsmodellen fokuserar på de kostnader som de olika scenarierna ger upphov till. Resultatet av analysen blev att lastbilen fick fler fördelar än järnvägen, men vilket alternativ som slutligen väljs beror mer på vilka egenskaper som Kährs prioriterar. Om exempelvis miljön är en viktig faktor, det vill säga om företaget har en stark önskan att profilera sig som miljövänligt, då kanske järnvägen är extra intressant. Frågan blir bara om företaget är beredda att ta de extra kostnader som blir följden. Kanske företaget inte anser att de miljöbesparingarna som järnvägen ger är en tillräcklig anledning för att ta på sig de extra kostnader som transportsättet är förknippat med. Svaret på problemformuleringen blev slutligen att det inte var värt ett skifte från lastbil till järnväg. Men i slutändan handlar det om vilka egenskaper som Kährs värderar högst. / Gustav Kährs AB is a company that is considering a change of transportation from trucks to railroad. Kährs headquarter is situated in Nybro. The company makes wooden floors and stores them in their central warehouse in Kalmar. Today all transports from the warehouse are carried out by trucks; the goods are then transported to the harbor in Helsingborg and then shipped to Bremen. Kährs is considering switching to railroad transportation between Kalmar and Helsingborg. The problem has been formulated as follows: “Is it worth to switch transportation method from tuck to railroad considering the following aspects: the environment, lead times, costs and investments?” To gain a deeper insight of the consequences that a switch would have on lead times, costs, investments and the environment we have chosen to conduct a case study. The purpose of this case study is not to reach a definitive answer to the problem but rather to give an open discussion on the subject. This fits our formulated problem fine, because the question if it is worth or not is a subjective matter. This thesis has been built around a model that consists of all the different aspects that have been mentioned within the formulated problem. From this model we have derived a calculation model to calculate if it is worth to make a switch from tucks to railroad from a cost perspective. From the calculation model we have further derived different scenarios were today’s situation is compared to alternative means of transportation involving railroad. The different scenarios include different harbors and investments like cranes, forklifts and extension of railroad. The calculation model focuses on the costs being generated by each scenario. The result of the analysis is that today’s truck solution had the most advantages compared to the other scenarios. But what final solution is chosen depends on what characteristics Kährs values. If the environment is an important factor, if Kährs feels that it is important to position itself as an environmental friendly company then the railroad would be an interesting alternative. The question is if Kährs is prepared to deal with the increased costs that this alternative generates. Perhaps the company doesn’t feel that the savings on the environmental side are reason enough to stand the extra costs. The answer to our formulated problem is that we don’t consider it worth shifting from tuck to railroad. But in the end it is all about what characteristics Kährs consider to be important.

Detta arbete genomfördes under 10 veckor vårterminen 2009 på Bigso Box AB i Nybro,ett företag som tillverkar förvaringslösningar för hemmet och har stora kunder somIKEA.Bigso vill ha hjälp med att undersöka materialflödet och de lagernivåer företaget besitteri sin producerande fabrik i Litauen. Främsta målet med arbetet var att minskakapitalbindning i färdiga produkter samt på halvfabrikat i fabriken. Då Bigsos störstakund IKEA ställer extremt höga krav på leveranstider och företaget ibland hamnar eftermed ordrar önskar Bigso även att genom en större kontroll av materialflödet och genomatt hålla rätt lagernivåer även komma till rätta med detta problem.

The contact company, LRF Konsult, is a consulting firm specialized in areas of law, real estate, finance and taxation. Discussions on the subject of agricultural improvement in the area of Lean, has primarily been driven by the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry, where LRF Konsult also participated. This thesis can be seen as a preliminary study of how Lean can work within agricultural enterprises.The thesis primarily focuses on the possibilities dairy farms have to improve operations. What practical benefits they can obtain through the implementation of Lean. And how an implementation could take place.By visits to two dairy companies, and through interviewing their respective business leaders, an image of the companies activity for improvement, in connection to this thesis was established. This image is analyzed by appropriate theoretical studies and presented as two case-companies on which further discussions are based. The discussions highlights about the questions in the thesis intention.There may be substantial waste to be found and eliminated within the farms. There is however considerable effort to locate these wastages. To encourage businesses to work with problems and overcome these it requires some basic understanding of what Lean improvement efforts are. Current agricultural thinking is similar to Lean in some areas, which would ease the implementation of Lean in the current situation for the enterprises.According to the authors' conclusions, it is possible for a dairy company to work with the majority of Likers principles. However, there is a number of principles that should be reworked to be usable in a production with animals. The authors also emerged that although the companies were small, there were already links with Lean. However, there is a lack of standardized methods in their work. / Kontaktföretaget LRF Konsult är ett konsultföretag som arbetar inom områden som juridik, fastighetsförmedling, ekonomi och skatt. Diskussioner kring lantbrukets förbättringsmöjligheter genom Lean har bedrivits främst av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Examensarbetet kan ses som en förstudie om hur Lean kan verka och fungera i lantbruksverksamheter.Arbetets frågeställningar är att undersöka vilka möjligheter som finns för att förbättra mjölkverksamheter, samt utreda vilken nytta företaget kan erhålla genom en implementering av Lean, vidare även hur en implementering skulle kunna ske.Genom att besöka två mjölkföretag och därmed intervjua företagsledarna skapades en bild av de besökta företagen, som användes till att uppfylla rapportens syfte. Denna bild har analyserats genom lämpliga teoretiska studier och presenteras som två företagsbeskrivningar, varefter ytterligare diskussioner förs. Diskussionerna resonerar kring frågorna i syftet.Det kan finnas viktiga slöserier att hitta och eliminera i lantbruket, det är dock ett omfattande arbete att lokalisera dessa. För att få företagen att arbeta med problemen och komma tillrätta med dessa, krävs viss baskunskap om vad Lean förbättringsarbete handlar om. Nuvarande lantbrukstänkande är snarlikt med Lean inom somliga delar, vilket gör att en implementering av Lean på lantbruksföretagen inte bör vara svår att genomföra i dagsläget.Enligt författarna är det möjligt för ett mjölkföretag att arbeta efter flertalet av Likers 14 principer, dock finns ett antal som bör omarbetas för att vara möjliga att använda på produktion med djur. Författarna kom även fram till att trots att företagen var små, fanns redan kopplingar till Lean. Dock saknades standardiserat arbetssätt.

In the prevailing uncertain and ever-changing business environment knowledge has become the single certain source for sustainable competitive advantage. Learning from past mistakes and avoiding reinventing the wheel are crucial tasks and no organization can today afford not to look for ways to make the best use of its knowledge. With Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT) being an actor in a complex and high-technology industry managing and leveraging the organization’s knowledge becomes essential. It came to the authors’ attention that the project manager department (GL) within the gas division of SIT experienced a need for improved processes for managing and utilizing the organization’s knowledge-base. On the first of January 2010 Siemens carried out a major reorganization, which affected SIT and the GL department by merging two previously separate departments of project managers into one unit. With efforts underway to harmonize the two department’s former working methods the situation implies timeliness for conducting a study on how to improve the company’s knowledge management initiative. This master thesis hence evolved to focus on examining and point out the improvement opportunities that exist with regards to knowledge sharing between projects, and between projects and the organization, and how tools and processes should be designed to collect, preserve, disseminate and reuse experiences, knowledge and lessons learned within a project-based organization in the best possible way. The research approach of the study was of a qualitative character including interviews with the 16 project managers of GL and other key employees both at SIT and at Siemens Oil & Gas division’s new CS and IP business units. Combined with meeting participation and observations of the project managers in their daily operations an increased understanding of the current situation at SIT and GL emerged; an understanding needed to identify the reasons and factors affecting the low degree of retention and utilization of the organization’s knowledge-base; an understanding leading up to the development of a model highlighting the important aspects for successful knowledge management initiatives, and how these aspects correlate. In order to improve the knowledge utilization a continuous lessons learned gathering throughout the project life-cycle needs to be implemented. This is primarily achieved through collecting lessons learned at the regular project meetings together with special lessons learned workshops. The collection and reutilization of knowledge hence needs to be integrated with the project management process. Improving the different forums available for knowledge sharing is also needed to enable an increased level of transformation of human capital into structural capital; augmenting the organization’s knowledge-base. Providing forums for knowledge sharing together with a visualized management support through actions, feedback and the introduction of a culture aimed at organizational learning further enhance the retention and utilization of the organization’s knowledge-base. Although the approach of this study is based on a case study of the SIT organization the conclusions are regarded to be of value for other project-based organizations and thus rending the conclusions to be generalized and used within other lines of business. The generic conclusion of this study is that in order to implement a successful knowledge management initiative all factors of the model need to be considered and attended too. / I dagens osäkra och ständigt föränderliga affärsklimatet har kunskap blivit den enda säkra källan till långsiktig konkurrenskraft. Att lära sig av misstag och undvika att återuppfinna hjulet är idag av yttersta vikt; dagens organisationer har helt enkelt inte råd med att inte använda sin kunskap på bästa sätt. I och med att Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT) verkar i en komplex och högteknologisk industri är det absolut nödvändigt att tillvarata och använda den kunskap som finns internt. Det har emellertid kommit till författarnas insikt att projektledningsavdelningen (GL) inom gas divisionen på SIT upplever ett behov av förbättrade processer för kunskapshantering och återanvändning av den kunskapsbas som finns inom organisationen. Den första januari 2010 genomförde Siemens AG en stor omorganisation vilket innebar att två tidigare separata projektledningsavdelningar inom SIT och GL slogs ihop till en enhet. Det nuvarande arbetet med att harmonisera de två avdelningarnas tidigare arbetssätt medför en fördelaktig tidpunkt för att se över och undersöka hur organisationen bör förbättra sin kunskapshantering framöver. Med detta som bakgrund har det följande examensarbetet fokuserat på att undersöka och belysa de förbättringsmöjligheter som finns gällande spriding av kunskap internt mellan projekt och mellan projekt och den övriga organisationen. Vidare studerar rapporten hur verktyg och processer bör utformas för att samla in, bevara, sprida och återanvända erfarenheter, kunskaper och lärdomar inom en projektbaserad organisation på bästa möjliga sätt. Studiens tillvägagångssätt är av kvalitativ karaktär och inkluderar intervjuer med de 16 projektledarna inom GL samt med andra nyckelpersoner inom både SIT och de nya affärsenheterna CS och IP inom Siemens Oil & Gas division. Medverkan i projektledarmöten och observationer av projektledarna i deras dagliga verksamhet har vidare bidragit till en fördjupad förståelse av den nuvarande situationen inom SIT och GL; en förståelse som visat sig nödvändig för att kartlägga de faktorer och bakomliggande orsaker som gett upphov till organisationens låga kunskapsbevarande och användning av intern kunskap; en förståelse som gett upphov till den modell som belyser de viktiga aspekterna för att uppnå framgångsrik kunskapshantering, och dessas beroende och påverkan på varandra. För att förbättra den interna kunskapsanvändningen krävs att lärdomar och erfarenheter samlas in kontinuerligt under hela projektets livscykel. Insamlandet bör primärt ske genom dagens regelbundna projektmöten tillsammans med specifika workshops avsedda för att tillvarata erfarenheter och lärdomar. Insamlandet och användningen av lärdomar bör på detta sett integreras i projektledningsprocessen. Det finns även ett behov av att förbättra och utveckla organisationens forum för kunskapsdelning; vilka behövs för att möjliggöra att humankapital kan omvandlas till strukturkapital, vilket leder till att organisationens kunskapsbas utökas. Förbättrade forum tillsammans med ett visualiserat stöd från ledningen genom handling, feedback och införandet av en organisationskultur som förespråkar ett organisatoriskt lärande, ser gemensamt till att förbättra bevarandet och användandet av organisationens kunskapsbas. Även om tillvägagångssättet för denna studie baseras på en fallstudie av SIT:s organisation anses slutsatserna kunna vara av värde för andra projektbaserade organisationer; slutsatserna anses därmed generaliserbara och tillämpbara inom andra branscher. Den allmänna slutsatsen av denna studie är att ett framgångsrikt kunskapshanteringssystem bör beakta och involvera alla faktorer i den presenterade modellen.

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur stora industriföretag använder sig av personalen som en innovativ kraft. Olika teoretiker beskriver innovation på olika sätt. Bland annat så hävdar Parker och Kerrie (2003) att det är ett proaktivt beteende som leder till innovationer, och att det är tillvägagångssättet i sig som är en innovation. Drucker (2000) och Dobni (2005) tycks vara ense om att en innovation är ett tankesätt. Jag fann ett intresse i att undersöka hur mina valda företag tycks uppleva innovationer. Undersökningen har skett på två industriföretag med liknande förutsättningar och valet av företagen är delvis ett bekvämlighetsurval då personlig kontakt finns till ett av företagen. Empirin grundar sig utifrån djupintervjuer med personer i ledningsgruppen inom respektive företag. Efter en analys av båda företagen med koppling mellan teori och empiri tycks det finnas en viss begränsning i hur mycket företagen inom en industribransch finner intresse i att ta tillvara på personalen som en innovativ kraft. Ingen tydlig modell på hur företagen går tillväga med innovationer finns och företagen tycks uppleva innovationer mer som ett tankesätt, precis som Drucker (2000) och Dobni (2005) hävdar.

No description available.

Abstract     Interest in Lean grows and spreads to the public from industrial and service sectors. Lean is currently used in administrative processes and it is called Administration but can administration be Lean? The aim of our study is to develop a useful model for a successful implementation of Lean Administration by using various scientific articles, books and information from the case study. The part of the purpose is to: • Identify critical success factors that arise• Identify the challenges arising from the implementation of Lean Administration.We have studied a Division within Distribution at GE Healthcare in Uppsala. The model that we have developed provides challenges and success factors for a successful implementation. In order to succeed in implementation, a culture that promotes continuous improvement must exist in the organization. A key success factor is to understand Lean Administrations structure and principles. Having a supportive leadership is a matter of course as well as having a secure and stable environment.