Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare konstruerar klienter med missbruksproblematik samt deras stödbehov. Syftet är även att undersöka om socialsekreterare förhåller sig olika till kvinnliga kontra manliga klienter med missbruksproblematik. För att besvara syftet är studiens fokus att klarlägga vad som påverkar socialsekreterares bedömningar samt eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Urvalet består av åtta socialsekreterare som arbetar med bedömningar avseende stödinsatser för missbrukande kvinnor och män i Sverige. Datamaterialet har insamlats med hjälp av vinjett och semistrukturerad intervju. Resultatet visar att socialsekreterarens bedömning påverkas av manualstyrt arbete, klientens livssituation, socialsekreterarens egna värderingar samt lagar och samhälleliga normer. Resultatet visar också att när det kommer till val av insats erbjuder socialsekreteraren olika insatser utifrån om klienten är kvinna eller man. Bedömningsarbetet utgår från individuella förutsättningar, men valet av insats styrs av föreställningen om att missbrukande kvinnor och män har olika behov. För att klienter ska erbjudas rätt hjälp är det av vikt att socialsekreterare och klienter utbyter kunskaper med varandra. / The aim for this study is to examine how social workers construct clients with substance abuse problems and their support needs. The aim is also to investigate the impact of the client’s gender towards the social workers. In order to answer the aim, the study’s focus is to clarify what affects social workers assessments as well as any differences between men and women. The selection of the study consists of eight social workers who work with assessments regarding support needs for men and women with substance abuse problems in Sweden. Data has been collected using a vignette and semi-structured interview. The findings show that assessments are affected by manual work, client’s life situation, social workers own values, laws and norms of society. The findings also show that social workers offer different assistance depending on whether the client is female or male. The assessments are based on individual conditions, but the choice of assistance is determined by expectations that men and women have different needs. For clients to be offered the right help, it is important that social workers and clients exchange knowledge with each other.

<p>Syftet med den här undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i Jämtlands län ansåg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete där. Detta studeradesutifrån ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslåg till grund för att besvara syftet och frågeställningarna där femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepå de aktuella familjecentralerna. Vidare ansåg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna. De huvudsakliga insatsernasom socionomerna visade sig erbjuda på familjecentralerna varinformation och att hänvisa vidare. Undersökningen ledde även framtill nya frågeställningar vilket resulterade i förslag till vidare forskning.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att presentera bakomliggande orsaker som kan påverka tjänstvilligheten att genomföra internationella militära insatser. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning med fem kategorier människor, som antingen innehar anställning, eller är anhöriga till dem som är anställda av Försvarsmakten. Dessutom har intervjuer med anhöriga genomförts för att få en djupare insikt och förståelse. Resultatet av undersökningen skall svara på vilka faktorer som påverkar tjänstvilligheten, samt därigenom ge förslag på områden där FM och dess uppdragsgivare kan intensifiera arbetet för att göra den internationella miljön mer attraktiv.</p><p>Utredningen kan ses som ett komplement till Veteransoldatutredningen som genomförts vid Försvarsdepartementet under 2008.</p> / <p>The purpose with this essay is to present the reasons and explanations behind the decision to go or not to go on missions abroad and how obliging you can be. The essay relay on an examine of opinions due out of five categories of people, who either have an employment with or relative who is in connections with one who have an employment with the Swedish Defence Forces. Besides that two interviews have been conducted to get to know the thoughts or decisions behind for the relatives. The result is to give answer on what the main reasons are for the willingness of service abroad and what the Swedish Defence Forces and their principal can do about it to promote foreign service further more.</p><p>The essay can be seen as a parallel investigation as the Veteran policies which have been conducted by the Defence ministry in 2008.</p>

<p>Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionär operativ förmåga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som är början på ett långsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvärld. Expeditionär förmåga är tankesättet som ska få oss att bli mer framgångsrika i dels vårt deltagande i internationella insatser världen över men också i vår beredskap på hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktär kan liknas vid en expeditionär styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pågå under flera år framåt. Sverige kommer att sätta upp och delta i expeditionära styrkor vare sig landet förbereder sig för det eller inte. Denna uppsats bryter ner det analytiska konceptet till vilket samband som krävs till och från en expeditionär styrka, tar avstamp i de erfarenheter som finns från genomförda expeditionära insatser och diskuterar vilken expeditionär sambandsförmåga Sverige har idag och vad som bör utvecklas i framtiden.</p> / <p>During 2008 a work with developing a concept for expeditionary capabilities began. This resulted in an analytical concept which is the beginning of a long-range work to shape the Swedish Armed Forces to meet the future demands in an more and more complex world. Expeditionary Capability is the mindset that will ensure our success in participating in international coalitions all over the world but also in the readiness of the domestic frontier. Before and parallel with this work Sweden participated in several coalitions that can be looked upon as a expeditionary force. The Concept Development of the analytical concept continues and will do so the upcoming years. Sweden will build up and participate in expeditionary forces disregarding how the nation prepares for it. This essay breaks down the analytical concept into which communication that is required from and to a expeditionary force, take-off from the experiences available today from recent expeditionary coalitions and discuss which expeditionary communication capability Sweden has today and what should be developed in the future. The conclusion is that preparations and plans must be thorough, the equipment must be transportable and the way to communicate must cover all parts of the world.</p>

Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionär operativ förmåga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som är början på ett långsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvärld. Expeditionär förmåga är tankesättet som ska få oss att bli mer framgångsrika i dels vårt deltagande i internationella insatser världen över men också i vår beredskap på hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktär kan liknas vid en expeditionär styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pågå under flera år framåt. Sverige kommer att sätta upp och delta i expeditionära styrkor vare sig landet förbereder sig för det eller inte. Denna uppsats bryter ner det analytiska konceptet till vilket samband som krävs till och från en expeditionär styrka, tar avstamp i de erfarenheter som finns från genomförda expeditionära insatser och diskuterar vilken expeditionär sambandsförmåga Sverige har idag och vad som bör utvecklas i framtiden. / During 2008 a work with developing a concept for expeditionary capabilities began. This resulted in an analytical concept which is the beginning of a long-range work to shape the Swedish Armed Forces to meet the future demands in an more and more complex world. Expeditionary Capability is the mindset that will ensure our success in participating in international coalitions all over the world but also in the readiness of the domestic frontier. Before and parallel with this work Sweden participated in several coalitions that can be looked upon as a expeditionary force. The Concept Development of the analytical concept continues and will do so the upcoming years. Sweden will build up and participate in expeditionary forces disregarding how the nation prepares for it. This essay breaks down the analytical concept into which communication that is required from and to a expeditionary force, take-off from the experiences available today from recent expeditionary coalitions and discuss which expeditionary communication capability Sweden has today and what should be developed in the future. The conclusion is that preparations and plans must be thorough, the equipment must be transportable and the way to communicate must cover all parts of the world.

Syftet med den här undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i Jämtlands län ansåg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete där. Detta studeradesutifrån ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslåg till grund för att besvara syftet och frågeställningarna där femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepå de aktuella familjecentralerna. Vidare ansåg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna. De huvudsakliga insatsernasom socionomerna visade sig erbjuda på familjecentralerna varinformation och att hänvisa vidare. Undersökningen ledde även framtill nya frågeställningar vilket resulterade i förslag till vidare forskning.

Syftet med denna uppsats är att presentera bakomliggande orsaker som kan påverka tjänstvilligheten att genomföra internationella militära insatser. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning med fem kategorier människor, som antingen innehar anställning, eller är anhöriga till dem som är anställda av Försvarsmakten. Dessutom har intervjuer med anhöriga genomförts för att få en djupare insikt och förståelse. Resultatet av undersökningen skall svara på vilka faktorer som påverkar tjänstvilligheten, samt därigenom ge förslag på områden där FM och dess uppdragsgivare kan intensifiera arbetet för att göra den internationella miljön mer attraktiv. Utredningen kan ses som ett komplement till Veteransoldatutredningen som genomförts vid Försvarsdepartementet under 2008. / The purpose with this essay is to present the reasons and explanations behind the decision to go or not to go on missions abroad and how obliging you can be. The essay relay on an examine of opinions due out of five categories of people, who either have an employment with or relative who is in connections with one who have an employment with the Swedish Defence Forces. Besides that two interviews have been conducted to get to know the thoughts or decisions behind for the relatives. The result is to give answer on what the main reasons are for the willingness of service abroad and what the Swedish Defence Forces and their principal can do about it to promote foreign service further more. The essay can be seen as a parallel investigation as the Veteran policies which have been conducted by the Defence ministry in 2008.

The purpose of this study was to describe and analyse a group of young adults’ childhood experiences of the intervention "contact family". The used methods were qualitative interviews and a standardised formulary with life questions, to strengthen the interviews and to compare data. The theoretical frame was taken from Bronfenbrenner’s child development theory and Antonovsky’s salutogenic perspective, which we supplemented with Hilchen Sommerschild’s theory about the "conditions of control". The results showed that all of the interviewed clients were positive to the intervention. They got to do things with their contact families that they did not do at home – the opportunity to an environmental change, the feeling of appreciation and a better every-day life with new perspectives. Some felt that it was negative that their contact families lived on the country side, that the contact family itself had problems of their own, and that it was hard to adapt to the new roles of the family. The conclusion was that the intervention of the contact families mainly was positive and seemed to be significant for the clients.

<p>Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling. Förhållningssättet visade sig också i viss mån kunna tillämpas som en slags självhjälp samt som en förebyggande insats inom t.ex. skolan. Studiens resultat är främst relevant för behandlingspedagoger och andra professionella som träffar tonåringar i sin yrkesvardag.</p>

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling. Förhållningssättet visade sig också i viss mån kunna tillämpas som en slags självhjälp samt som en förebyggande insats inom t.ex. skolan. Studiens resultat är främst relevant för behandlingspedagoger och andra professionella som träffar tonåringar i sin yrkesvardag.