As Tecnologias de Informação e Comunicação (TICs) evoluíram exponencialmente ao longo dos últimos anos e aliadas ao fácil acesso à internet provocaram grandes mudanças na forma como a sociedade se comunica e se relaciona. Esta evolução foi sentida em diferentes campos da sociedade. As TICs chegaram até às salas de aulas, consultórios e hospitais. As pessoas passaram a se conectar via internet, formando grandes redes globais criando o que conhecemos como a \"Sociedade da Informação e Conhecimento\", onde o detentor da informação tem poder. Através de comunidades o conhecimento passou a ser construído coletivamente, criando a \"Inteligência Coletiva\". O presente trabalho reflete sobre este contexto e seus desdobramentos na área da saúde. Sendo assim, apresenta as problemáticas e alternativas envolvendo conhecimento sobre saúde, internet e pessoas. O trabalho também apresenta formas de busca de informação sobre saúde na internet, iniciativas que contribuem para tanto e ferramentas para apoiar a criação e disponibilização de conhecimento sobre saúde na internet. Nesse contexto, busca-se convergir para apresentação de uma proposta de trabalho para o HCFMRP-USP que envolva a Gestão do Conhecimento, metodologia que visa principalmente gerenciar, criar e disponibilizar o conhecimento institucional e as ferramentas de Tecnologia da Informação e Comunicação. / Information and Communication Technologies (ICTs) have evolved exponentially over the past few years and combined that with the easy access to the internet ICTs have caused major changes in the way society communicates and relates. That evolution has been felt in different fields of society. ICTs reached classrooms, offices and hospitals. People can now connect over the Internet, forming large global networks creating what we know as the \"Information and Knowledge Society\", where the information holder has power. Through communities, knowledge began to be built collectively, creating \" Collective intelligence \". The present work reflects this context and its consequences for healthcare. Thus this work presents the issues and alternatives involving knowledge about healthcare, internet and people. This work also presents ways to search for healthcare information on the Internet, initiatives that contribute to this topic and tools to support the creation and delivery of knowledge about health on the Internet. In this context, we seek to submit a work proposal to the HCFMRP- USP involving knowledge management, a methodology aimed primarily manage, create and provide the institutional knowledge and technology information and communication tools.

This thesis examines policy documents relating to the knowledge society of six Asia-Pacific countries (India, Korea, Singapore, Malaysia, Fiji and New Zealand). I employ Norman Fairclough’s version of Critical Discourse Analysis (CDA) to explore the discursive construction of knowledge-related policies within a comparative case study methodology. Leximancer – a computer software for text analysis is used to assist in operationalising parts of the CDA. The general conclusions drawn from the study indicate that the evolving knowledge policy discourse in the Asia-Pacific is not based on any robust theoretical framework but on international and country-specific paradigms of the knowledge society. In the policy discourses, the knowledge society is posited as a desired outcome in light of external (global) imperatives - economic globalisation, technological knowledge and innovation flows, and ICT revolution – which are married to context-specific developmental imperatives arising from geography, culture, history and polity. This hybridisation process gives shape to unique knowledge society paradigms of each country. My CDA analysis shows that the ideology of neoliberalism is a key discursive influence on the knowledge society paradigms and is mutated by differences in contexts across different countries. In the discourses, neoliberalism operates via an emphasis on policy restructuring (privatisation, deregulation and liberalisation), and streamlining of governance mechanisms relating to key knowledge and information policy sectors. The resulting knowledge society constructions are context and time-dependent frameworks and exhibit two core arguments of convergence in all the case studies: (1) ICT and Science & Technology as vehicles for knowledge-based development need to grow in an enabling policy environment and; (2) the twin imperatives of globalisation and technological revolution mean that knowledge policy should have a competitive and innovation orientation, and should be continuously readjusted in tune with global economic changes. In addition to convergence, there are two major issues of divergence, namely: (1) emphasis on affirmative action in knowledge-related policies of India, Malaysia, and Fiji; (2) the promotion of cultural production and creative industries in Singapore, New Zealand, and more recently in Korea. The original contribution of this thesis is that it provides a reassessment of the role of neoliberalism in knowledge society. The study is novel both in the selection of the problem and the methodology. Comparative case studies using CDA have not been attempted at the regional scale and not with this level of documentary data. The use of Leximancer improves the management of textual data and increases the validity of the interpretations. A study of this magnitude has not been attempted for the Asia-Pacific region previously. Finally, the conclusions drawn from applying the CDA are both persuasive and creative in terms of analysing policy discourses of the knowledge society.

由於科技進步，社會變遷快速，人們也逐漸注意到要以科際整合的觀念來因應資訊社會，政府部門也順應潮流所趨而開始有所變革；電子化政府乃是現代化政府應變的新型態，運用資訊與通信科技以簡化繁冗的流程，以提供民眾更便捷的優質服務為主旨。本文首先闡述面對第三波社會，吾人應有的洞見與思考，並說明主要技術的演進-電腦，從而發展出當今便捷的網際網路，瞭解其演變與革新之梗概並思索其應用之盲點與迷思；進而探究世界各主要國家政府的資訊化作法及現況，再析探我國政府電子化的推展腳步及現況方針；再以未來情境描述的方式，將讀者帶入未來世界，並進而探討政府的轉型以及社會的互動；最後，針對電子化政府理念提出反思與建議，期勾勒出新型態智慧型政府的基本雛型。 / Due to the rapid changes of technology and society, people have gradually realized that we must learn an interdisciplinary concept to face the information society. The government started to innovate to adjust to meet the trend as well. Electronic government is the latest archetype in the fast-changing society. The main purpose of electronic government is to provide convenient and satisfactory services. Meanwhile, the red tape and complicated procedure in government offices can be reduced by the application of information and communication technology. In this article, we discuss how to make sustained development in the Third Wave society, explain the short history of computer and Internet, and attempt to get rid of the weaknesses and myths. The National Information Infrastructure in major countries throughout the world and the situation of electronic government innovation in Taiwan are further discussed. Furthermore, the improvement of government and the interaction of citizens are discussed as well. Finally, we provide some opposite thinking and suggestion in order to describe a new prototype of intelligent government.

<p>Vi lever idag i vad som populärt brukar kallas för ett informationssamhälle, vilket innebär att det i många företag förekommer en avsevärd mängd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad källkod, om affärsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. Sådan företagsspecifik information kan skyddas både genom immaterialrättsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk är i svensk rätt intimt förknippade med en syn på information som något abstrakt och icke-fysiskt, något som i sig självt inte kan ägas på samma sätt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information därmed inte kan ägas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall är berättigat att inte se information som allmän egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rättighetshavare från obehörigas tillgrepp. Det är denna funktion som immaterialrätten och reglerna om skydd för företagshemligheter skall fylla. </p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka om ett bättre skydd för information kan uppnås genom att behandla viss information som ett självständigt objekt samt att belysa några av de konsekvenser som ett sådant synsätt på information skulle medföra. Den övergripande frågeställningen konkretiseras och exemplifieras i uppsatsen med hjälp av reglerna kring skydd för företagshemligheter. Författaren konstaterar slutligen att en objektifiering av företagshemligheter skulle resultera i ett många gånger bättre skydd för företagshemligheter än dagens reglering. Det skulle öka dels den allmänpreventiva effekten hos skyddsreglerna, dels angripna näringsidkares möjligheter att få ersättning.</p>

Vi lever idag i vad som populärt brukar kallas för ett informationssamhälle, vilket innebär att det i många företag förekommer en avsevärd mängd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad källkod, om affärsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. Sådan företagsspecifik information kan skyddas både genom immaterialrättsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk är i svensk rätt intimt förknippade med en syn på information som något abstrakt och icke-fysiskt, något som i sig självt inte kan ägas på samma sätt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information därmed inte kan ägas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall är berättigat att inte se information som allmän egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rättighetshavare från obehörigas tillgrepp. Det är denna funktion som immaterialrätten och reglerna om skydd för företagshemligheter skall fylla. Uppsatsens syfte är att undersöka om ett bättre skydd för information kan uppnås genom att behandla viss information som ett självständigt objekt samt att belysa några av de konsekvenser som ett sådant synsätt på information skulle medföra. Den övergripande frågeställningen konkretiseras och exemplifieras i uppsatsen med hjälp av reglerna kring skydd för företagshemligheter. Författaren konstaterar slutligen att en objektifiering av företagshemligheter skulle resultera i ett många gånger bättre skydd för företagshemligheter än dagens reglering. Det skulle öka dels den allmänpreventiva effekten hos skyddsreglerna, dels angripna näringsidkares möjligheter att få ersättning.

Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ‖roten‖ i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN). Därtill fanns det en latent konflikt mellan USA och Internetsamfundet, å ena sidan, och Förenta nationerna och dess medlemsstater, å andra sidan, såtillvida att den institutionella utformningen vilade på amerikansk civilrättslig grund och inte mellanstatliga traktat, en av grundvalarna för det geopolitiska systemet. FN anordnade således konferenserna om det globala informationssamhället, "World Summit on the Information Society" (WSIS), i Genève 2003 respektive Tunis 2005 för att lyfta frågorna om en internationellt legitim regim för Internets styrning och den ojämna fördelningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) mellan rika industriländer och fattiga utvecklingsländer. Syftet med denna uppsats är att undersöka om toppmötena om det globala informationssamhället lyckades i uppsåtet att ge marginaliserade aktörer, i första hand FN-systemet och utvecklingsländerna, strukturellt inflytande gällande styrningen av Internet samt tillfört dimensioner av digital solidaritet och internationalisering till den diskurs som historiskt har dominerats av västerlandet, i synnerhet USA. Med utgångspunkt från Michel Foucaults maktbegrepp söks slutdokumenten från WSIS-processen på diskursiva brott som skulle kunna tyda på skiften i maktstrukturerna till de marginaliserade aktörernas fördel. De diskursiva brott som kan tydas i WSIS-dokumenten gäller i första hand begreppet "den digitala klyftan" och medvetandegörandet av bistånds- och utvecklingspolitikens relevans inom "nätets diskurs" (digitalt bistånd). Däremot verkar utestängningsprocedurerna i diskursproduktionen ha lett till att viktiga aspekter om regleringen och styrningen av Internet utlämnats. Följaktligen kan det uttydas att de starka aktörerna har verkat för att den institutionella ordningen gällande Internets styrning inte ska rubbas. I de fall ämnet nämns explicit framgår det tydligt att status quo ska upprätthållas. WSIS-processen lyckades därför inte med ambitionen att öka marginaliserade aktörers inflytande i detta avseende. / Since the Net's humble beginning, Internet regulation and governance has been characterized by a West-centric and techno-meritocratic discourse which, in many ways, has led to the exclusion of major parts of the world from active participation in building the Information Society. In the prevailing order the United States has a privileged position through its indirect control over the Internet‘s strategic resources, i.e. IP-addresses and "root" in the Domain Name System, via a contractual arrangement between the "Department of Commerce" and the organization "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN). There was furthermore a latent conflict between the United States and Internet community, on the one hand, and the United Nations and its member states, on the other hand, in so far as that the institutional order rested on principles of U.S. civil law instead of international treaties, one of the foundations of the geopolitical system. Hence two conferences in Geneva 2003 and Tunis 2005, as two phases of the "World Summit on the Information Society" (WSIS), were organised by the U.N. to raise topics concerning an internationally legitimate regime for Internet governance and the unequal distribution of information- and communications technology (ICT) between rich industrialized nations and poor developing ones. The aim of this study is to investigate whether WSIS managed in its objective of providing marginalized players, primarily the U.N. system and developing nations, structural influence in Internet governance and adding dimensions of digital solidarity and internationalization to a discourse that historically has been dominated by the West, in particular the U.S. Through the prism of Michel Foucault's concepts of power, the final documents from the WSIS process are scrutinized for discursive shifts that could be indicative of actual changes in power structures to the advantage of marginalized players. Discursive shifts, as those detected in the documents, are primarily related to the notion of the "digital divide" and raising awareness for the need of development and foreign aid policies within the context of the "Discourse of the Net" (ICT for development). On the other hand, it would seem that the procedures of exclusion in the formation of discourse have eliminated important aspects of Internet regulation and governance. Subsequently, it can be inferred that powerful players have worked behind the scenes to maintain the current structures of Internet governance. In those passages, where the subject is explicitly mentioned, there are clear references to maintaining the existing status quo. The WSIS process failed consequently in its ambition to increase the influence of marginalized players in this regard.

Information overload is a popular term intimately associated with the information society in which we are now thought to live. This two-year master’s thesis explores perceptions and experiences of this phenomenon through a quantitative study of two groups of academics; on the one hand, academically active information specialists, and on the other, active academics in general. The theoretical framework for this study is based on Orrin E. Klapp’s notion of ‘meaning lag’ and Luciano Floridi’s concept of ‘infosphere’, to provide a context for discussing how and why information overload might develop. The relationship between information overload and ‘information literacy’ is another important point explored as part of this discussion. An international, web-based survey directed at information specialists as well as general academics reveals that information overload is a very common experience for people active in academic settings. A number of statistics are presented regarding how, when and where information overload is usually experienced, as well as the more general information habits and perceptions of the information environment that these groups display. After comparing the two examined groups, the thesis concludes that there are, in fact, no major differences in how these groups perceive and experience information overload and their surrounding information environment. Having an academic interest and specialty in information science is thus not indicative of being able to avoid or even think very differently about information overload. Finally, some relevant research directions are proposed. / Information overload, eller informationsöverflöd, är ett populärt sätt att beskriva en av följderna av det informationssamhälle i vilket vi nu anses leva. Denna uppsats utforskar vilka uppfattningar och erfarenheter som finns av detta fenomen utifrån en kvantitativ studie av två olika grupper av akademiker; å ena sidan akademiskt aktiva informationsspecialister, och å andra sidan, aktiva akademiker i allmänhet. Det teoretiska ramverket för denna studie baserar sig på Orrin E. Klapps begrepp ‘meaning lag’ samt Luciano Floridis tanke om en ‘infosfär’. Dessa skapar tillsammans en kontext för att kunna diskutera hur och varför informationsöverflöd drabbar oss. Relationen mellan informationsöverflöd och informationskompetens är en annan viktig beståndsdel som utforskas i denna diskussion. En internationell, nätbaserad enkätundersökning som författaren utfört bland de relevanta grupperna visar att upplevelsen av informationsöverflöd som ett problem är mycket vanlig i den akademiska världen. Statistik presenteras som åskådliggör hur, när och var de nämnda grupperna upplever ett informationsöverflöd, samt deras informationsvanor och uppfattningar om sin informationsomgivning överlag. Dessa två grupper jämförs löpande i uppsatsen, men resultaten visar på att det trots allt inte existerar några särskilt anmärkningsvärda skillnader dem emellan. De har båda ungefär samma syn på informationsöverflöd och sin informationsomgivning. Slutsatsen blir att en akademisk kunskap om och intresse för informationsvetenskap inte nödvändigtvis innebär att den som besitter detta lyckas undvika eller ens ser annorlunda på fenomenet informationsöverflöd. Uppsatsen avslutas med en diskussion om ett antal relevanta aspekter av informationsöverflöd som framtida forskning med fördel skulle kunna utforska.

Thesis (Ph.D)--Computing, Georgia Institute of Technology, 2010. / Committee Chair: Bruckman, Amy; Committee Member: Grinter, Rebecca; Committee Member: Grudin, Jonathan; Committee Member: Guzdial, Mark; Committee Member: Kolodner, Janet. Part of the SMARTech Electronic Thesis and Dissertation Collection.

The aim of the dissertation is to reveal the possibilities of the integration of information society technologies and develop an IST integration model through modernisation of higher education studies. This research aims to methodologically justify the integration of the above mentioned technologies into the process of higher education, to evaluate the opportunities of technologies in the modernisation of the study content and process, teachers’ and students’ literacy in using these technologies, to explore obstacles and barriers to their successful integration into the study process. Great attention is paid to the impact of the development of information society technologies on the new forms of literacy and methodological analysis of the theoretical aspects of integrating modern technologies into the higher education studies. The dissertation introduces the models of the organization of the modern learning process, the realization of the open content, and the systematic integration of the information society technologies into the study content. / Disertacijos tikslas – atskleisti informacinės visuomenės technologijų integravimo galimybes ir parengti jų integravimo modelį modernizuojant aukštojo mokslo studijas. Šiuo tyrimu siekiama metodologiškai pagrįsti informacinės visuomenės technologijų integravimą į aukštojo mokslo studijų procesą, įvertinti technologijų galimybes studijų turinio ir proceso modernizavimui, dėstytojų ir studentų pasirengimą jas naudoti, kliūtis ir barjerus sėkmingam jų integravimui į studijų procesą. Didelis dėmesys skiriamas informacinės visuomenės technologijų raidos daromai įtakai naujoms raštingumo formoms, šiuolaikinių technologijų integravimo į aukštojo mokslo studijas teorinių aspektų metodologinei analizei. Darbe pristatyti modernaus mokymosi proceso organizavimo, atviro turinio realizavimo, sisteminio informacinės visuomenės technologijų integravimo į studijų turinį modeliai.

Darbe nagrinėjamos postmodernizmo teorijos atsiradimo ištakos ir termino vartojimo istorija. Pateikiami autorių svarstymai apie postmodernizmo sampratos susiformavimą. Aptariamos naujosios muzeologijos šalininkų išskirtos naujo postmodernaus muziejaus veiklos kryptys: komunikacija, edukacija bei rinkodara. Atlikus tyrimą, darbe pateikiamos 9 Lietuvos muziejininkų nuomonės apie muziejų (apie lankytojus, jų istorinės savimonės bei kūrybiškumo ugdymo būdus, dabartinio muziejaus trūkumus, modernaus muziejaus viziją ir kt.). 2007 m. patvirtinta „Muziejų modernizavimo programa“, truksianti iki 2015 m. Šioje programoje numatytus tikslus ir uždavinius galima skirti į dvi dalis – materialųjį muziejų modernizavimą ir nematerialųjį muziejų modernizavimą. Į materialiojo muziejaus modernizavimo sąvoką įeina pastatų renovavimas, ekspozicijų atnaujinimas bei naujų eksponatų įsigijimas. Tuo tarpu nematerialusis muziejų modernizavimas apima muziejininkų gebėjimų tobulinimą bei Lietuvos integralios muziejų informacinės sistemos kūrimą. Atlikus tyrimą darbe pateikiami 5 muziejaus darbuotojų požiūriai į muziejų modernizavimo procesą Lietuvoje. / The present Paper deals with the beginning of Postmodernism theory and history of usage of the aforementioned term. Contemplations of different authors regarding formation of Postmodernism conception are provided.Trends of a new postmodern museum activities distinguished by supporters of the new museology are discussed. Three major activities, i.e. communication, education, and marketing, are distinguished. Opinions of 9 Lithuanian museologists on museum (on visitors, methods for development of their historical self-consciousness and creativity, drawbacks of a contemporary museum, vision of a modern museum, etc.) are provided in the Paper upon completion of a research. “Programme for Modernisation of Museums” which shall be implemented by 2015 was approved in 2007. Aims and tasks specified in the aforementioned Programme may be divided into two parts: material modernisation of museums and immaterial modernisation of museums. The conception of material modernisation of museums includes renovation of buildings, renewal of expositions and acquisitions of new exhibits. Meanwhile, immaterial modernisation of museums includes improvement of museologists’ skills and creation of an integral Lithuanian museum information system. 5 attitudes of museum employees towards the process of museum modernisation in Lithuania are provided in the Paper upon completion of the research.